Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 19 - Långsamfiltrering, av Erik Isgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filterregel ha en effektiv kornstorlek ej
överstigande fyra gånger sandens. Gruslagrets
tjocklek uppgår i moderna engelska filter med
dräneringssystem av tegel till 0,3—0,6 m.
I London har tillämpats en tjocklek hos
gruslagret av endast 75 mm på en porös
betongbotten (fig. 2). Betongen gjuts utan
finmaterial på hopfällbara stålramar. En botten av
denna typ har med framgång använts i
Kemp-ton Park-verket under 20 års tid, och risken
för igensättning är tydligen ganska liten vid
filtrering av väl avslammat råvatten. I många
fall kan dock siam med tiden passera genom
sandbädden och den gamla hedervärda
bottnen av murtegel (fig. 3) förefaller därför vara
säkrare. Teglet måste vara vattenbeständigt.
Filterkontroll
Simpson rensade filtret var fjortonde dag utan
hänsyn till att filtermotståndet då alltjämt
kunde vara lågt. Man kom emellertid snart
underfund med att det är ekonomiskt att låta
motståndet växa till en viss gräns innan filtret
rensas. Hazen drev sina filter till ett
filtermotstånd av ända till 1,8 m H20, utan att en
ökning av renvattnets bakteriehalt kunde
påvisas. Däremot kan rensningsarbetet innebära
en hygienisk risk, och från ett nylagt eller
ny-rensat filter bör filtratet av hygieniska skäl
ledas till avlopp under viss tid.
Vid omsorgsfull driftövervakning och
efterföljande klorering bör man utan risk kunna
låta filtermotståndet stiga till åtminstone en
höjd motsvarande vattendjupet i filtret.
Beroende på den lokala vattenbeskaffenheten kan
man dock vid vissa motstånd få en plötslig
tilltäppning, kvävning, av filtren, varför driften
måste anpassas härefter. Kvävning har visat
sig uppstå vid hög syrehalt i ytan (t.ex. på
våren) genom att algernas verksamhet
stimuleras.
I Sverige rensas filtren i allmänhet vid ett
motstånd av 0,5—0,6 m H„0, varigenom viss
marginal finns. Ändringen i filtermotståndet
kompenseras vid större anläggningar vanligen
med regulatorer i utloppet från varje filter,
varigenom dessa tvingas att lämna samma
vattenmängd under hela drifttiden.
Filterbelastning
Som nämnt belastades det första
Chelsea-filt-ret med ca 0,15 m3/m2h (filtrerhastighet 0,15
m/h). En hög belastning ger mindre filteryta
och därmed lägre anläggningskostnad men
samtidigt en försämring av reningseffekten.
Det är därför av vikt att fastställa den
optimala filterbelastningen. Hazens experiment
med ett starkt förorenat råvatten visade ett
nära kvadratiskt samband mellan filtrerhastighet
och antalet bakterier i renvattnet. Det anses,
säkerligen med rätta, att varje råvatten ger
ett karakteristiskt filtrerresultat.
Försök gjorda vid Ringsjön har visat att
ingen försämring av renvattnets beskaffenhet
Fig. 2. Modell
av filterbotten
av porös betong.
uppstår vid ökning av filtrerhastigheten från
0.15 till 0,20 m/h. Svenska långsamfilterverk
arbetar med filtrerhastigheter på 0,04—0,30
m/h, med ett medianvärde av 0,15 m/h, tabell
1. Van de Vloed3 anger, att filtrerhastigheter
över 0,2 m/h ej bör användas, såvida inte
råvattenbeskaffenheten är genomgående särdeles
god.
Förhållandet mellan filtrerad vattenmängd
och rensningsarbete påverkas icke av
filtrerhastigheten. Enär samma smutsmängd avskils
i sanden före rensning, blir nämligen den
filtrerade vattenmängden per rensning
praktiskt taget oberoende av filtrerhastigheten. En
fördubbling av denna minskar alltså tiden
mellan rensningarna till hälften. För svenska verk
har gångtiden ett medianvärde av 175 m3/m2
(tabell 1). Den varierar under året och är
normalt kortare under den varma årstiden och
längre på vintern.
Filteröverbyggnad
Äldre långsamfilter är ofta överbyggda, t.ex. de
gamla filtren i Norsborg som har tak av
fackverkskonstruktion av stål; de nyare saknar
däremot överbyggnad. En sådan tjänar två syften;
dels underlättas filterrensningen vid frost, dels
Fig. 3.
Filterbotten av tegel.
518 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
