Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Förebyggande av silikos vid rensning av stålgjutgods, av Axel Ahlmark, Gustaf Johansson, Wilhelm Karlsson, Sixten Wahlén, Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvarts lämnats av bl.a. Widmark (1959). Av
stor betydelse för uppkomsten av silikos är att
omvandlingarna sker särskilt snabbt i
finkor-nigt material. De nämnda temperaturstyrda
egenskaperna hos kvartsen medför enligt
Erenz5, att den del av formsanden, som
befunnit sig närmast stålytan, innehåller mest
tridy-mit och kristobalit, som också särskilt lätt
sönderfaller i fina partiklar.
De skilda kristallina
kiseldioxidmodifikatio-nerna har olika kraftig silikosbildande effekt.
Uppgifterna om ämnenas inbördes
patogeni-tet är emellertid grundade på undersökningar,
utförda under mycket varierande
försöksbetingelser, och en säker siffermässig relation
dem emellan kan i dag icke fastställas. Mest
skadlig anses emellertid tridymit vara, därnäst
kristobalit och minst kvarts. Kristobalitens
skadlighet torde vara väsentligt högre än
kvartsens.
Det kan nämnas, att American Conference of
Governmental Industrial Hygienists, som
årligen utger en internationellt mycket
uppmärksammad lista på hygieniska gränsvärden, för
de koncentrationer av kiseldioxid i damm, som
är aktuella i renserier, dvs. 5—50 %, änger ett
fjärdedelen så stort gränsvärde för kristobalit
som för kvarts. Under alla förhållanden är det
viktigt, att vid bedömningen av en arbetsplats
hygieniska förhållanden känna till vilken eller
vilka av kristallmodifikationerna, som ingår i
dammet10.
Profylax
För att förebygga stålrensarnas silikos har man
använt såväl medicinska som tekniska
metoder. Den medicinska profylaxen har bestått i
läkarundersökningar i syfte att hindra att för
dammlunga särskilt mottagliga individer
anställs. Vidare har man med regelbundna
intervall undersökt rensarna för att komma silikos
tidigt på spåren och vid uppkommen sjukdom
tillråda vederbörande att avbryta det dammiga
arbetet. Med hänsyn till sjukdomens
inneboende progresstendens (fig. 1) tillmäter man dock
numera de repeterade undersökningarna
knappast någon förebyggande betydelse; deras
främsta värde är som tidigdiagnostikum och
alarm för kontroll av den tekniska profylaxen.
Denna är utan jämförelse effektivast2"4. I den
mån man utbyter kvartssanden mot
formmaterial, som icke innehåller kristallin fri
kiselsyra och som ej omvandlas till sådan,
reduceras problemet i motsvarande grad (Tekn. T.
19G1 s. 412). Genom grovrensning med
samtidig tillförsel av vatten reduceras
dammbildningen, vilket minskar dammfaran. De
damm-alstrande arbetsmomenten inkapslas och
punkt-ventileras så långt som möjligt, t.ex. i
slung-rensmaskiner, fasta slipmaskiner och
pendel-slipmaskiner. Handrensningsarbetet söker man
utföra i särskilt avskärmade utrymmen,
sliprum, rensbås eller på rensbord med kraftig
avsugning. Om rensningen ej kan utföras på
detta sätt, utnyttjas mobila punktutsugningar.
422 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
Genom regelbunden rengöring av
renseriloka-lerna söker man vidare minska onödig
upp-virvling av damm.
Den tekniska dammprofylaxen kompletteras
som regel med användning av andningsskydd,
t.ex. filtermask eller tryckluftsmask.
Regelbunden kontroll av ventilationsanordningar,
arbetssätt och allmän ordning samt mätning av
luftens dammhalt och kiseldioxidbestämning i
det luftburna dammet kan slutligen anföras
som exempel på åtgärder, som på sina håll
vidtas i silikosförebyggande syfte.
Trots att man under senare år ägnat
silikos-profylaxen i stålrenserierna stor
uppmärksamhet, synes man — varken i vårt land eller
utrikes —■ ha kunnat eliminera riskerna vid
rensning av stål, som gjuts i kvartssand. Man har
t.o.m. varit så pessimistisk att man frågat sig,
om en sådan sanering är praktiskt möjlig.
Anledningen härtill torde få sökas i olika
omständigheter, främst svårigheterna att reducera
dammets bildning och spridning så mycket,
som är nödvändigt med hänsyn till dess
skadlighet. Vidare gäller det ju att under
decennier hålla de tekniska dammbekämpande
åtgärderna i full trim, men också att på sådana
arbetsställen, där dammnivån är för hög, förmå
personalen att i tillräcklig utsträckning
använda de ofta prestationsreducerande
andningsskydden. Alla åtgärder syftande till en
förbättrad profylax mot denna allvarliga
yrkessjukdom måste därför prövas.
Damm och silikosrisk i ett
stålgjutgodsrenseri
Till ett av Bofors stålgjutgodsrenserier kommer
godset, som skall rensas ocli färdigställas, från
företagets handformningsgjuteri och utgöres
av kolstål, legerat stål och manganstål.
Produktionen är ej seriebetonad utan varierar högst
väsentligt såväl till form som storlek; gods
vikterna varierar från några tiotal kilogram till
20—30 ton.
Efter utslagning ur formen måste godset
genomgå ett stort antal arbetsoperationer, t.ex.
grovrensning då största delen av kvarvarande
formsand avlägsnas, gasskärning,
värmebehandling, sandblästring, finrensning med
handslip- eller pendelslipmaskiner och
mejslings-verktyg, svetsning, riktning, vägning och
avsyning.
Tidigare grov- och finrensades gjutgodset i en
och samma lokal (fig. 2). All grovrensning
skedde öppet direkt på golvet i ena hälften av
lokalen. Även finrensningen skedde öppet med
undantag för vissa slipningsarbeten, vilka
utfördes i särskilda med utsugning försedda
sliprum. I övrigt förekom utsugningsanordningar
vid en gasskärningsplats (sidohuv),
sandbläst-ringsrum, några svetsplatser (rörliga huvar)
samt en pendelslipmaskin. Intill
grovrensnings-platsen låg en värmebehandlingsugn med kåpa
för bortledning av ugnsgaser och minskning av
luftströmmar i lokalen. Den i fig. 2 angivna
in-blåsningen av ersättningsluft tillkom 1958.1 ren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
