Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Bankdatasystemet Sverker, av Kjell Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Check
med
kontonummer (111-0-■036561) tryckt
med magnetisk
färg.
naleras. Metoden har visat sig pålitlig, och
risken för fel är mycket liten.
Det ekonomiska utbytet av metoden är
utmärkt eftersom man utan den skulle behöva
räkna med ca 80 % högre personalkostnader
inom stanssektionen. Maskinkostnaderna för
denna stansning är desamma som vid
stansning -— kontrollstansning av hålkort.
Apparaterna är avpassade även för andra EDB-rutiner
i banken.
funktionsdiagram, detalj diagram, symbolisk
kodning, sammanställning till maskinkodning
samt maskinprövningen.
Efter avslutandet av arbetet för var och en av
programgrupperna prövades alla program
noggrant för hand, en viktig del av arbetet, som
väl gjord, sparar tid i de senare kommande
maskinprövningarna. Att på detta sätt låta en
programmerare genomarbeta alla faser av
programmeringsarbetet och avsluta med
maskin-prövning torde ge bättre och snabbare resultat
än att specialisera honom på en av nivåerna i
programmeringsarbetet.
Inmatningsmedium
Vid svenska hålkorts- och datacentraler har
man hittills normalt använt hålkort som
inmatningsmedium. Hålkortet framställes genom
stansning och kontrollstansning.
Inom Sveriges Kreditbank beslöt man
använda en helt ny metod enligt vilken
kontrollstansningen blev överflödig. Denna metod
bygger på hålremsa med sju parallella kanaler.
Remsan framställes i en "add-proof-punch",
alltså additionsmaskin kopplad till en
hålrems-stans och en nummerverifierare. Beloppen
kontrolleras genom att summan för en bunt
(tidigare summerad i kontorens kassakontroll eller
på clearingen) om ca 100 transaktioner
insla-ges i additionsmaskinen med negativt tecken.
När beloppen på checkerna sedan stansas
inslås de med positivt tecken. När bunten är
färdigstansad skall registret visa noll.
Kontonummerkontrollen erhålles på följande
sätt: Innan kontonumret utlämnas till kunden
uträknas och tillägges en s.k. kontrollsiffra.
Denna erhålls genom att varje siffra i
kontonumret multipliceras med en siffra i
motsvarande position i en konstant. Produkterna
adderas, summan divideras med en konstant och
resten subtraheras från ännu en konstant.
Antag att kontonumret är 001 0 52131 och
konstanterna är 10 9 8 7 6 5 4 3 2. Produkterna blir 0, 0,
8, 0, 30, 10, 4, 9, 2 och deras summa 63.
Divideras denna summa med den givna konstanten 11
fås resten 8 som subtraherad från den sista
konstanten t.ex. 11 ger kontrollsiffran 3.
Kontrollsiffran tillägges kontonumret och blir en
del därav.
När stansoperatrisen slår in ett kontonummer
med kontrollsiffra i additionsmaskinen,
genomföres i nummerverifieraren (elektroniskt) den
relaterade räkningen. Om någon siffra har
in-slagits fel utlöses ej stansningen och felet sig-
Lokalplaneringen
Inredning av lokaler för bankens datacentral
vid Surbrunnsgatan 12 i Stockholm pågick
parallellt med programmeringen under det sista
halvåret 1960. Datacentralen förfogar totalt
över 750 m2 arbetsutrymmen, varav 180
anslagits för maskinhallen, fig. 2. Denna är
luftkon-ditionerad och har förhöjt golv för
kabeldragning.
EDB-avdelningens organisation
efter installationen
"Sverker" installerades den 15—31 januari
1961. Omedelbart efter installationsarbetena
genomfördes under en månad alla
maskinprövningar av checklöneprogrammen. Efter
praktiska prov av programmen genom
parallellbokföring med ett av bankens kontor i Stockholm
togs anläggningen i bruk den 27 mars 1961.
Bankens EDB-central inrymmer nu
maskin-central med bandbibliotek, stanssektion, en
sektion för kontouppläggning och
kontokontroll och en för avstämningsarbeten. Slutligen
inryms även post, arkiv och distribution av
rapporter.
Under återstoden av 1961 har samtliga
program för checkräkning med och utan kredit
samt för låneredovisningen färdigställts
samtidigt som checklönearbetet har utvidgats så att
vid centralen nu dagligen behandlas 60 000
checklönekonton.
Under 1962 kommer checklönebokföringen att
vidgas ytterligare samtidigt som
bokföringsarbetet för samtliga vanliga checkräkningar
och lån överförs från bankens alla kontor till
EDB-centralen. Detta arbete beräknas vara
klart i juni 1962; därmed har i maskinsystemet
genomsnittligt ett fullt skift belagts.
Verksamheten innebär att rapporter,
journaler, kontokuranter etc. skrivs ut dagligen. För
att rationalisera driften vid EDB-centralen
installeras i februari 1962 ett mindre
datamaskinsystem, RCA 301, till vilket
utskriftsarbe-ten överflyttas. Därmed frigöres det större
systemet för helt magnetbandsorienterade och
därigenom mycket snabba
maskingenomgångar. RCA 301-systemet möjliggör anslutning av
en sorterare-läsare för checkar, försedda med
magnetiserbart tryck (Tekn. T. 1957 s. 914).
Det fortsatta arbetet under 1963 kommer bl.a.
att inriktas på att utnyttja det utmärkta
statistiska underlag, som registrerats i
magnetbanden, alltså programmera rapporter och analy-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
