Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Virkets huggning och terrängtransport, av Carl Einar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Transportredskap för körning på svagare marker; t.v. "släpskopa" för virkets släpning, i mitten
kälkdoning för helt buret lass och t.h. påhängsvagn med bandaggregat på gummihjul.
av arbetsobjekten på olika typer av dragare
allt mer aktuell. Maskinerna sätts in på
kalavverkningar och på de ur topografisk och
mark-svårighetssynpunkt bättre markerna. Hästarna
får arbeta i gallringsbestånden och i brantare
terräng.
Kyla och snö har en gynnsam inverkan på
underlagets bärighet och för marksvårigheternas
undanröjande. God underfrysning och måttlig
snötillgång (40—60 cm) skapar gynnsamma
förhållanden för praktiskt taget alla
transportmetoder. Vid ökande snödjup försvåras
framkomligheten. Hästen får stora svårigheter med
dragarbetet. Detta kan motverkas genom att
man sätter in maskiner för snöröjning eller
packning av vägar, fig. 5. Genom en sådan in-
Fig. 8. Linkranförsedd helbandtraktor Bamse med
kälke och last av sågtimmer och massaved.
Fig. 9. Specialbyggd 12 hk trädgårdstraktor med
motorkraftuttag för drivkärra. Anordningen, som är
avsedd för virkets släpning på korta sträckor, har
god terräng framkomlighet.
direkt mekanisering har man kunnat avsevärt
höja hästens körningsprestationer.
Denna förhållandevis större förmåga att
behärska snön bidrog verksamt till att
maskinerna först användes för transportarbete i de
norra delarna av landet. Mekaniseringen
gynnades där även av traktorernas bättre
framkomlighet på svaga underlag och deras större
transporteffektivitet på längre vägsträckor. De
högre arbetslönerna inom denna landsdel hade
också sin givna betydelse. För de mellersta och
södra delarna av landet har förbättrade
hjälpmedel för hantering av grovt och tungt virke
därefter ökat möjligheterna för en lönsam
mekanisering av skogstransporterna.
Som tidigare antytts, är de traktorer, som
hittills använts för transportarbete i terräng, i
huvudsak konventionella hjul- eller
bandtraktorer. Ett betydande arbete har nedlagts för att
anpassa dem till skogsdrift, fig. 6.
Hjultraktorerna har man försett med halv- och helband.
På bandtraktorn, fig. 1 (Tekn. T. 1962 s. 309)
och fig. 8, har man bytt ut den stela
bandvagnen i stål mot en mer flexibel
gummihjuls-utrustad bandvagn, som ger en mjukare och
dragvilligare gång på ojämnt underlag. Båda
traktortyperna förses därutöver med t.ex.
bukskydd, vinschar och hydraulisk hjälpstyrning.
Maskinvikterna varierar från 2 till 6 t.
Lastfordon för virke finns av många typer,
och här är man kanske än mer beroende av en
differentiering för terrängtypen än när det
gäller traktorer. Man finner här redskap för
virkets släpning avsedda för körning på
svagare marker och utformade som kälkar eller
släpskopor. Transportredskap för helt buret
lass är kälkdoningar och påhängsfordon, fig. 7.
De senare kan ofta alternativt köras på medar
eller hjul, vilka eventuellt är kompletterade
med band. Anskaffningskostnaderna varierar
starkt med redskapstyp oeh utförande. Även
brukningstiden spelar därför stor roll för
redskapsvalet.
Terrängtransport genom drivning av
lastfordonet från kraftuttag på dragfordonet har
förekommit ganska länge. Försöken därmed inom
skogsbruket har visat en påtaglig förbättring
av framkomlighet och dragförmåga. Vissa
tekniska svårigheter samt anskaffningskostnadens
storlek hindrar ännu en mer allmän
användning av denna fordonskombination. En
intressant utveckling efter denna linje visar pågåen-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
