Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 19 - Långsamfiltrering, av Erik Isgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Mekanisk
filterrensning i
Colchester.
motsvarande tid 1953 utan övertäckning blev
resultatet 101 m3/m2, dvs. praktiskt taget
detsamma. I detta fall har alltså överbyggnaden
varit utan verkan, trots att Ringsjövattnet är
algrikt. En förklaring kan vara, att
filtergångtiderna varit relativt korta. Risken för
igen-täppning av hastigt uppträdande algpåväxt bör
rimligtvis öka med ökad gångtid. Sålunda
rapporteras från Zürich, att gångtiden ökat med
en tredjedel vid täckning av filtren.
I England pågår vid långsamfilterverket i
Colchester försök att öka gångtiden genom
utläggning av korrugerade eternitplattor på
filterbädden. Dessa plattor måste uppenbarligen
försvåra rensningen, varför vinsten i gångtid
måste vara väsentlig, för att det skall löna sig
att använda denna metod.
ökas sommargångtiden på grund av att
alg-påväxten minskar vid avskärmning av ljuset.
Filterrensning under frostperioder utgör en
av de största svårigheterna vid
långsamfilter-driften. Enligt Hazen bör överbyggnad
tillgripas, så snart januarimedeltemperaturen
understiger 0°C. Detta skulle innebära, att alla
svenska långsamfilter borde överbyggas, men
utvecklingen har gått en annan väg (tabell 1).
Kostnaden för en överbyggnad fördyrar
filtren med ca 50 %, varför det är förståeligt, om
man tvekar inför kostnaden och prövar sig
fram. Det har då i Sverige visat sig, att de
relativt rena råvattnen möjliggör att man kan
hjälpligt klara vinterdriften utan överbyggnad.
Dennas inverkan på sommargångtiderna har
undersökts vid Ringsjön. Det ena försöksfiltret
hölls övertäckt under tiden 16 juli—25
november 1954, varvid man erhöll i medeltal 104
ms/m2 renvatten mellan rensningarna. Under
Filterrensning
En anledning till att långsamfiltrering ej
används i samma utsträckning som kemisk
fällning är att den kräver manuellt arbete vid
filterrensningen. Väsentligt för filterdriftens
ekonomi är därför att rensningen utförs så
rationellt som möjligt.
Vid filterrensningen avskummas filterhuden
och den närmast därunder belägna
filtersanden. Man skummar till ett djup av 1—4 cm
beroende på lokala erfarenheter, i Sverige
huvudsakligen manuellt. Samma metod används
även på många platser utomlands, t.ex. i
Birmingham, där rensning av ett filter på 3 200
m2 kräver 14 man och 120 arbetstimmar (ca
0,04 h/m2). Häri ingår då även sandtvätt. Man
skummar med skyffel, och den avskummade,
smutsiga sanden kärras till en plats i filtret,
från vilken den kan transporteras vidare, t.ex.
med ejektor, till en sandtvätt.
Med nuvarande svårigheter att anskaffa till-
Tabell 1. Svenska långsamfilterverk, utan föregående kemisk rening (uppgifter 1959)
Råvatten Filteryta m2 [-Filtrer-hastighet-] {+Filtrer- hastighet+} m/h Gångtid dygn Filtrerad mängd ms/m2 Maximal
köldmängd* Överbyggnad
Stockholm Bornsjön 9 500 0,17 37 154 1 000 Nej
Göteborg Delsjön 3 450 0,12 72 207 650 Nej
Jönköping Vättern 3 000 0,30 141 1 010 900 Nej
Östersund Storsjön 2 542 0,18 51 217 1 420 Ja
Tranås Sommen 1 800 0,12 30 86 1 000 Nej
Oskarshamn Djupeträsk
Eckern 1 608 0,09 70 151 820 Nej
Arvika Räcken 1 105 0,22 180 940 1 100 Ja
Filipstad Yngen 770 0,15 120 430 1 250 Nej
Örnsköldsvik Hörnsjön
St. Backsjön 750 0,17 47 189 1 450 Ja
Borås Pickesjön 720 0,07 117 191 850 Nej
Huskvarna Vättern 600 0,24 45 260 900 Nej
Kristinehamn Bergsjön 500 0,15 24 86 1 100 Nej
Halmstad Torvsjön
Toftasjön 352 0,05 90 108 700 Nej
Ronneby Skärsjön 300 0,15 21 75 650 Nej
Kungälv Göta älv 210 0,08 90 180 750 Ja
Åmål Kalven 200 0,08 30 54 950 Ja
* Summan av de negativa mänadsmedeltemperaturerna multiplicerade med 30 (Statens Väginstituts Medd. 91, 1959).
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 519
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
