Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Nya metoder - Automatiserad brädsortering, av BoJ - Ånggenerator för nödsituationer, av SHl - Trycklös pulvermetallurgisk teknik, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Matar- och sorteringstransportör i
anläggningen vid Domsjö såg.
Automatiserad brädsortering
En automatiserad "dimensionssortering" för plank
och bräder togs i drift i september 1961 vid det
Dynäs AB tillhöriga Väja sågverk. En liknande
anläggning används också sedan hösten 1959 vid
Domsjö såg. Sorteringsanläggningarna är i båda fallen
av typ "fallsortering", fig. 1. Anläggningarnas
sorteringsförmåga är ca 60 bräder per minut.
Brädernas bredd mäts med hjälp av en fotocell
och deras tjocklek mäts på mekanisk väg.
Impulserna från mätningarna kombineras i ett aggregat, som
dirigerar bräderna till något av de 30
sorteringsfacken. Mätvärdena kan sammanställas till 42
kombinationer, men endast 24 av dessa kan förekomma
samtidigt. När ett fack fyllts, dirigeras övriga
bräder av samma dimensionsklass till närmast tomma
fack. Växlingen görs automatiskt av en
antalsräknande "fackväxel". Några särskilda
uppsamlingsfickor behövs ej under facken, fig. 2, eftersom de
består av vagnar som skjuts ut i sidled, när de fyllts.
Man får genom denna anordning låg fallhöjd för
bräderna och risken för driftstörningar blir
minimal.
Sorteringen betjänas av en övervakare och en
fack-tömmare. Tidigare krävdes ett 20-tal man för
motsvarande arbete (enl. AB Nordströms Linbanor).
BoJ
Fig. 2. Sorteringsfacken vid Domsjö såg.
Ånggenerator för nödsituationer
En kommersiell ånggenerator för upp till 68 t/h
överhettad ånga av 14 at tryck kan man starta och
stoppa genom att trycka på en knapp. Den ger
praktiskt taget genast full effekt och kan stoppas mycket
snabbt. Dess funktion är baserad på vätes reaktion
med väteperoxid i stället för den vanliga långsamma
förångningen av vatten. En anläggning, kallad
Hy-prox ånggenerator, består av en injektor och
sön-derdelningskammare för väteperoxid, injektor och
förvärmare för väte, förbränningskammare för väte
och en injektor för vatten.
Vid drift sönderdelas väteperoxid i ånga och syre
vid en katalysator av silvertrådnät. Produkterna
förvärmer indirekt vätet som sedan blandas med
dem. När blandningen når förbränningskammaren
brinner vätet och överhettad ånga erhålls.
Kylvatten, som har strömmat genom en dubbelmantel kring
förbränningskammaren, förenas med den avgående
ångan och ökar dess mängd.
På grund av "bränslets" höga kostnad blir ångan
dyr, ca 14,5 ct/lb (1,65 kr/kg), men generatorn
kostar mycket mindre än en vanlig vattenrörspanna;
den är vidare kompakt, portabel och reaktionssnabb,
varigenom den är lämplig som reserv, vid försök i
halvstor skala och för drift av ångejektorer för
högvakuum. För det sistnämnda ändamålet har
generatorn redan fått användning vid underkylning av
flytande väte och vid simulering av betingelserna på hög
höjd (Chemical Engineering 30 okt. 1961 s. 45). SHl
Trycklös pulvermetallurgisk teknik
I TNC 35 definieras presskropp som "kropp
framställd av pulver genom pressning", men både
termen och definitionen borde kanske ändras därför
att man under de senaste åren har utarbetat sätt att
tillverka metallstycken av pulver utan användning
av tryck. Dessa formningsmetoder, som är sintring
av löst metallpulver, vibrationspackning och
slam-gjutning, har i vissa fall fördelar framför den
vanliga pressningen.
Vid alla tryckmetoderna rör sig pulverkornen i
förhållande till varandra under formningen. Vid
sintring av löst pulver utförs denna i en form med
önskad kontur. Kornen rör sig då inte alls före
sintringen utan behåller de lägen, som de får, när
pulvret hälls i formen.
Vibrationspackning kan också utföras i en form
eller behållare i vilken pulvret sedan sintras; ibland
används t.ex. ett metallrör, som efter packningen
strängpressas eller smids. Pulverkornen rör sig i
praktiskt taget alla riktningar under vibreringen
varvid friktionskrafterna övervinns i små språng.
Om kornstorleksfördelningen och
vibrationsbetingelserna väljs rätt. kan man uppnå en mycket tät
packning.
Vid slamgjutning rör sig kornen på ett speciellt och
komplicerat sätt, som kan leda till hög täthet hos
gjutstycket. I detta fall blir friktionen mellan
kornen liten därför att vätskan tjänstgör som
smörjmedel.
Det är naturligtvis betydande skillnader mellan en
kropp, erhållen genom packning av pulver utan
användning av tryck, och en vanlig presskropp. Om
den förra typen kallas pulverkropp och den senare
presskropp, kan några av de viktigare skillnaderna
anges på följande sätt:
pulverkroppar har relativt låg medeldensitet; kornen
i dem har behållit sin ursprungliga form och
kontakterna mellan dem är i allmänhet punktformiga;
presskroppar har relativt hög medeldensitet;
kornen i dem är i allmänhet plastiskt deformerade eller
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 13 ß111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
