Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Industriproduktion och elförbrukning 1961, av Mats Bärlund - Nya metoder - Torkning med ultraljud, av SHl - Magnetiska kort ersätter hålkort, av JRT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låg de på ungefär samma nivå som i slutet av
1960. Även priserna på mineraloljor
fluktuerade och låg vid årets slut på ungefär samma
nivå som ett år tidigare. Mats Bärlund
nya metoder
Torkning med ultraljud
Ljudvågor med hög intensitet kan utnyttjas för
torkning, särskilt om de fortplantas genom luft.
Som bekant ger de ett periodiskt varierande tryck
på de ytor som de träffar. Härigenom uppstår en
kavitationseffekt som bryter sönder vätskeskiktet på
en torkande kropps yta och upphäver
adsorptions-krafterna (Tekn. T. 1960 s. 54).
Under den första fasen av en torkningsprocess kan
det torkande materialets yta tänkas vara täckt av
ett adsorberat vätskeskikt flera molekyler tjockt.
Deltas avdunstning underlättas avsevärt, om det
bryts sönder med ultraljud. Under torkningens
andra fas, när diffusionen av vätska från
kroppens inre inte räcker till för att underhålla
ytskiktet, har ultraljud i regel mindre verkan på
torkningsförloppet, därför att det fortplantas mycket
dåligt genom en gränsyta mellan gas och fast
material.
Då ultraljud är en dyr energiform, kan akustisk
torkning med fördel tillämpas bara när den är
särskilt effektiv, dvs. vid behandling av granulerade,
porösa eller fibrösa material, som har stor yta i
förhållande till massan. I vissa fall, t.ex. vid
torkning av sockerkristaller, har ultraljud stor effekt
även under torkningens andra skede, därför att det
påskyndar kristalliseringen i det mättade vätskeskikt
som täcker kristallerna.
Man rekommenderar en ljudstyrka på 143—145
dB, och en kombination av värme och ultraljud
tycks ofta vara fördelaktig. Den bästa frekvensen
uppges vara 12 kHz. Ibland kan
avdunstningshastig-heten ökas till den dubbla eller trefaldiga genom
användning av ultraljud.
Man tror att ultraljudtorkning kan konkurrera med
vakuumtorkning vid behandling av värmekänsliga
material.
Frystorkning, som alltjämt är en mycket dyr
process, bör kunna göras avsevärt billigare genom
kombination med ultraljudtorkning. För avlägsnande av
de sista 10 % fuktighet genom frystorkning behövs
ibland 10 h, medan 90 % av den ursprungliga
fuktigheten avlägsnas på bara 2—3 h. Behandling
med ultraljud kan mycket väl avsevärt påskynda
sluttorkningen (Chemical Engineering 2 okt. 1961
s. 97). SHl
Fig. 1. Magnetiskt minneskort med en del av kortet
ersatt med filmruta, naturlig storlek.
datakortet kan dessutom skrivas och läsas med
mycket höga hastigheter, 5 400 kort per minut, vilket
är drygt 30 gånger så snabbt som de snabbaste
hålkortsläsare arbetar. Ett kort beräknas kunna
passera läs- och skrivanordningen minst 20 000 gånger
innan det på grund av mekanisk slitning måste
bytas ut.
I en version av det magnetiska kortet kan en del
av kortet ersättas med en mikrofilmruta. Denna
kan vara en maskinritning, ett fotografi, en karta
etc. (fig. 1).
Korten transporteras från sina förvaringskassetter
till läs- och skrivstationen på pneumatisk väg. Varje
kassett rymmer 3 000 kort. Kassetterna kan staplas
i travar om tio kassetter i varje. Dessa travar kan
i sin tur placeras i en transportvagn. Önskas ett
godtyckligt kort till lässtationen kan kortet
adresseras med hänsyn till travens, kassettens och kortets
nummer i kassetten. Transportvagnen kör till ett
sådant läge, att den önskade traven kommer mitt
framför lässtationen. Den önskade kassetten
plockas fram och ur denna det önskade kortet. Alla
dessa moment sker på mekanisk väg efter adressens
styrsignaler (fig. 2).
Minnessystem med upp till 15 travar innehåller
450 000 magnetiska kort. Detta motsvarar en
lagringskapacitet av 340 milj. alfanumeriska tecken.
Åtkomsttiden i ett sådant minne rör sig om ca 30 s
i medeltal. Åtkomsttiden för att läsa skilda kort ur
samma trave varierar med kortpositionerna mellan
3 och 6 s.
Nyligen har prov gjorts med system med mer än
600 000 kort motsvarande en kapacitet av mer än
450 milj. alfanumeriska tecken (Data Processing
jan—mars 1962 s. 16—25). JRT
Magnetiska kort ersätter hålkort
Genom att förse plastkort, ca 75 X 25 mm, med ett
tunt magnetiskt skikt kan man på dessa lagra 756
alfanumeriska tecken per kort. Motsvarande mängd
på ett hålkort av normal typ med ca 8 gånger så
stor yta är endast 80 tecken. Det nya magnetiska
Fig. 2. Minne med kortmagasin
pä båda sidor om lässtationen.
380 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
