Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Industriproduktion och elförbrukning 1961, av Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den svenska marknaden förblev oförändrad
jämfört med 1960. Eftersom både
verkstadsindustrins produktion och byggnads- och
anläggningsverksamheten visade en fortsatt
stegring torde förbrukningen av järn och stål ha
ökat mer än tillförseln. Detta innebär att en
betydande lageravveckling hos köparna ägde
rum under året.
Utsikterna för 1962 är ovissa. Skulle
lagerförtäringen hos förbrukarna upphöra, vilket
förefaller sannolikt, kan orderingången åter
väntas öka. Järn- och stålindustrins kapacitet är
dock under utbyggnad i ett flertal länder och
utbudet tenderar att överstiga efterfrågan. Man
får därför räkna med fortsatt hård konkurrens
på järn- och stålmarknaden.
Verkstadsindustrin
Efterfrågan på verkstadsprodukter var livlig
under året och produktionen fortsatte att stiga
(jfr Tekn. T. 1961 s. 1236). Stegringstakten var
dock inte fullt så kraftig som 1960,
huvudsakligen beroende på otillräcklig tillgång på
arbetskraft.
Verkstadsindustrins produktion beräknas ha
varit 8 % större än 1960. Särskilt kraftig var
uppgången inom den elektrotekniska industrin.
Sysselsättningen inom denna delbransch, mätt
efter antalet arbetstimmar, var 10 % högre än
1960. Motsvarande ökning för järn- och
stålmanufaktur var 3,5 % och för mekaniska
verkstäder 4,5 %. Inom hela verkstadsindustrin
exklusive varv var antalet utförda
arbetstimmar 5 % högre än 1960. Orderingången var
betydligt större än leveranserna såväl
beträffande hemmamarknaden som exporten.
Varvsindustrin
Varven hade fortfarande hög sysselsättning och
arbetade med fullt kapacitetsutnyttjande (Tekn.
T. 1962 s. 227). Räknat i arbetstimmar var
sysselsättningen 2,5 % högre än under 1960, vilket
tyder på en produktionsökning på 5—6 %.
Fig. 1. Indextal
(1938 = 100)
för, 1 total
elproduktion, 2
industriell
elförbrukning, 3
industrins
produktionsvolym.
Trävaruindustrin
På trävarumarknaden hårdnade konkurrensen
under 1961 och avsättningsmöjligheterna
försämrades. Sågverkens produktion sjönk under
året med ungefär 100 000 standard eller 6 %
jämfört med 1960. Minskningen föll nästan
uteslutande på de mindre sågverken.
Wallboardindustrin
Marknadsläget för wallboard försämrades
under året, vilket ledde till en nedgång i
priserna. Volymmässigt var utvecklingen mera
tillfredsställande. Produktionen av wallboard steg
med 5 % till 630 000 t. För 1962 räknar man
med minst lika stor avsättning som 1961, men
den internationella konkurrensen kan tänkas
leda till ytterligare prissänkningar på
exportmarknaden.
Massaindiistrin
För massaindustrin medförde 1961 en påtaglig
försämring av marknadsläget med minskad
exportvolym och sjunkande priser. En av
orsakerna härtill var en omsvängning i
lagerutvecklingen hos köparna. En lageruppbyggnad
under föregående år byttes i en strävan efter
lageravveckling. Därtill kom att konkurrensen
om marknaden skärptes. De under 1960 starkt
ökade leveranserna av nordamerikansk massa
till den europeiska marknaden fortsatte i
ungefär oförändrad omfattning.
Den svenska exporten av kemisk massa
minskade med 8 % till ca 2,3 Mt, medan exporten
av mekanisk massa förblev oförändrad 413 000
t. Sammanlagt utgjorde massaexporten sålunda
drygt 2,7 Mt mot 2,9 Mt 1960.
Trots den sjunkande exporten fortsatte
produktionen att öka. Produktionen av kemisk
massa ökade med 2 % till 4 Mt, varav 2,8 för
avsalu. Tillverkningen av slipmassa steg
obetydligt till 1,1 Mt. Hos producenterna har en
betydande lagerökning ägt rum. Det är
meningen att den svenska avsaluproduktionen av
378 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
