Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Förebyggande av silikos vid rensning av stålgjutgods, av Axel Ahlmark, Gustaf Johansson, Wilhelm Karlsson, Sixten Wahlén, Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5.
Våtrens-ningsanlägg-ningen med
portar och
takluckor öppna.
i luften ut vid arbetsplatserna, vilket medförde
en sänkning av dammhalten (tabell 4).
Dessutom försökte man minska denna genom att
öka vattenbegjutningen av gods och golv.
Av tabellen framgår, att
dammkoncentrationen och halten fri kristallin kiseldioxid
reducerades väsentligt genom ökningen av
ventilationen samt vattenbegjutningen. En jämförelse
med de hygieniska gränsvärdena visade dock,
Tabell 4. Resultat av försök att minska luftens dammhalt vid
grovrensning
Antal prov [-Damm-halt-] {+Damm- halt+} Dammets kvarts halt av
kristo-balit
partiklar/1 % %
Före preliminära åtgärder 16 2,0 • 10° 35 22
Inblåsning av luft ............ 21 0,7 • 10" 25 14
Inblåsning av luft och vatten
begjutning ................. 16 0,8 ■ 10° 13 4
Fig. 6. Nya finrenseriet; ugnen i lokalens mitt har kåpa med utsugning.
att det fortfarande var en alltför stark
exponering för damm i renseriet.
Ombyggnaden
En ombyggnad av renseriet var motiverad av
såväl produktionstekniska skäl som av kravet
på minskning av silikosrisken. De uppställda
målen medförde i vissa fall svårlösta
avvägningsproblem; sålunda kunde t.ex. önskvärda
ventilationstekniska åtgärder gå stick i stäv
med vad som ur produktionssynpunkt var
förmånligt. Sughuvar, rensbås och andra
ventilationsanordningar verkar ej sällan hindrande
vid arbetet. En kompromiss mellan olika
önskemål har måst göras.
Det finns emellertid även fall, i vilka de
pro-duktionsbefrämjande åtgärderna i stället
medför en minskad spridning av dammet. Man kan
bl.a. peka på användningen av
pendelslipma-skiner i stället för handslipmaskiner. Den
förstnämnda slipningsmetoden medför betydligt
större avverkning samtidigt som den medger
en effektivare dammavsugning. Även
användning av inkapslade slungrensmaskiner är
gynnsam ur damningssynpunkt. Att dessutom en väl
ventilerad lokal befrämjar trivsel och därmed
även produktionen bör ej glömmas.
Den gamla renserilokalens yta var ej så stor
att den motsvarade kraven på ökad
produktionskapacitet och medgav installation av
utrymmeskrävande ventilationsanordningar. Då
en utvidgning av lokalen var mindre lämplig,
valde man att dela upp renseriet i två
avdelningar. Den gamla lokalen fick bli grovrenseri
(förrenseri), fig. 3, medan finrensning och
färdigställning inrymdes i en bredvidliggande
lokal, som tidigare använts för annat ändamål
(fig. 4).
Ombyggnaden utfördes 1959—1960.
Ventilationsanläggningen för finrenseriet levererades
av AB Svenska Fläktfabriken, som även
garanterade att dammkoncentrationen i luften vid de
olika arbetsplatserna som regel icke skulle
överstiga av Statens Institut för Folkhälsan
angivna hygieniska gränsvärden.
Vid projekteringen följdes principen att inga
dammalstrande rensningsoperationer fick
försiggå öppet. Genom lokala utsugningar och
in-kapslingar skulle dammet sugas ut vid källan
och hindras från att sprida sig i lokalen. Lösa
huvar och slangar borde dock i möjligaste mån
undvikas, då sådana kan verka hindrande i
arbetet och ofta vara svåra att införa som
arbetsrutin. Vidare skulle grovrensningen, som var
den kraftigaste dammbildaren och som torde
vara svårast att effektivt ventilera, utföras i en
våtrensningsanläggning.
För att få fram den ur produktionstekniska
synpunkter lämpligaste anläggningen utfördes
omfattande undersökningar och
provrensningar. De visade att ett vattentryck av 160 at ö och
en vattenmängd av 260 1/min fordrades för att
rensningen skulle bli effektiv. Anläggningen
placerades mellan urslagningshallen och
renseriet; allt gjutgods avsågs passera den (fig. 3
425 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
