Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 20 - Markroboten Blue Water, av Olle Ljungström - Sovjetisk sjöfartsteknisk forskning - Vattenkraftsreserven i Sovjetunionen, av CS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för betjäningspersonalen. Som förberedelse för
eldinsats inmäts skjutplatsen, och dess
koordinater matas in i markkalkylatorn. Teodoliten
ställs ut på plats. Robotens
elektronikutrustning värms nu upp i avvaktan på
målkoordina-ter. Så snart dessa erhållits, matas de in i
markkalkylatorn, som beräknar en
approximativ bäring till målet. Teodoliten ställs in
vinkelrätt mot denna bäring vid sidan om
skott-linjen och ett par markeringspinnar sätts ned
i marken parallellt med skottlinjen.
Robotfordonet körs därefter ut på startplatsen
och styrs in på syftlinjen så att bakdelen är
vänd mot målet. Fordonet behöver ej ställas
upp noggrannare än inom vinkelavvikelsen
± 2° med skottlinjen. Samtidigt har
markkalkylatorn beräknat en noggrann målbäring, vilken
meddelas teodolitoperatören per telefon,
varefter den ställs in på teodoliten med ett kvarts
varvs tillägg. Robotfordonet manövreras
därefter i läge på skottlinjen mitt för teodoliten,
så att denna kommer att riktas mot ett fönster
i robotkroppen, genom vilket en spegel på
TN-plattformen är synlig.
Robotlavetten fixeras i vågläge i tvärled,
varefter roboten frigörs från sitt främre
transportstöd och TN-pIattformen frikopplas. Robotens
bakre transportfäste tas bort och startkabeln
läggs ut till en skyddsställning i närheten.
Robotofficeren kontrollerar
lavettinställningen, kopplar in styrnings- och
avfyrningskret-sarna och provar dessa. Markkalkylatorn körs
fram till lavetten och ansluts till denna.
Därefter kontrolleras raketmotorns startsystem och
tändsatsen insätts med en bajonettfattning i
motorn.
Teodolitoperatören finjusterar
TN-plattfor-mens inställning, medan robotofficeren
kontrollerar att markkalkylatorn matat in
målinformationen korrekt till robotens styrsystem.
Markkalkylatorn kan sedan kopplas från och
körs bort. Den noggrant nollställda
TN-platt-formen frikopplas för flygning och siktfönstret
i robotkroppens skalyta tillsluts, varefter
teodoliten avlägsnas.
Endast robotofficeren och hans
ställföreträdare stannar kvar vid lavetten vid avfyringen.
Stridsdelen osäkras och hela startsystemet
inkopplas, bl.a. med hjälp av en säkerhetsnyckel.
Denna tas därefter med till det skydd invid
lavetten, där startmanöverboxen placerats, och
nyckeln sätts in i boxen. Från manöverboxen
kopplas roboten över på egen kraftförsörjning
och eleveras automatiskt till skottläge (fig. 2 b),
varefter roboten avfyras med
tryckknappsimpuls.
Hela denna procedur från insatsorder mot ett
givet mål till skott tar ca 10 min.
Efter avfyringen förs robotfordonet undan
och hela startplatsen kan utrymmas på mindre
än 2 min. Efter förflyttning till en ny
ställning tar det 20—30 min att packa upp en ny
robot och montera den på robotfordonet. O Lj
Litteratur
1. Interavia Rev. 1962 h. 3 s. 2S4—285.
Sovjetisk sjöfartsteknisk forskning. I
Sovjetunionen upprättades 1929 ett
Tekniskt-Vetenskapligt Institut för Skeppsbyggeri och
Fartygsreparationer. I och med att det sovjetiska skeppsbyggeriet
började komma igång på allvar i mitten av
1950-talet fick institutet vind i segeln. År 1957 flyttade
man in i ett nybyggt sexvåningshus, vari finns bl.a.
40 laboratorier. Ytterligare utvidgningar pågår.
Institutets uppgift är att få fram ett fåtal, snabba
fartygstyper, som kan lossas och lastas på kort
tid. Driftkostnaderna skall vara låga, och fartygen
skall vara automatiserade i största möjliga
utsträckning.
Man har tillsammans med industrin konstruerat
ångturbinerna till de moderna fartygstyperna
"Le-ninskij Komsomol" (13 000 hk) och "Pekin" (19 000
hk). Sovjets första gasturbin på 13 000 hk har
projekterats av institutet och byggs nu vid
Kirovfabrt-ken.
I samarbete med andra myndigheter har en
avancerad fartygstyp "Pollava" projekterats. Fartyget
har dubbla lastluckor och raka sidor i lastrummen
för att möjliggöra snabb lastning eller lossning.
Prototypfartyget är redan i tjänst.
Institutet har uppgjort normer för stabilitet och
hållfasthet, vilka antagits av Sovjets
klassificeringssällskap. Även bärplansbåtar och svävfarkoster
ingår i verksamheten. Korrosionsproblemen söker
man lösa, och radio- och radarstationer
konstrueras. Att man icke alltid hinner tillmötesgå alla
önskemål framgår av att nyligen en viss kritik har
riktats mot institutets verksamhet. Man har särskilt
framhållit, alt det går för långsamt med fartygens
automatisering.
Vatten krafts reserven i Sovjetunionen. Vid
planering av vattenkraftens utbyggnad i Sovjetunionen
har man funnit att total utbyggbar effekt är 197 GW
och årsproduktionen 1 720 TWh; enbart för stora
kraftstationer gäller siffrorna 140 GW respektive
1 250 TWh.
Sovjetunionen har näst Kina världens största
vattenkraftreserv (tabell 1). För närvarande är
årsproduktionen av billig vattenkraft i Sovjetunionen
ca 400 GWh, vilket motsvarar en kolbesparing av ca
200 Mt. I början av 1960-talet uppskattas
inedel-strömpriset till ca 0,085 kp/kWh (ca 6 öre/kWh)
samt för hela 1960-talet till ca 0,065 kp/kWh (ca
4,5 öre/kWh).
Ansträngningarna riktas för närvarande speciellt
på förenkling och standardisering av
kraftverksbyggena (Engineering 6 april 1962 s. 458). CS
Tabell 1. Utbyggbara vattenkraftreserven i några
länder
Totalt Per kapita Per km2
yta
TWh MWh MWli
Kina ............................................2 000 3,1 200
Sovjetunionen ........................1 720 8,3 77
USA ............................................505 3,0 64
Kanada ......................................218 13,3 22
Norge ........................................105 29,9 324
Japan ..........................................103 1,1 276
Sverige ......................................80 10,8 178
Frankrike ................................76 1,7 137
Jugoslavien ..............................66 3,7 420
Italien ........................................55 1,1 183
Österrike ..................................40 5,7 475
Spanien ....................................34 1,2 68
Schweiz ....................................32 6,3 780
Västtyskland ..........................25 0,5 101
546 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
