Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 15 - Nybyggen - Inflygningsradar för Stockholms terminalområde, av Sven A Lagerström - Nya metoder - »Ändlösa» träfanerskivor, av BoJ - Periferikamera, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storlek är minst 195 1cm varvid lägst 90 % av
radarpulserna mot målet skall ge ekon på radarskärmen.
Den försämrade bilden av närområdet, som
förorsakas av fasta ekon från byggnader och andra
stora reflekterade ytor, kommer att motverkas
genom användning av MTI ("Moving Target
Indica-tor", Tekn. T. 1962 s. 178) i nytt förbättrat
utförande, som ger en undertryckning av fasta ekon i
förhållande till rörliga med 27 dB. Den tidigare
största nackdelen med MTI, de blinda hastigheterna,
som normalt uppträder vid några hundra km/h och
multipler därav, har praktiskt taget eliminerats
genom att pulsrepetitionsfrekvensen gjorts stegvis
varierande. Den första blinda hastigheten har på så
sätt kunnat höjas lill ca 1 200 km/h.
Radarn, som installerad beräknas kosta 3,2 Mkr.,
kommer alt placeras på berget vid Bällsta skola
omedelbart NV om Bromma flygplats.
Informationen skall via kabel överföras till
inflygningskontrollen på Bromma och via mikrovågslänk till
övervak-ningscentral och inflygningskontroll på Arlanda, där
den kommer att presenteras tillsammans med data
från den befintliga Decca-radarn (Tekn. T. 1960 s.
7). Arlanda kommer senare att förses med ny
PPI-utrustning för de båda radarstationerna. Detta
presentationssystem, som kan väntas bli av relativt
avancerat slag, har dock ännu ej inköpts.
Sven A Lagerström
nya metoder
"Andlösa" träfanerskivor
En lamellträplatta med furustavar som kärna
tillverkas i upp till 20 m längder i Finland.
Plattbredden är t 220 mm och tjockleken är 12, 16, 18, 22
och 24 mm som standard.
Plattorna tillverkas från utgångsmaterialet
rundvirke helt i en och samma fabrik. Stockarna sågas
till bräder och torkas tills vattenhalten är under
5 %. Bräderna sågas till stavar som radas på en
långsamtgående transportör, där de får sitt slutliga
läge som kärna i plattan. Kärnan omges på båda
sidor av korslimmad björkfaner, som limmas i en
specialpress, varefter plattan förs till den slutliga
pressningen. Därefter snyggas plattkanterna i en
hyvel och plattan skärs i längder efter köparens
önskemål.
Plattan kan användas för inner- och
mellanväggar, för tak och för det inre bärande skiktet i golv.
Man kan också använda sådana plattor som
formvirke vid betonggjutning. Andra
användningsområden är inredningar, båtar och möbler.
Årsproduktionen är 20 000 m3, varav hälften exporteras. Största
kund har Storbritannien varit, men också Danmark,
Sverige, Norge, Holland och Cypern har varit
köpare.
I Sverige har en fabrik för tillverkning av en
liknande träfanerskiva byggts i Klintehamn. Där
räknar man med att produktionen skall komma i full
drift under våren 1962 (Tekniskt Forum 1962 h. 3
s. 61). BoJ
Periferikamera
Beläggningar, som uppstår i en förbränningsmotor,
kan starkt påverka dennas pålitlighet och
underhåll. Då de till största delen beror på egenskaperna
hos använt bränsle och smörjmedel, måste man vid
dessas förbättring kunna mäta beläggningarna. Den
mest tillfredsställande metoden är härvid
fotografering av maskindelarna och jämförelse av bilderna.
Det är emellertid svårt att fotografera oljiga,
blanka kolvar. Ett sätt att undvika reflexer som hindrar
framträdandet av repor och nötningsmärken, är
användning av diffus belysning, men härvid
försvinner strukturdetaljer hos ytan. Ett bättre sätt är
utnyttjning av en specialkamera för fotografering av
cylindriska föremål.
Principen för sådana kameror (periferikameror) är
att de avbildar en smal, med axeln parallell remsa
av cylinderytan i taget. Härigenom är den
fotograferade ytan alltid vinkelrät mot kameraaxeln,
varigenom sned belysning, som framhäver
ytstrukturen, kan användas utan risk för reflexer. Dessutom
uppnår man fördelen att en hel cylinderyta kan
avbildas på ett och samma negativ.
Periferifoton kan erhållas på flera olika sätt, men
det utan tvivel bästa är användning av fast kamera
och roterande föremål. Härvid måste man på något
sätt flytta bilden på negativet i samma takt som
nya remsor av cylinderytan exponeras. Detta
problem kan lösas på flera sätt, av vilka ett bestående
i förskjutning av negativet tillämpas i en ny
periferikamera (fig. 1).
Föremålet, t.ex. en kolv, placeras på ett roterande
bord 1\ kameran har ett rörligt bakstycke som kan
parallellförsikjutas. Både detta och bordet drivs med
Fig. 1.
Periferi-kamera monterad på optisk
bänk.
Fig. 2. Principen
för
fotografering med
periferikameran.
406 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
