Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Förebyggande av silikos vid rensning av stålgjutgods, av Axel Ahlmark, Gustaf Johansson, Wilhelm Karlsson, Sixten Wahlén, Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2.
Renseriet före
ombyggnaden. Ventilationstrumman för
ersättningsluft mellan
pendelslipning
och
grovrens-ningsplats tillkom 1958.
Urs/agningshall
[-ärovrensnings-p/ats
Värmebehandlingsugn-]
{+ärovrensnings-
p/ats
Värmebehand-
lingsugn+}
Upplag
[-Pendelslipning-]
{+Pendel-
slipning+}
-
Oas-skärning
Finrensningsplals
seriet sysselsattes i genomsnitt ca 35 arbetare.
Mycket damm alstrades på flera ställen i
lokalen, framför allt vid grovrensning, gods- och
sandtransporter, men även vid åtskilliga
fin-rensningsoperationer. På grund av de av ugnen
föranledda termiska luftrörelserna och den
relativt dåliga ventilationen spreds dammet i
hela lokalen, medförande en betydande
dammexposition för alla arbetarna i renseriet. Risken
för silikos i renseriet kan belysas av såväl
inträffade sjukdomsfall som av mätningar av
luftens dammhalt.
Silikosfrekvens
Sammanlagt har 22 silikosfall konstaterats
bland arbetarna i renseriet. Av dessa
upptäcktes ungefär hälften i samband med sporadiska
Tabell 1. Undersökning av luftburet damm vid olika
arbetsmoment i renseriet
[-Upp-skattad-]
{+Upp- skattad+} arbetstid Antal prov [-Dammhalt-] {+Damm- halt+} Fri kristallin kiseldioxid2 kvarts
kristobalit
h/dygn partiklar/1 % %
Grovrenseri
Grovrensning ......... 7 16 2,0 ■ 10" 36 22
Traverskörning ....... 8 4 1,0- 10° 18 7
Finrenseri
arbete i rensrum ..... 7 4 0,8- 10" 13 6
arbete utanför rensrum:
handslipning......... 1.5 13 7,1 ■ 10° }" }»
handmejsling ........ 3 4 1,3 ■ 10"
svetsning1 ........... 2 5 1,2 ■ 10" 10 10
pendelslipning ....... 6,5 7 1,0 ■ 108 9 6
traverskörning ....... 8 4 0,7 • 10" 11 5
i anslutning till rensning. 2 partiklar < 5 nm; tridymit kunde inte påvisas.
röntgenkontroller under 1930-talet; återstoden
yppades under därpå följande decennium med
undantag av två, som upptäcktes först under
1950-talet. Det senaste silikosfallet
diagnosticerades 1955. Den huvudsakliga
dammexpositionen för de av silikos drabbade arbetarna hade
ägt rum under åren 1915—1940.
Expositionstiden utgjorde i genomsnitt 20 år; det kan
särskilt anmärkas, att av de fyra arbetare, som
ådragit sig sjukdomen på kortaste tiden, efter
mindre än 8 år, synes tre till största delen ha
arbetat som grovrensare. Av arbetarna med
längsta expositionstiden, överstigande 30 år,
framgår av arbetsanamnesen, att de i stor
utsträckning varit sysselsatta med annat arbete
än rensning, t.ex. som hantlangare.
Silikosen yppades bland arbetarna i renseriet
i stadium 1 i 15 fall, i stadium 2 i 3 och i
stadium 3 i 4 fall. Sjukdomens vidare utveckling,
komplikationer och invaliditet m.m. syntes
överensstämma med vad man funnit på andra
motsvarande arbetsställen i landet.
Nedgången i antalet inträffade fall vid
renseriet under det senaste decenniet skulle kunna
tyda på en minskad exposition för skadligt
damm. Då omsättningen av personal i
renseriet varit mycket betydande under de senaste
25 åren — årligen har ungefär halva
arbetsstyrkan blivit utbytt — är det dock möjligt att
den minskande frekvensen även kan bero på
att ett mindre antal arbetare än tidigare blivit
exponerade tillräckligt länge.
Mätning av luftens dammhalt
Dammätningar utfördes med den av Greenburg
och Smith7 beskrivna "impinger"-tekniken,
modifierad av US Bureau of Mines (provtagning
med Midget-impinger)®. Härvid togs prov på
luften vid representativa arbetsmoment under
5 dagar och erhållna analysresultat vägdes med
hänsyn till arbetsmomentens varaktighet i
huvudsak efter de anvisningar, som angivits av
Drinker och Hatch4 samt Ahlmark och Öhman5
Fri kristallin kiselsyra i dammet (< 5 jun)
analyserades med röntgendiffraktion i huvudsak
enligt Klug8.
För bedömning av resultaten har vi jämfört
dem med den amerikanska listan över
hygieniska gränsvärden. Denna anger 0,2 • 10°
partiklar/1 (5 Mpart/ft3), då kvartshalten i
dammet överstiger 50 %, 0,7 • 10° partiklar/1 (20
Mpart/ft3), då halten är 5—50 % samt 1,8 • 10°
partiklar/1 (50 Mpart/ft3) vid kvartshalten
<5 %. För kristobalit (> 5 % i dammet) anges
gränsvärdet 0,2-10" partiklar/1 (5 Mpart/ft3).
Det framgår av tabell 1 och 2 att dammhalten
i luften vid samtliga arbetsoperationer och för
alla undersökta yrkesgrupper väsentligt
överskred de hygieniska gränsvärdena. Särskilt
grovrensarna var av analysvärdena att döma
utsatta för en mycket betydande silikosrisk.
Undersökningarna visar vidare, att
kristobali-ten i dammet spelade en betydande roll för
silikosrisken i renseriet.
Med anledning härav utfördes en
orienterande undersökning (Öhman och övrum 1957) av
423 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
