Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 19 - Svensk industri inför Europa-marknaden, av Axel Iveroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vet innebar att Efta och EEC sammanslås.
Minusalternativet innebar att Sverige står utanför
ett med England, Danmark och Norge utbyggt
EEC. Yi angav i vår redovisning, att dessa
kalkyler avsåg att på ett generellt sätt skissera
den påverkningsmekanism, som vid import och
export kommer i gång och att ånge
storleksordningen av de primära inflytelserna på vår
samhällsekonomi i respektive marknadsfall. I
den allmänna debatten med dess demagogiskt
partipolitiska inriktning vid den tidpunkten
kom dessa kalkyler tyvärr att uppfattas som
beräkningar av vad det skulle kosta det svenska
samhället att stå utanför marknadssamarbetet.
Senare har fil. kand. Bengt Reuterskiöld vid
Stockholms Universitet lagt fram en något
mera schematisk men i princip
överensstämmande kalkyl. Slutsummorna av de båda
räkneexemplen blev 800 respektive 400 Mkr.
Rätteligen har det sagts om dessa siffror, att om
fördelarna inte vore större, så vore
marknadsfrågan inte värd allt det intresse, som den
ägnas.
Strukturomdaning
Det är emellertid icke detta det är fråga om.
Det som beräkningarna handlar om är det rent
statiska primärinflytandet. Detta är endast en
del av totaleffekten av marknadsbildningen.
Bildligt talat kan det sägas representera värdet
av arbetsredskapet men inte värdet av vad man
kan uträtta med redskapet. Debatten om
marknadsfrågorna har på senare tid alltför mycket
•— kanske delvis genom Industriförbundets eget
förvållande -—• kommit att kretsa kring "terms
of trade"-aspekterna. Dessa är emellertid inte
de väsentligaste. Viktigare är
struktureffekterna och de dynamiska effekterna, men de kan
inte kvantifieras eller göras till föremål för
några sifferlekar. Företagen kommer till fullo
kunna utnyttja de storseriefördelar, som den
nya tekniken ger. Vi kan gå så många
ytterligare steg i riktning mot ökad specialisering, att
vi mot bakgrunden av vår hittillsvarande lilla
marknad rent av har svårt att föreställa oss
det. Den kanske allra viktigaste effekten är, att
stora delar av vårt näringsliv kommer att
utsättas för en intensifierad och på vissa
områden helt ny konkurrens.
Vi har ont om både arbetskraft och kapital
i vårt land i jämförelse med vad vi vill och
kan göra. Marknadsanslutningen kommer att
ge upphov till stark expansion och rörlighet i
första hand på den utrikeshandelsberörda
delen av industrin. Men de delar av näringslivet,
som inte kommer att utsättas för konkurrens på
marknadssidan, kommer att träffas av en
intensiv konkurrens om resurserna. Det kommer att
bli svårare än någonsin — inte att driva ett
dåligt företag, för det är redan nu ganska
omöjligt —- utan att driva ett halvbra företag. Det
räcker inte att vara halvbra. Sådana företag
kommer inte att kunna dra till sig de rätta
ledarna, den rätta arbetskraften och det
riskvilliga kapitalet. "Nothing is so bad as that which
is not so bad", som the Scarlet Pimpernel sa’.
514 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
Produktionskostnader och konkurrens
Jag vill illustrera denna svårpreciserbara men
helt avgörande dynamik med en nyligen av
det amerikanska National Industrial
Confe-rence Board utförd undersökning om den
amerikanska konkurrenskraften på den europeiska
marknaden. Man har undersökt
produktionskostnaderna inom sådana storbolag som har
tillverkning både i USA och Europa och på
annat håll. Resultatet blev något förbluffande. De
totala produktionskostnaderna var i
genomsnitt endast 3 % lägre i EEC-länderna än i USA
(de var något högre i Frankrike—Belgien,
något lägre i Tyskland—England, men avsevärt
högre i Latinamerika och Australien).
Samtidigt anges den genomsnittliga timlönen
(inklusive socialtillägg) för Nederländerna och
Italien till ungefär 70 US cent, för Frankrike,
England och Tyskland till ungefär 90 cent och för
USA till inte mindre än 2$ 85 cent. Sverige
anses ligga vid 1 $ 30 cent.
Utredningen visar, att råmaterial, bränsle och
kraft är billigare i USA. Men att de
betydelsefulla skillnaderna ligger i de mindre
marknaderna, de kortare serierna och de högre fasta
kostnaderna. Framförallt ligger skillnaderna i
maskinutrustningen. "The European worker",
säger rapporten, "is less productive than his
US counterpart, because he has less training
and fewer machines to work with". Det
behövs t.ex. för att göra ett ton färdigt stål 21%
mantimmar i Frankrike och 17 i Tyskland, men
endast 12 i USA. En kapitalintensiv
organisation för en stormarknad avbalanserar således
arbetslöner, som är dubbelt eller tre gånger så
liöga. Det tycker jag är ett bättre mått på
stormarknadsfördelarna än de förutberörda
räkne-styckena. Det är också ett förhållande, som de
svenska företag, vilka möter amerikansk
konkurrens, är djupt medvetna om. Däri ligger väl
också grunden till deras över lag positiva
inställning till marknadsfrågan.
Jag vill dock avsluta detta centrala argument
med att tämligen utförligt citera den
föredömligt ärliga deklaration, som Reuterskiöld ger:
"Mot olägenheterna av att närmare knytas till
det övriga Europa — de ekonomisk-politiska
bindningarna, ägandefrågan m.m. ■— står
svårigheten att vid en isolering ersätta
konkurrensens sanerande verkningar med en på ett eller
annat sätt administrerad strukturpolitik, så att
Sverige inte sackar efter i utvecklingen. Väljes
isoleringslinjen, måste en grundlig omprövning
av mål och medel i den ekonomiska politiken
företas."
Det är realistiska tongångar som ibland, men
mindre klart, har skymtat fram nå även annat
håll.
De enskilda företagens ställningstagande
Vi har under vintern påbörjat en omsorgsfull
genomgång av olika branschers förhållanden
och noga penetrerat deras inställning till
marknadsfrågorna. Genomgången har skett i nära
samarbete mellan myndigheterna och
industrins organisationer. Jag kan här inte ge nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
