Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Stabilitet hos kustfartyg, av Ralph Norrby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket medför minskad stabilitet. Fartygets
stabilitet vid kaj med torr däckslast, skall vara så
stor att stabiliteten till sjöss, vid överspolning
av däckslasten, ej underskrider minimikravet
enligt det föregående (dvs. Raholas
modifierade krav). De östtyska föreskrifterna anger att
trä och koks vid överspolning ökar i vikt med
15 % respektive 30 %. Dessa värden används
för beräkning av GMmin vid kaj.
Pappersmassa, som förs som däckslast, är omsorgsfullt
emballerad och anses därför ej öka i vikt vid
överspolning. Exempel på ett rullningsdiagram
för ett enkeldäckat kustfartyg där däckslasten
är trä (jämnt fördelad på däcket mellan back
och pop) visas i fig. 3. Däckslast skall vara väl
stuvad och surrad.
Minimistabilitet och rullningsrörelser
Man måste kunna avgöra om ett fartyg, som
uppfyller kravet på minimistabilitet, även
kommer att få behagliga rullningsrörelser. Som
bedömningsgrund därför kan man använda en
metod enligt G Kempf.7
I Tyskland insamlades under 1930-talet ett
mycket stort statistiskt material angående
fartygs sjöegenskaper. Befälhavare meddelade
bl.a. sitt fartygs rullningsperiod och bedömde
samtidigt om fartyget var styvt, behagligt eller
vekt i sina rullningsrörelser. Sålunda kunde av
två fartyg med samma rullningsperiod men
olika bredd det ena bedömas styvt och det andra
behagligt i rörelserna. För att kunna bearbeta
dessa resultat använde Kempf ett
dimensionslöst rulltal
Djupgåendetal d/ds
St tf va rörelser
V
9_
bM
och fann att fartyg med goda
rullningsegenskaper hade rulltal mellan 8 och 14. Under 8
ansågs fartygen styva och över 14 ansågs de veka.
Från rullningsperioddiagrammet kan miltalet
beräknas som funktion av d/ds, där d är
aktuellt djupgående och ds är djupgåendet på
sommarlastvattenlinjen. Detta har utförts för
de tio kustfartyg utan däckslast till vilka
rull-ningsperioddiagram beräknats, fig. 4 och tabell
1. Därur kan man direkt utläsa de
rullningsegenskaper de olika fartygen får, när de skall
uppfylla kravet på minimistabilitet. Som
parameter används fribordstalet fs/BM, där fs är
sommarfribordet. Man ser att fribordstalet till
stor del är avgörande för fartygens godhet i
rullningshänseende. För fartyg med shelterdäck
eller förlängd pop är kraven på stabilitet och
behagliga rullningsegenskaper lätta att förena.
För enkeldäckade fartyg är dessa krav så gott
som omöjliga att förena, åtminstone vid den nu
vanliga fartygsutformningen.
Med hjälp av fig. 4 kan man bestämma det
minsta fribordstal ett fartyg kan ha, om kraven
på minimistabilitet och behagliga
rullningsrörelser skall kunna förenas. Bulltalet som
funktion av fribordstalet när d/ds = 1 visas i fig. 5.
Ju större rulltal ett fartyg tillåtes ha enligt
stabilitetskravet, desto lättare har befälhavaren
Fig. 4. Maximalt tillätet rulltal som funktion av djupgåendetalet och
med fribordstalet som parameter för tio fartyg med konstruktionsdata
enligt tabell 1.
att vid lastning av fartyget kombinera kraven
på minimistabilitet och behagliga
rullningsrörelser.
Fribords-rulltalskurva
enligt olika kriterier
Som tidigare nämnts har stabilitetsberäkningar
utförts för de tre olika typerna av kustfartyg
Tabell 1. Konstruktionsdata för fartyg vars rullningsegenskaper
framgår av fig. 4. L„p är fartygets längd mellan perpendiklar, B M
deri mallade bredden, ds djupgående på sommarlastvattenlinjen,
fs sommarfribordet och CB blockkoefficienten (För fartyg med
förlängd pop är denna medräknad i fribordet)
Beteck- Lpp Lpp bM CB Fartyg
ning i BM d, BM
fig. 4 m
O 51,00 5,10 2,73 0,014 0,730 Med enkeldäck
© 52,00 5.84 2,47 0,034 0,679 Med enkeldäck
O 43,00 4,62 2,32 0.042 0,650 Med enkeldäck
• 54,90 6.38 2,58 0,048 0,688 Med enkeldäck
+ 50,00 5,26 2,46 0,138 0,690 Med förlängd pop
X 54,50 5,45 2,72 0,155 0,715 Med förlängd pop
A 65,80 6,09 2,94 0,211 0,671 Med shelterdäck
A 59,25 5,93 2,65 0,218 0,732 Med shelterdäck
□ 55,45 5,55 2,49 0,218 0,679 Med shelterdäck
■ 60,35 6,00 2,66 0,226 0,630 Med shelterdäck
438 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
