Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Bankdatasystemet Sverker, av Kjell Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som introducerades på svenska marknaden
1959, var emellertid väl lämpad för
kommersiell databehandling. Inom de flesta större
företag hade man under 1957—1959 genomfört
utredningar om kontorsautomatisering och
besluten om anskaffning kom snabbt. I dagens
läge har ca 100 datamaskinsystem i klassen 2—
6 Mkr. beställts av svenska företag. Den nya
typen av utrustning fyller väl de krav som
bankerna ställer i fråga om kapaciteten på
magnetbandsutrustning samt in- och
utmat-ningshastigheter.
Sveriges Kreditbank beställde ett RCA
501-system, alltså ett större datamaskinsystem, i
april 1960. Beslutet föregicks av överväganden
mellan fem konkurrerande maskinsystem.
Bankens ledning valde RCA 501 av flera skäl. Dels
hade samma maskinsystem använts med goda
resultat av amerikanska banker, dels kunde
leverantören erbjuda en för branschen ovanligt
kort leveranstid.
Datamaskinen (Tekn. T. 1961 s. 543), som för
övrigt erhållit arbetsnamnet Sverker (Sveriges
Kreditbanks Elektroniska Räkningsförare), har
följande komponenter:
Centralenhet med snabbminne omfattande
32 768 positioner (instruktionslängd 8
positioner), fig. 1.
Sex magnetbandsstationer med gap-tid 3,5 ms
och läs-skrivhastighet 33 333 tecken per
sekund. Skrivtäthet 13 tecken per mm.
Hålremsläsare med läshastighet 1 000 tecken
per sekund.
Snabbskrivare med skrivhastighet 10 rader
per sekund. Varje rad innehåller högst 120
alfa-numeriska tecken.
Målsättning för EDB-projektet
Bankens ledning räknade med att före
utgången av 1962, alltså inom mindre än två år efter
installationen, ha till datacentralen vid
huvudkontoret överfört bokföringsarbetet för
inlå-ningsreskontran och låneredovisningen från
hela kontorsnätet. Därigenom avlastades
bankens 72 avdelningskontor en väsentlig del av
det vid kontoret utförda bokföringsarbetet.
Kontorsnätet består av övervägande
medelstora och större kontorsenheter, vilket innebär, att
den genom centraliserad redovisning vunna
arbetsavlastningen blir påtagligare och kan
utnyttjas effektivare än om banken övervägande
hade haft mindre kontorsenheter. Eftersom den
genomsnittliga personalstyrkan per kontor
utgör 6—7 tjänstemän och arbetsavlastningen
blir minst 20 % på kontoret, berörs
följaktligen mer än en tjänsteman. Den friställda
arbetskraften anses kunna utnyttjas för en
vidgad service och information till
kundkretsen.
En annan väsentlig grund för EDB-projektet
var utvecklingen av det nya checklönesystem
(kombinerat check- och sparkonto), som
banken i början av 1961 introducerade i landet.
Detta skulle icke kunnat administreras utan
moderna tekniska hjälpmedel.
Personal- Kontoupp- ~
rum ;! läggning
Avstämning
,_11, —i,
ii-il
Fig. 2. Lokaldisposition för Sveriges Kreditbanks datacentral;
501-syste-met; O operatörbord, P snabbskrivare (600 rader/min), M 8
magnet-bandstationer (33 333 tecken/s), Mi snabbminne (32 768 positioner), C
stativ med aritmetiska och logiska enheter jämte kraftaggregat;
301-systemet; O operatörbord, Lä hålremsläsare (1000 tecken/s), St
hål-remsstans (100 tecken/s), I’, snabbskrivare (1 000 rader/min), M
snabbminne (10 000 positioner).
Programmeringsarbetet före starten
Under maj—juni 1960 bildades en
programmeringsgrupp om sju personer. Samtliga hade
bankerfarenhet och flertalet hade uttagits bland
bankens yngre tjänstemän med erfarenhet av
de arbetsområden programmeringen skulle
omfatta. Genom en lämplighetstest, anordnad av
PA-rådet i samarbete med RCA, uttogs de
blivande programmerarna, som sedan under en
sex veckors kurs gjordes förtrogna med
såväl symbolisk kodning och maskinspråk som
med tekniken att kombinera maskinens olika
enheter på rationellaste sätt.
Att utbilda programmerare av branschkunnig
personal visade sig vara fördelaktigt av flera
skäl: dels torde man därmed ha en
"pålitligare" programmeringspersonal med stark
solidaritetskänsla med företaget och
EDB-projek-tet, dels framför allt vinner man mycket tid.
Det tar eljest tid att sätta personalen in i de
arbetsrutiner, som skall programmeras.
Flertalet företag i Sverige, som nu installerar
databehandlingsanläggningar, har också följt
samma principer vid val av personal för
programmeringsarbetet.
På fyra månader under hösten 1960
färdigställde gruppen de 14 program som var
nödvändiga för checklönebokföringen.
Programmen omfattade totalt ca 6 000 programsteg.
Programmen kan indelas i sådana för kontroll av
inmatning av data, vidare dagligt
huvudprogram; alltså bokföring av transaktioner,
öppnande och avslutning av konton etc. samt
slutligen utskrivningsprogram för journaler,
kon-tokuranter etc. Två programmerare placerades
på varje programgrupp och efter fastställande
av förutsättningarna för programmeringen och
uppläggning av maskindisposition genomförde
de hela den integrerade arbetsgången för sina
program fram t.o.m. maskinprövningen, alltså:
374 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
