Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 19 - Svensk industri inför Europa-marknaden, av Axel Iveroth - Andras erfarenheter - Explosion vid syntes av natriumaluminiumhydrid, av SHl - Elektrolytisk polering av metallografiska prov, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gon som helst sammanfattning, bl.a. av det
skälet att arbetet inte är helt avslutat.
Ett förhållande av mera allmänt slag, som
därvid framkommit, vill jag gärna anföra
avslutningsvis. Det gäller den grupp av branscher,
som redan i dagens läge arbetar under hård
utländsk eller inhemsk konkurrens (de flesta
textilbranscherna, konfektion, sko och läder,
gummi, träförädling och några till). Det finns
a priori kanske skäl, som talar för att
företagen i dessa branscher skulle ställa sig klart
avvisande till den ytterligare skärpning i
konkurrensläget, som tullavvecklingen emot deras
huvudkonkurrenter, vilka nästan helt ligger
inom Europa, skulle innebära. Jag vill inte ha
sagt, att en sådan motivering och
argumentering ej finns. Men även i dessa branscher
väljer man efter ett omsorgsfullt vägande av
fördelar och nackdelar, av utvecklingsmöjligheter
och förlustrisker, också utifrån de egna
utgångspunkterna "att tillstyrka en svensk
anslutning" eller i varje fall "att inte motsätta
sig en svensk anslutning". De är fullt medvetna
om att för- och nackdelar inte faller jämnt på
alla företag och att en del kommer att råka ut
i ett alltför hårt blåsväder. Men de ser den
större marknaden, främst i Norden, som den
bästa förutsättningen för branschens huvuddel
av progressiva företag att kunna expandera
och åter utveckla en räntabel rörelse.
Vi kan konstatera och klart se motiven för
att ledarna i våra dominerande exportföretag
vid en svensk anslutning till stormarknaden är
optimistiska vad beträffar inte endast sina
möjligheter att utnyttja marknadsfördelarna
genom etablering av exempelvis
monteringsfabriker och försäljningsbolag utomlands utan även
beträffande sysselsättning och räntabilitet för
de enheter, som nu finns i Sverige. De planerar
i många fall stora investeringar i de svenska
enheterna, och de väntar sig behöva mer
arbetskraft än som tycks finnas tillgänglig. Detta
tycker jag är ett gott tecken och det tyder inte
på att Sverige skulle bli en avsides utmark i
ett stort Europa, utan mera på att det blir ett
av de intensiva specialiserade
industriområdena inom dess ram.
Slutord
Jag tror alltså att långtidsutredningens
optimistiska bedömningar kan visa sig vara
riktiga och t.o.m. tilltagna i underkant, om våra
företag tveklöst och utan dröjsmål kan få
börja organisera sig för den stora
Europa-marknaden. Men jag är lika övertygad om att inte
ens den jämförelsevis svaga
konsumtionsökningen vi haft under slutet av 1950-talet kan
bibehållas, om vi skulle bli ställda (eller ställa
oss) utanför det europeiska
marknadssamarbetet. Den fråga vi då också har att ställa oss
inför det utvecklingsperspektivet är, vilka
möjligheter vi skulle ha att infria högtidliga löften
om storslagna svenska insatser till
världshandelns frigörelse och de underutvecklade
ländernas uppbyggnad.
andras erfarenheter
Explosion vid syntes av
natriumaluminiumhydrid
Vid tillverkning av natriumaluminiumhydrid av dess
element i tetrahydrofuran i en amerikansk fabrik
uppstod en våldsam explosion (jfr Tekn. T. 1955 s.
34). Orsaken härtill är inte säkert känd; den var
kanske lokal överhettning av reaktionskärlets vägg,
varigenom en explosiv oxidation av hydriden med
i i
tetrahydrofuran OCH2CH2CH2CH2 kan ha inletts.
Man har funnit att det bästa sättet att initiera
reaktionen är ympning med natriumaluminiumhydrid.
Med denna teknik erhålls en produkt med 99—100
% renhetsgrad i nästan kvantitativt utbyte.
Reaktionen påskyndas genom omröring.
När natriumaluminiumhydrid bildats reagerar den
med tetrahydrofuran till
natrium-n-butoxialumi-niumhydrid. Denna reaktions hastighet och
hydrid-bildningens växer med stigande temperatur, och
utbytet av önskad hydrid och dennas renhet beror på
relationen mellan hydridens bildnings- och
sönderfallshastighet. När reaktionen gått till slut slutar
vätgasabsorptionen.
Det var vid denna punkt i syntesen som
explosionen inträffade. Då hydridkoncentrationen var
större än vid tidigare satser, kan hydrid genom
stänk eller avdunstning ha avsatts på
reaktionskärlets vägg ovanför vätskeytan. Avsättningarna har
troligen överhettats och inlett explosionen
(Chemical Engineering News 2 okt. 1961 s. 57). SHl
Elektrolytisk polering av metallografiska prov
Vid metallografiska undersökningar måste proven
ha en finpolerad yta, fri från repor. Det kan ofta
vara svårt att åstadkomma en tillfredsställande yta
genom mekanisk polering, om metallen är mjuk
eller består av faser med mycket olika hårdhet. Det
förra är fallet för de hårdsmälta metallerna niob,
tantal, molybden och volfram samt ädelmetallerna,
det senare gäller för t.ex. blyhaltig a-ß-mässing.
Elektrolytisk polering kan göras genom slipning,
med en duk i en elektrolyt, t.ex. natriumtiosulfat,
varvid provet görs svagt anodiskt (fig. 1). Man kan
tillsätta vanligt polermedel av aluminiumoxid för
att underlätta processen. Apparatens polertallrik har
plastkanter och roterar i ett tråg av PVC som inte
angrips av elektrolyten. Prov, som man för att
spara tid har förpolerat med diamantpasta, har fin-
Polertallrik (Katod)
/Prov (Anod)
Fig. 1. Apparat för elektrolytisk polering.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 515
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
