Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Hastighetsstyrda elmotorer, av Fredrik Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sistansen hos ett sekundärmotstånd. Det är av
intresse att observera, att en flerfas
asynkronmaskins moment, ström, effektfaktor etc. är
entydiga funktioner av kvoten mellan sekundär
resistans och eftersläpning. Detta faktum
underlättar i hög grad beräkningar och
överläggningar rörande resistansstyrning.
Att ekonomin vid resistansstyrning ej är den
bästa, säger sig självt. Vid vissa typer av
belastningsobjekt är dock förlustprocenten
relativt måttlig. I fig. 1 anger bokstaven m den
exponent, varmed belastningsobjektets moment
varierar med varvtalet n, alltså enligt
formeln
Mb = k- n™
Som funktion av eftersläpningen visas i fig. 1
de relativa förlusterna f dvs. relationen mellan
sekundärkretsens förluster och
belastningsobjektets effekt vid det för motorn synkrona
varvtalet. Det framgår bl.a. att för m = 2, dvs.
den för fläktar och centrifugalpumpar
karakteristiska momentvariationen, ekonomin är
ganska god, i det att maximivärdet av de
angivna relativa förlusterna enligt den gjorda
definitionen uppgår till ca 15 %.
Det kan vara av intresse att påpeka, att
maximivärdet hos det nämnda relativtalet uttrycks
genom den enkla formeln
mm
s-1
F>2 lågt
R2 högt
""" (m + l)»»+i
Som bekant används resistansstyrning i viss
omfattning just vid större släpringade motorer
för fläktar och centrifugalpumpar.
Resistansstyrningen kan även illustreras med
några momentkurvor hänförande sig till
krandrift, fig. 2. Överst i fig. 2 kan man sålunda
utläsa momentförhållandena vid översynkron
sänkbromsning samt vid stoppbromsning. För
den sistnämnda framgår den kraftiga
resistans-ökning som måste äga rum i samband med
reverseringen för att ge tillräckligt bromsande
moment vid den höga eftersläpningen.
I fig. 2 nedtill visas kurvor för undersynkron
sänkbromsning med osymmetrisk spänning hos
motorn. Mycket hög sekundär resistans
förut-sättes, vilket framgår av kurvornas form. Om
riktning uppåt i diagrammet innebär
drivande moment för nedgång, så visar den heldragna
resulterande kurvan hurusom en stabil
driftpunkt vid undersynkron bromsverkan
erhålles. Att förlusterna blir höga är självklart.
I samband med den oekonomiska styrningen
kan det vara av intresse att nämna den så
kallade drag-cup-motorn, vilken fått viss
användning som tvåfasmotor i regleringssystem, fig. 3
upptill. Rotorn utgöres av en trumma, och
tröghetsmomentet blir mycket litet på grund av att
hela järnmassan är stillastående.
Rotorresistan-sen blir hög, vilket är nödvändigt för
erhållande av måttligt omagnetiskt luftgap, men denna
höga resistans ger maskinen vissa för
ändamålet önskvärda egenskaper. Hastigheten
inställes med spänningsstyrning och fasreversering
i den ena av tvåfassystemets båda lindningar.
Fig. 3. "Drag-cup-motorn"; upptill principiell
anordning, nedtill moment-eftersläpningskurvor vid
tvåfas-och enfasdrift med låg och hög sekundärresistans,
■- resulterande moment,–-dettas komponenter
fram och back.
Fig. 3 nedtill visar som jämförelse kurvor
för en tvåfasmotor med dels låg, dels hög
ro-torresistans. För vartdera fallet anges
momentkurvan vid dels symmetrisk, dels osymmetrisk
tvåfasdrift, dels slutligen vid ren enfasmatning.
Vid hög resistans ger sålunda
spänningsstyrning av den ena fasen en nedstyrning av tom-
Fig. 4. Polomkoppling med polamplitudmodulering;
upptill två alternativa lindning sanordningar, nedtill
resulterande mmk-kurvor för 10 och 8 poler vid två
visade lägen hos strömvisardiagrammet.
Kopplingsregler: 10 poler för ingång pä ABC med abc
hopkopplade, 8 poler för ingång på abc med ABC
isolerade.
366 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
