Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Virkestransporter på järnväg, av Lars Löfgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot är lastbegränsning nödvändig på vissa
sekundärlinjer och trafiksvaga bandelar. Även
sekundärlinjerna upprustas emellertid och på
sikt kan man här räkna med 18 Mp
axelbelastning. På dessa linjer blir det banans tillåtna
axelbelastning, som normerar vagnarnas
lastgräns.
Sekundärlinjernas driftkapacitet höjs de
närmaste åren även i ett annat avseende.
Successivt och i relativt snabb takt avvecklas
nämligen nu ångloksdriften, som ersätts med
dieseldrift. Detta innebär på många avsnitt en med
50—100 % ökad transportkapacitet hos
godstågen. På bandelar med icke alltför ogynnsam
banprofil — höjdskillnader på maximalt ± 13
0/00 — kan därmed även på diesellinjer
framföras ända upp till 700 t nyttolast per tåg.
Järnvägens svårigheter vad beträffar
skogsbrukets transporter sammanhänger med dess
geografiska begränsning och statiska
sträckning. Järnvägen kan endast sällan nå fram till
"stubben". I anslutning till järnvägstransport
kräves därför i regel en förlängd
terminaltransport och dessutom ett omlastningsmoment.
Dessa bägge faktorer fördyrar
järnvägsalternativet och verkar därför ofta prohibitiva. Från
järnvägens sida har speciell uppmärksamhet
ägnats omlastningsmomentet. Som ett resultat
härav har under de senaste fyra åren uppsatts
"timmerkranar", fig. 2, på ett tjugofemtal
stationer med stort trafikunderlag. Kranens
hanteringsförmåga är 50—60 t/h. På stationer med
stor trafikomfattning har i anslutning till
kranen ordnats ett förhalningsspel för att
underlätta vagnförflyttningar.
Erfarenheterna av dessa kranar är goda. De
har visat sig driftsäkra och har väsentligen
förbilligat omlastningen. I kranhyra debiteras
vagnavsändaren en avgift av 7,50 kr/vagn, dvs.
ca 0,15 kr/mH eller tiondelen av det belopp,
som ofta debiteras av lastningspersonalen vid
manuell omlastning. Trafikomfattningen vid de
stationer, som har sådana kranar, har också
utvecklats gynnsamt:
Stationer 1959 1960 1961
Virkeskvantiteter
t t t
Furudal ..........................4 806 7 819 10 735
Grängesberg ..................14 560 21925 26 253
Morshyttan ....................6 535 9 415 23 141
Nyhammar ....................17 931 20 590 21 789
SJ avser att ytterligare utbygga sin service i
form av timmerkranar där tillfredsställande
trafikunderlag kan förväntas. I detta syfte
eftersträvas ett intimare och långsiktigt
samarbete med skogsföretagen.
Olika mobila lastanordningar för lastning
från upplag eller bil är också i bruk eller
under utprovning. Endast i begränsad
utsträckning har det dock varit möjligt för järnvägen
att engagera sig på detta område med hänsyn
till svårigheten att uppnå tillfredsställande
ut-nyttjningsgrad för anordningarna. I många
avseenden kan det för övrigt vara mer rationellt,
Fig. 3. Lossning
av virke frän
järnvägsvagn
till
vattenmagasin.
Fig. 2. "Timmerkran" för 15 t största tillåtna last.
Lyfthastigheten är i m/min, trallans åkhastighet 15
m/min och högsta krokhöjden frän räls är 8,5 m.
att lastningshjälpmedlen ägs och drivs av den
part, som sköter terminaltransporten till
järnvägen. Ännu finns dock önskemål om tekniska
förbättringar på detta område så att
effektiviteten av omlastningen kan ökas. Utökade
arbets-och metodstudier borde kunna ge impulser till
förbättringar. Härför fordras dock först ett
närmare samgående mellan berörda parter.
För de industrier, som är anslutna till
järnvägssystemet med stickspår, bör
virkesmottagningen av järnvägsved kunna organiseras
fördelaktigt. Den "fria" vagndispositionstiden,
som under vissa betingelser även innefattar
lördag eftermiddag och söndag, medger en
störningsfri och regelbunden mottagning,
varvid de tillgängliga resurserna i form av
personal och maskiner kan utnyttjas rationellt.
Virkestillförseln av järnvägstransporterad ved till
de stora fabriksenheterna kan regleras på ett
sätt som andra transportmedel icke ger samma
möjlighet till.
352 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
