Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Barkning av virke — en transportfråga, av Finn Knudsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsbrukets önskemål att i första hand
betrakta barkningsproblemet som ett
transportproblem har på detta sätt kommit att mötas
med förståelse från industrins sida och i den
transportkalkyl, som bör upprättas för varje
avverkningstrakt där vidaretransporten kan ske
med flottning eller landtransport, skall ingå
en kostnadspost som utgörs av
kostnadsskillnaden mellan skogsbarkning och
industribark-ning. Storleken av denna kostnadsskillnad
kommer att belysas i det följande, där
skogsbark-ningen behandlas först och därefter
industri-barkningen.
Manuell skogsbarkning
Skogsbarkning kan utföras manuellt eller
maskinellt. Manuell skogsbarkning utförs antingen
som helbarkning, randbarkning eller
fläckbark-ning, fig. 1. För helbarkning utformas
arbets-instruktionen som regel så, att all ytterbark
skall vara avlägsnad, vilket i praktiken
kommer att betyda att stora delar av innerbarken
blir kvarsittande på stocken. Om inga
barkdelar tillåts bli kvarlämnade på en stock talar
man om bastbarkning.
Vid randbarkning tas ett antal barkade
ränder upp på stocken — antalet är beroende av
stockens grovlek. Denna ofullständiga
bark-ningsform användes på grund av sin
prisbillighet. Men den kommer även i fråga då
torkningsbetingelserna för det avverkade virket är
så goda, att tillräcklig flytbarhet ernås vid
flottning, eller där sådan viktsminskning uppstår
för en landtransport att fraktrabatterna täcker
barkningskostnaderna. Inom industrin ser man
emellertid ogärna en stark utökning av
rand-barkade sortiment. Dessa är nämligen efter en
tids lagring och hoptorkning mycket
svårbar-kade —- det är lättare att skilja ved från ved
än bark från ved.
Vid fläckbarkning barkas kvadratfotstora ytor
enligt ett bestämt mönster på stocken. Mönstret
är utlagt så, att längsgående sprickbildning i
veden försvåras och metoden användes som
tidigare nämnts främst för sågtimmer.
Priset för handbarkning är reglerat i det
kollektiva arbets- och löneavtalet för skogsarbeten.
De tabellkostnader som återfinns där, och som
gjorts beroende av trädslag, av virkets grovlek
och av årstiden för arbetets utförande, är
direkt proportionella mot arbetsmängden. Till de
i tabellerna upptagna priserna skall förutom de
sociala avgifterna läggas vissa för skogsbruket
speciella kostnader, såsom ersättning för
gångväg och bortaliggning, och härtill kommer
ytterligare del i vissa omkostnadsposter, bl.a. för
skogshärbärgen.
Priset för manuell helbarkning kommer på
detta sätt att uppgå till 25—35 öre/Ptr., medan
priset på rand- och fläckbarkat virke uppgår
till 40 % härav eller till ca 10—15 öre/Ptr.
Kostnaden för handbarkning i skogen är
mångdubbelt större än kostnaden för den högt
rationaliserade industribarkningen, och
salupriset på helbarkad massaved är icke heller så
mycket högre än priset på obarkad ved, att
kostnaden för manuell barkning täcks. Härtill
får läggas att manuell helbarkning i skogen
kräver lika lång arbetstid som det övriga
huggningsarbetet, omfattande tillsammans fällning,
kapning, kvistning och märkning av de
enskilda stockarna. Med erfarenhet av skogsbrukets
svårighet att anskaffa arbetskraft till ökade
virkesuttag från en landsbygd med vikande
befolkningsunderlag förstår man att
handbark-ningen varit ett förstahandsmål för
rationaliseringssträvandena.
Det enklaste sättet att inom skogsbruket
minska kostnader och arbetskraftåtgång är givetvis
att sänka barkningsgraden eller att helt slopa
barkningen, övergång från manuell
helbarkning till manuell randbarkning med en
60-pro-centig besparing av barkningskostnad och
arbetskraftåtgång som följd har därför gjorts i
stor utsträckning. Detta är förhållandet
speciellt där metoden ansetts vara tillfyllest för
uttorkning och skydd mot alltför kraftig
ökning av mängden skadeinsekter. Dessa
utnyttjar nämligen bark och intilliggande fuktig ved
som yngelplatser. Inom landtransportområdena
förekommer handbarkning över huvud taget
numera endast i obetydlig utsträckning.
Maskinell skogsbarkning
För framför allt flottningens skull är det
emellertid fortfarande nödvändigt att virke
helbarkas. Under de senaste 10 åren har maskinell
barkning blivit allt mer vanlig i skogsbruket
och kostnad och arbetskraftåtgång för denna
metod är sådana, att man ofta föredrar
maskinell helbarkning även framför manuell
randbarkning, särskilt om man tar hänsyn till de
olägenheter som följer med randbarkat virke i
form av lång torktid och fasttorkning av
barken, fig. 2.
Under den tid maskinbarkning använts i
skogsbruket har såväl maskiner som metoder
förbättrats avsevärt. Några få synpunkter på de
speciella svårigheter som möter vid
mekanisering av detta skogsarbete kan ha sitt intresse.
För maskinell hantering gäller ju regeln att
koncentration av driften medför kostnadssänk-
Fig. 2. Maskinell
barkning pä
avlägg i skogen
spar arbetskraft
och pengar.
344 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
