Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 17 - Nya metoder - Skyddsskikt på metalldelar vid värmebehandling, av SHl - Billig natriumborhydrid, av SHl - Påvisande av detergenter i vatten, av SHl - Andras erfarenheter - Polyetenrör ersätter kopparrör, av SHl - Automatiska växellådor på medelstora europeiska bilar, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 j.im mot 10—15 |im för oskyddat stål. Betningen
tar 4—10 min för skyddat stål mot upp till 15 min
för oskyddat. I allmänhet tar betningen omkring
fem gånger så lång tid för oskyddat stål som för
skyddat.
Om man före betningen doppar det skyddade
stålet i alkalisk permanganatlösning, kan stål som
17-7PH och PH15-7Mo (Tekn. T. 1958 s. 751)
betas med inhiberad klorvätesyra, en mycket mild
behandling genom vilken korngränskorrosion säkert
kan undvikas även hos vissa känsliga material.
Silikoner är högst användbara skydd vid
värmebehandling av rostfria stål. De kan lätt anbringas,
skiktets tjocklek är inte kritisk, och ett gott skydd
erhålls även vid vårdslös hantering. En mycket ren
metallyta är för övrigt nödvändig bara vid
användning av mycket mild betning efter
värmebehandlingen.
Lerbeläggningar är lämpliga som skydd på många
legeringar, men är särskilt effektiva på nickel- och
koboltlegeringar för hög temperatur. De anbringas
genom sprutning i en väl ventilerad sprutbox.
Vanligen lägger man på ett 5-—12,5 inn tjockt skikt, som
efter torkning har skaplig hållfasthet, men
arbets-styckena måste hanteras varsamt vid transporten
till värmebehandlingen. Metallytan måste vara
mycket väl rengjord före sprutningen, och denna måste
ge en jämntjock beläggning.
Utan beläggning vid värmebehandlingen är det
nästan omöjligt att beta Hastelloy X. I allmänhet
uppnår man genom skyddet både en förkortning av
erforderlig betningstid och en betydande minskning
av metallförlusten. För René 41 minskas inte
betningstiden men man sparar 5—7,5 jim metall.
Metalthalogenider används som skydd på stål och
högtemperaturlegeringar särskilt vid blankglödgning.
Metoden tillämpas i stor utsträckning i Frankrike
och Belgien. Arbetsstyckena placeras i en retort
innehållande litet ammoniumfluorid och krom- eller
nickelpulver. Retorten svetsas ihop utom en
öppning för gasutsläpp och upphettas, varvid
ammo-niumfluoriden reagerar med metallpulvret och
dissocieras.
En tunn hud av svårflyktiga fluorider, som bildas
på arbetsstyckena, reduceras vid höjning av
temperaturen och bildar en reducerande atmosfär.
Resultatet blir att arbetsstyckena vanligen får en blank,
obetydligt ogiderad yta (E L Stone & L Albertin
i Metal Progress juni 1961 s. 103—106, 124). SHl
Billig natriumborhydrid
Natriumborhydrid NaBH4 är ett selektivt
reduktionsmedel (Tekn. T. 1959 s. 994). Den kan användas
t.ex. för stabilisering av cellulosa genom reduktion
av karbonylgrupper vilket är värdefullt vid
blekning. Vidare kan den utnyttjas för stereospecifik
reduktion av ketosteroider och streptomycin, och
den påskyndar reduktionen av kypfärgämnen och
aromatiska nitroföreningar.
I USA tillverkas natriumborhydrid i vätskefas
genom natriumhydrids reaktion med
borsyratrimetyl-ester vid 200°C i ett kokande lösningsmedel. I
Västtyskland har man emellertid nu utarbetat en ny
metod enligt vilken vattenfri borax och kiseldioxid
bringas att reagera med natrium under 3 at
vätgas-tryck vid 450—500°C. Reaktionen förlöper i
huvudsak enligt
NaAO, + 16Na + 8 IL + 7SiO„ —►
—► 4NaBHä + 7Na2S03
Natriet är flytande och de båda andra
reaktionskomponenterna fasta.
Efter reaktionsproduktens avsvalning extraheras
natriumborhydriden med ammoniak. Denna drivs
sedan av från extraktet och används på nytt. Som
indunstningsrest erhålls kristallin natriumborhydrid
som torkas och förpackas.
Utbytet av natriumborhydrid uppges bli mer än
90 % och produktens pris ungefär fjärdedelen av
den amerikanska borhydridens (T P Forbath i
Chemical Engineering 12 juni 1961 s. 92—93). SHl
Påvisande av detergenter i vatten
Kan man påvisa detergenter i ett grundvatten, är
detta sannolikt förorenat med avloppsvatten och
därför oanvändbart som dricksvatten. Ett enkelt
prov på närvaro av detergenter är skakning av ett
cylindriskt kärl till hälften fyllt med det misstänkta
vattnet.
Innehåller detta mycket detergenter, skummar det.
Små mängder, 0,3—310 mg/1 detergent, ger en tunn
film som stiger upp i en ring efter kärlets vägg till
en höjd av 9,5 respektive 38 mm. Närvaro av syra
ökar ringens höjd, varför vattnets pH bör justeras
före provet (Chemical Engineering 25 dec. 1961 s.
32). SHl
0 andras erfarenheter
Polyetenrör ersätter kopparrör
Vid omkonstruktion av en amerikansk
förpackningsmaskin har man ersatt kopparrören i det
pneumatiska systemet med polyetenrör därför att de
senare är både billigare och bättre. Man använde förr
9 och 12,5 mm kopparrör som kostade 16,4
respektive 21 ct/ft och har nu bytt ut dem mot lika grova
polyetenrör som kostar 5,5 respektive 8,75 ct/ft. Då
de senare rören kan lindas tätare än de förra, tar
de mindre plats i lagret.
Rördelarna är något dyrare för polyetenrör än
för kopparrör, men detta kompenseras av att de
förra är mera lätthanterliga vid kapning och
montering av rördelar; de behöver inte heller formas,
eftersom de är böjliga. Såvitt man hittills har
kunnat bedöma håller polyetenrören bättre än
kopparrör. De förstörs t.ex. inte liksom kopparrören, om de
kommer i kläm, eftersom materialet är mjukt och
elastiskt (Modern Plastics nov. 1961 s. 157). SHl
Automatiska växellådor
på medelstora europeiska bilar
En hel rad engelska bilfabriker utrustar numera
även sina medelstora bilar — cylindervolym 1,3—
3 1 — med automatiska växellådor. BMC, Austin
A 60, Morris Oxford, Wolseley 16/60 och MG
Mag-nette har som standard eller extra utrustning 1962
en hydraulisk växellåda, kombinerad med en
automatiserad planetväxellåda enligt den amerikanska
Borg-Warners princip, som även används av Ford,
Dodge och Studebaker i USA samt Jaguar i
England och den tyska Borgward.
Den hydrauliska växeln är av typ "converter-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
