Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 15 - Skumgummi och skumplast, av Olof Tanner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jen i diagrammet motsvarar Hookes lag enligt
vilken deformationen är direkt proportionell
mot kraften. Polyuretan-polyesterskum avviker
tydligen mest från Hookes lag. Dess motstånd
är stort när sammantryckningen börjar och
avtar sedan med stigande deformation.
Skumgummi avviker minst från Hookes lag, och
po-lyuretan-polyeterskum intar en mellanställning.
Allmänt kan sägas att stor bekvämlighet
kräver ett material vars kraft—’kompressionskurva
inte alltför mycket avviker från den räta
linjen, eftersom man annars lätt "ligger igenom"
där trycket är störst, medan materialet känns
hårt där belastningen är liten.
Polyuretan-polyesterskum har därför sämre egenskaper än
de båda andra skumplasterna. Dess
bekvämlighet minskas dessutom genom höga
hysteresför-luster vid varierande belastning varigenom det
känns en smula degigt och trögt, särskilt som
dess elasticitet är relativt liten.
Kurvorna i fig. 2 gäller för material med
samma bärighet vid ca 45 % kompression. Det
framgår att bärigheten vid mindre
kompression avtar i ordningen
polyuretan-polyester-skum, polyuretan-polyeterskum, skumgummi
och att ordningen är omvänd vid en
kompression över 45 %.
De mjuka polyuretanskummen har god
bärighet vid låg medeldensitet och är häri klart
överlägsna skumgummi som måste ha omkring
tre gånger så stor medeldensitet för att få
samma bärighet som polyuretanskummen. Vidare
har dessa högre brottgräns och brottöjning än
de i handeln vanligen förekommande
skumgummityperna.
Genom den starka konkurrensen från
polyuretanskummen har tillverkarna av
skumgummi måst utarbeta recept för billigare
produkter. En utväg är användning av fyllmedel vilka
inte minskar återstudsen mera än att
skumgummit alltjämt är klart överlägset de bästa
polyuretanskummen i detta hänseende. Väljs
fyll-medlet med omsorg, sänker det brottgränsen
endast obetydligt.
Ett synnerligen verksamt sätt att höja
skumgummis bärighet utan ändring av dess övriga
egenskaper är tillsats av stärkelse. Bästa effekt
nås med ca 7 delar stärkelse på 100 delar
gummi. Samtidigt med att materialets styvhet ökas
växer emellertid dess krympning under
tillverkningsprocessen vilket kan bli besvärande
vid framställning av stora detaljer med små
mättoleransen
Polystyrenskum
Tillverkningen av polystyrenskum har på ca
8 år vuxit till stor omfattning. Materialet
används nämligen bl.a.
inom kyltekniken för isolation av kyllager,
kylskåp, frysboxar, kylvagnar, rörledningar
m.m.;
inom byggnadsindustrin för isolation av
väggar, tak och golv, till förtillverkade paneler,
för ljudisolering m.m. (jfr Tekn. T. 1955 s.
745; 1960 s. 1035);
Fig. 2. Tryckkraft och kompression för -
polyuretan-polyesterskum, –-polyuretan-polyeterskum,
–— skumgummi; .... representerar Hookes lag.
vid förpackning som stötdämpande och
skyddande lådor för t.ex. kameror, räknemaskiner,
skrivmaskiner, elapparater;
till marina artiklar, såsom livbälten,
flytvästar och flöten;
till diverse föremål, såsom skyltar, leksaker,
blomkrukor och blomsterlådor.
Framställning
Utgångsmaterialet är polystyren i pärlor eller
oregelbundna småbitar, innehållande
lättflyktiga kolväten, hexan-heptan, som blåsmedel. I ett
förskumningssteg expanderas pärlorna till viss
grad, vanligen delvis genom upphettning med
direktånga. Beroende på behandlingstiden
sänks härvid medeldensiteten till önskat värde
eller till lägst ca 15 kg/nf. Härvid klibbar
pärlorna inte ihop.
I ett andra steg fylls formar helt med
förskummat material varefter ånga av 110—120°C
blåses in. Härvid förångas och expanderar
resten av blåsmedlet varvid rummen mellan
pärlorna fylls och dessa smälter samman till ett
stabilt skum.
Användningen av förskummat material har
fördelen att formarna blir jämnt fyllda, även
om de har oregelbunden form. Under
slutexpansionen förblir nämligen partiklarna i
praktiskt taget oförändrat läge. En annan fördel är
att uppehållstiden i formen blir kort.
Vid framställning av enkla detaljer kan
formarna också satsas direkt med massiva pärlor.
De fylls härvid bara till en tredjedel till en
tiondel av sin volym, varefter plasten
expanderas i ett steg genom inledning av hett
vatten, ånga eller varmluft (jfr Tekn. T. 1957 s.
816).
Egenskaper
Polystyrenskum har medeldensiteter på lägst
ca 15 kg/dm3, vanligen på 30—70 kg/m3. Det
har slutna celler, låg värmeledningsförmåga,
liten vattenabsorption samt liten genomträng-
392 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
