Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 17 - Andras erfarenheter - Automatiska växellådor på medelstora europeiska bilar, av EBr - Explosionsgränser för brännbara gaser i luft blandad med inertgaser, av Sven Wejdling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
coupling", med pump, turbin och ett frihjulslagrat
ledskovelhjut. Planetväxeln har tre utväxlingar
framåt och ordinärt servosystem med bandbromsar och
flerlamellskopplingar, som sätts i funktion genom
en centrifugalregulator under kontroll av
trottel-ställningen. De mekaniska utväxlingsförhållandena
är 1, 1,45 och 2,39. Bottentramp ("kick-down") för
acceleration, inställningsmöjlighet för
motorbroms-ning i långa nedförsbackar samt speciell
parkeringsspärr ingår i denna växellåda.
Mercedes 3 och 2,2 1-vagnar (300 SE och 220 SE)
har utrustats med hydraulisk koppling i
kombination med en automatiserad planetväxellåda med två
planetväxlar för fyra utväxlingar framåt och en för
backgång. Den manövreras med hydraulisk servo,
verkande på bandbromsar och flerlamellkopplingar
under kontroll av en centrifugalregulator och en av
trottelställningen beroende ventil på vanligt sätt.
Den levereras som extra utrustning i stället för den
manuella standardväxellådan, som är 14 kg lättare
och ca 7 cm kortare.
Även den kända ZF-fabriken (Zahnfabrik,
Friedrichshafen) tillverkar en automatisk växellåda för
bilar av ungefär samma storleksklass. Utvecklingen
i Europa synes gå i samma riktning som i USA, där
majoriteten av bilarna numera har automatiska
växellådor (SAE Journal mars 1962 s. 43). EBr
Explosionsgränser för brännbara gaser
i luft blandad med inertgaser
Inom kemisk industri arbetar man ofta med
brännbara gaser eller ångor. Tillsammans med luft ger
dessa blandningar, som är explosiva mellan den
övre och den nedre explosionsgränsen i luft. Om en
apparat eller rörledning, som under drift är fylld
med en brännbar gas, skall öppnas för reparation
eller inspektion, brukar man först blåsa ren den
med en inert gas, i regel kvävgas eller koldioxid,
för att en explosiv blandning inte skall uppstå, när
luft kommer in i apparaten. Den nedre
explosionsgränsen i luft anger ungefär till vilken halt av
brännbar gas renblåsningen måste göras.
Efter avslutad reparation måste man ånyo blåsa
ren apparaten med inertgas, denna gång för att
avlägsna syre, så att en explosiv blandning inte
uppstår, när den brännbara gasen åter leds in i
apparaten. Den syrehalt, till vilken man då måste blåsa,
anges emellertid varken av den övre eller nedre
explosionsgränsen i luft. För att kunna ånge
riskfri syrehalt måste man känna explosionsområdet
för den ternära blandningen brännbar gas, luft
inertgas.
För etylen med kväve eller koldioxid kan man
tala om en syregräns för explosionsområdet, som är
den högsta syrehalt vid vilken explosion är
utesluten. För etylen (fig. 1) är gränsen 10,0 % syre, om
kvävgas används som inertgas, och 11,8 % syre för
koldioxid. Sådana undersökningar har utförts för en
mängd brännbara gaser, tabell 1.
Om två gasblandningar, representerade av två
punkter i ett ternärt diagram, blandas med varandra
i godtyckliga proportioner, erhålles endast
gasblandningar vilkas sammansättning representeras av
punkter på sammanbindningslinjen mellan de två
ursprungliga gasblandningarna.
När etylen späds ut med inertgas ändras
sammansättningen sålunda utefter linjen från punkten 0 %
syre, 100 % etylen mot punkten 0 % syre, 0 %
etylen, dvs. utefter i-axeln i fig. 1. För att man inte
skall få en explosiv blandning när luft släpps in i
en apparat innehållande etylen behöver man blåsa
rent till den etylenhalt som anges av en punkt på
90 vol-%
Etylen
Fig. 1. Explosionsomrddet för etylen i luft med
kväve eller koldioxid som inertgas; /////
explosionsområde med kväve.
æ-axeln vars sammanbindningslinje med punkten för
luft (21 % syre, 0 % etylen) tangerar
explosions-gränskurvan i diagrammet. Denna punkt
representerar ca 5,8 % etylen, om kvävgas används som
inertgas, och ca 9,1 % etylen vid koldioxid medan
den nedre explosionsgränsen i luft enligt fig. 1 är
3 % etylen.
Vid renblåsning för utdrivning av syre, innan
etylen kan släppas in utan risk för explosion,
representeras den syrehalt till vilken man måste blåsa,
på motsvarande sätt av den punkt på y-axeln, vars
sammanbindningslinje med punkten för ren etylen
är tangent till explosionsgränskurvan. I detta fall
är man på den säkra sidan om man blåser till
syre-gränsen.
Tabell 1. Explosionsgränser vid 1 at och 20—25°C
Halt brännbar gas vid
explosionsgräns i luft
Explosionsområdets syregräns
vid luft och inertgas
nedre vol-’/. övre vol-»/» inert gas Syre vol-"/» Brännbar gas vol-0/o
........ 4,0 74 4,9 6,0
co2 7,5 9,0
Metan ............ ........ 5,0 15,0 N2 12,1 6,0
co2 14,6 7,3
15,0 N2 11,0 3,6
c02 13,5 4,2
Propån ........... ........ 2,1 9,5 n2 11,6 3,0
co2 14,1 3,7
8,5 12,0 2,6
14,8 3,1
Etylen ............ ........ 2,75 34 10,0 3,0
co2 11,8 4,5
Propylen .......... ........ 2,0 11,1 n„ 11,5 3,1
cö2 14,4 4,0
Acetylen1 ......... ........ 2,5 82 n2 6,5 2,5
8,5 9,0
co„ 3,8 82
9,1 4,5
9,9 9,0
3,8 82
Metanol2 .......... ........ 5,5 36,5 N2 10,3 7,5
15,3 13,5 3,3
1 För acetylen ligger övre explosionsgränsen i luft vid en lägre syrehalt än vid
närvaro av inertgas i stor mängd. Med hjälp av de tre punkterna kan
explosionsområdet täckas in genom sammanbindningslinjer.
2 Flampunkt 6°C; övre explosionsgränsen bestämd vid 60°C.
3 Flampunkt — 19°C.
470 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
