Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Förebyggande av silikos vid rensning av stålgjutgods, av Axel Ahlmark, Gustaf Johansson, Wilhelm Karlsson, Sixten Wahlén, Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och 5). Ugnen placerades så, att endast en yta
vette mot renseriet, varigenom den så litet som
möjligt skulle ge upphov till termiska
luftströmmar.
Finrenseriets och
färdigställningsavdelningens placering i en redan befintlig lokal
medförde en del svårigheter. Så måste t.ex. en av
värmebehandlingsugnarna placeras mitt i
lokalen. Detta kunde medföra att de termiska
strömmarna spred dammet i lokalens luft och störde
de luftrörelser, som är nödvändiga för en riktig
funktion av rensbåsen och de övriga
punktutsugningarna. För att i möjligaste mån
eliminera detta försåg man hela ugnen med en kåpa
med utsugning (fig. 6). Ersättningsluft
tillfördes ovärmd nedtill kring ugnen. Den andra
ugnen, som kunde placeras avskild i ett
sidoskepp, gav väsentligt mindre störningar, varför
det ansågs tillräckligt med utsugningskåpa och
inblåsning endast på framsidan.
Två slutna fristråleblästerrum, som kan slås
samman för behandling av större gods, samt en
slungrensmaskin installerades i lokalen. I dessa
skulle arbetsprocesser, som normalt ej
medför dammexposition för personalen, försiggå.
För att man skall kunna samla upp och
transportera bort de luftföroreningar, som bildas
vid de olika arbetsoperationerna, måste som
tidigare nämnts all rensning ske i på något
sätt avskärmade utrymmen. Genom att
produkterna varierar väsentligt både i form och
storlek fick man lov att välja olika typer av
skärm-ningar. Det visade sig emellertid, att för
handrensning och pendelslipning i princip tre olika
typer var tillfyllest. För mindre gods användes
sålunda rensbord avskärmade på två sidor och
med utsugning genom bordet (fig. 7). För
medelstort gods konstruerades öppna rensbås
(fig. 8) och för större gods helt slutna
rensningsrum, i vilka alla förekommande
rensningsoperationer skulle ske (fig. 9).
Utprovning av rensbås och rensrum
För att erhålla bästa utformning av rensbås
och rensrum utförde man prov med sådana i
fullstor skala, i vilka förekommande
arbetsoperationer genomfördes under kontroll av
arbetet och ventilationen m.m. samt dammhalten i
luften. Som ett exempel på undersökningar
utförda i ett rensrum i gamla renseriet kan
nämnas en studie av luftmängdens betydelse för
arbetarens dammexposition. För att få en
någorlunda konstant dammalstring vid dessa försök
slipade man med handslipmaskin på rent stål.
Dammkoncentrationen mättes i luften nära
rensarens näsa. Följande resultat erhölls
(rensrummets golvyta 4 x 4 m, takhöjd 3 m,
lufttillförsel genom taket, suggaller i en av
väggarna, arbetsstycket placerat mitt i rummet):
Luftut- Antal Dammhalt
sugning prov
ms/h partiklar/1
2 600 3 1,4 • 10"
5 000 3 1,1 • 10°
8 700 3 0,5 • 10"
Fig. 9.
Rensningsrum för
större gods
( portarna
öppna).
Fig. 7.
Rens-bord med
utsugning genom bordet.
I ett specialbyggt provbås undersökte man om
användning av punktutsugning vid slipstället
med samtidig minskning av utsugningen vid
gallret i båsets bakre vägg var rationell.
Dammmätningarna visade i detta avseende
varierande resultat beroende på svårigheten att placera
sugslangen tillräckligt nära slipstället. Vidare
kunde konstateras att utblåsningsluften från
handslipmaskinen, som drevs med tryckluft,
åstadkom en avsevärd uppvirvling av damm
samt turbulenta luftrörelser i båset. Genom att
Fig. 8. Rensbås;
t.v.
handslip-ning, t.h.
pendelslipning.
426 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
