- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
377

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Industriproduktion och elförbrukning 1961, av Mats Bärlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriproduktion
och elförbrukning 1961

31(485) : 621.311.153
338

Året 1961 inleddes med en splittrad
världskonjunktur. Högkonjunkturen i Västeuropa
fortsatte medan USA befann sig i en
avmattningsperiod. Under årets lopp dämpades sedan
expansionstakten i Västeuropa samtidigt som
USA-konjunkturen snabbt återhämtade sig.

Industriproduktion

Den västeuropeiska industriproduktionen
ökade med 4—5 %, vilket var endast hälften av
ökningen under 1960. Till avmattningen bidrog
en omsvängning från lageruppbyggnad till
lagernedskärning på en del viktiga områden.
Härigenom minskades efterfrågan på bl.a. järn
och stål samt trävaror och massa. På andra
områden, bl.a. inom verkstadsindustrin och
byggnadsverksamheten, hindrades en
ytterligare produktionsstegring av brist på
arbetskraft.

För Sverige medförde 1961 en fortsatt
expansion vid en relativt väl bibehållen balans.
Industriproduktionen ökade med 3 % och den
totala bruttonationalprodukten något mer i
volym. Bakom ökningen låg framför allt en livlig
inhemsk efterfrågan. Den privata
konsumtionen steg i fasta priser räknat med 6 %, vilket
var dubbelt så mycket som den genomsnittliga
ökningstakten under tidigare år. Industrins in-

Tabell 1. Industriproduktionens utveckling 1960
och 1961 enligt Industriförbundets
produktionsindex

Förändring från
föregående år

1960 1961

% %

Hela industrin ..............................+ 8 +3

Kapitalvaruindustrin ....................+ 9 + 5

Konsumtionsvaruindustrin ..........+5 +1

Järnmalmsgruvorna ......................+17 +9

Järn- och metallverken ..............+ 9 +9

Verkstadsindustrin utom varven* +6 +5

Varvsindustrin* ..............................— 3 +3

Träindustrin ....................................+12 —3

Massaindustrin ..............................+14 +2

Pappersindustrin ............................+18 +6

Livsmedelsindustrin ......................+ 3 0

Textil- och sömnadsindustrin . . +5 +1

Läder- och skoindustrin ..............— 4 — 1

* sysselsättning

vesteringar steg i fasta priser med 13 % och
bostadsbyggandet med 6 %.

Industriproduktionens ökning var 1961
således betydligt svagare än under 1960.
Upp-bromsningen sammanhängde huvudsakligen
med en stagnation inom massa- och
trävaruindustrierna, för vilka marknadsläget
försämrades. Trävaruproduktionen sjönk med 3 %
efter att ha ökat kraftigt under 1960.
Massa-och pappersproduktionen fortsatte att öka,
men uppgången var betydligt svagare än
under föregående år. Även utvecklingen inom
textil- och konfektionsindustrin var mindre
gynnsam än under 1960. Läder- och
skoindustrins produktion fortsatte att sjunka.
Livsmedelsindustrins produktion visade en mindre
nedgång.

Inom metallsektorn fortsatte produktionen att
expandera. Järn- och stålproduktionen steg i
ungefär samma takt som under 1960, medan
järnmalmsproduktionen steg långsammare.
Även för verkstadsindustrin blev
produktionsstegringen något mindre än 1960,
huvudsakligen beroende på arbetskraftsbrist.

Liksom under 1960 var produktionsstegringen
koncentrerad till kapitalvarusektorn, medan
produktionen av konsumtionsvaror ökade
relativt svagt. Mot en ökning på 5 % för
kapitalvaruindustrin stod sålunda en ökning på
endast 1 % för konsumtionsvaruindustrin,
tabell 1.

Järnmalmsgruvor

Den svenska exporten av järnmalm uppgick

1961 till 20,3 Mt och översteg därmed för första
gången tjugomiljonstrecket. Produktionen steg
likaså, till rekordnivån 23 Mt.

Järnmalmsmarknaden utvecklades emellertid
ogynnsamt under årets senare del, då en
tendens till lageravveckling hos köparna gjorde
sig märkbar. Exporten sjönk under andra
halvåret och ökningen för året som helhet blev
endast 2 %, medan den för 1960 hade varit 28 %.
De minskade leveranserna medförde att
malmbrytningen gick ned under det sista kvartalet
1961. För första hälften av 1962 förutses en
fortsatt inskränkning av brytningen.

Järn- och stålindustrin

Såväl produktionen som export av järn och
stål fortsatte att stiga under året (jfr Tekn. T.

1962 s. 106). Orderingången var dock under
årets senare del vikande, främst till följd av
lageravveckling hos köparna. Konkurrensen
hårdnade och priserna tenderade att sjunka.

Produktionen av handelsfärdigt järn och stål
ökade med 11 % till 2,4 Mt. Götproduktionen
steg likaså med 11 %. Tillverkningen av
ordinära göt ökade starkare än tillverkningen av
kvalitetsgöt, dvs. legerade och speciellt kolrika
göt, vilket hade till följd att kvalitetsgötens
andel i den totala tillverkningen sjönk från 27 %
till 26 %. Tackjärnstillverkningen ökade med
16 % till 1,8 Mt och produktionen av
järnsvamp med 11 % till 156 000 t.

Tillförseln av handelsfärdigt järn och stål till

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 13 ß77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free