Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 20 - Aktuella kraftfrågor, av Gunnar Hambraeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktuella kraftfrågor
621.311(485)
Svenska Vattenkraftföreningen firade sitt
femtiotredje årsmöte torsdagen den 26 april 1962.
Kraftförsörjningens huvuddrag
Dagens kraftbalans synes tryggad så långt som
till dess pågående utbyggnader har
färdigställts sade i sitt hälsningsanförande
ordföranden Erik Blomqvist, direktör i Indalsälvens
och Faxälvens Vattenregleringsföretag. Någon
risk för kraftransonering torde ej föreligga
under de närmaste fem åren. Kraftförbrukningen
stiger i normal takt och omfattande
vattenkraftutbyggnader pågår. Endast ett
exceptionellt torrår skulle kräva insats av större
mängder ångkraft. Även när kraftomsättningen om
ca 5 år når halva hundradet gigawattimmar
per år torde värmekraftandelen normalt icke
behöva överstiga hävdvunna 5—10 %.
Fundamental för utvecklingen har en, i
förhållande till tidigare, förbättrad möjlighet till
kapitalanskaffning för kraftutbyggnader varit.
Den nyss framlagda långtidsutredningen har
ytterligare betonat vikten av en ökad
kapitalinsats för industrin som helhet, varigenom
knappheten på arbetskraft skulle kunna
kompenseras. Andra väsentliga faktorer är
utbildning och forskning. Vår kraftindustri bidrager
i dessa hänseenden aktivt till framstegstaktens
höjande.
Dagens situation för svensk kraftförsörjning
kännetecknas i dag av en ovanlig klarhet.
Flera frågetecken finns dock på längre sikt:
Kommer billig olja att stå till förfogande även
framöver? Om ej, är man beredd att satsa kapital
för den mera kostnadskrävande
vattenkraftutbyggnaden eller kommer kärnkraften att
kunna infria de förväntningar, som många har
ställt på den? Kommer förbrukningen icke att
öka i samma grad som hittills, dvs. med 6—7
%/år eller kommer kanske tvärtom en
integration av den västeuropeiska marknaden att
utlösa nya, oanade expansionskrafter och
oväntad elkraftefterfrågan.
Elkraftproduktionens utbyggnad
1961 och 1962
Tillskottet av ny vattenkraft 1962 blir i år
betydligt större än under något föregående år och
siffran kommer inte heller att överträffas i
framtiden, berättade Bengt Sterne,
verkställande direktör i Svenska Vattenkraftföreningen.
Tillsammans med vattenkrafttillskottet under
1961 som också var mycket stort ökar
produktionen av vattenkraft med icke mindre än
8 000 GWh/år från nära 34 000 till 42 000 GWh/
år eller med 24 %. Belastningen under samma
tid ökar med ca 4 500 GWh.
Av effekttillskottet under 1961 kom 30 % på
Ångermanälven, där Stalon och Korsselbränna
togs i drift. I Luleälv igångkördes Porsi och
i Skellefteälv Vargfors och Båtfors. I Umeälv
sattes Tuggen och Bjurfors övre i drift och i
Faxälven Junsterforsen. I Ljusnan igångkördes
Långströmmen och Bergvik ocli i Klarälven
Höljes. Den installerade effekten ökade med
560 MW till 7 510 MW eller med 8 %.
Produktionsförmågan vid normal vattentillgång ökade
relativt sett mer eller med 10 % från 33 900
till 37 300 GWh. Årsregleringsmagasinens
volym ökade med ca 700 till 33 800 milj. ms.
Den installerade värmekrafteffekten ökade
under 1961 med ca 240 MW. Större delen härav
hänför sig till Stenungsunds andra aggregat om
ca 150 MW.
Av vattenkraftverkens totala
produktionsförmåga vid 1961 års slut svarade de enskilda och
kommunala kraftföretagen för 54 % och
staten för 46 %.
Det största effekttillskottet hittills under 1962
härrör från Kvistforsen i Skellefteälv. Senare
tillkommer bl.a. Messaure och Laxede i
Luleälv, Linnvasselv i Faxälven, Storåströmmen i
Ljusnan och Rusfors i Umeälv.
Sammanlagt beräknas effekttillskottet under
1962 bli 885 MW. Energitillskottet torde bli
4 670 GWh, vartill kommer 320 GWh
kraftimport från Norge. Tillskottet i
årsregleringsma-gasin blir nära 3 000 milj. m3.
En preliminär energibalans för vintern 1962/
1963 visar att man torde kunna räkna med
ungefär samma goda förhållanden som under
den gångna vintern. Sannolikheten för att man
skall behöva tillgripa extra
värmekraftproduktion eller import är omkring 25 och
sannolikheten för att man skall kunna spara kraft
till påföljande säsong är ungefär lika stor.
Till följd av det nuvarande goda utgångsläget
och de låga oljepriserna kommer
vattenkraftutbyggandet under resten av 1960-talet in i ett
lugnare skede. Vattenkrafttillskottet kommer
att bli ca 1 600 GWh/år.
Vattenkraftutbyggnadernas
rationalisering
Bengt Sterne berättade även om en utredning
som pågår inom Vattenkraftföreningens
Stiftelse för Tekniskt Utvecklingsarbete (Vast)
rörande kostnaderna för vattenkraftutbyggnad
i Sverige. Medan man vid bygge av
ångkraftverk kan sänka kostnaden per kilowatt genom
att bygga större anläggningar och större
aggregat måste vattenkraftutbyggarna nå sina lägre
kilowattpriser genom en billigare dvs.
rationellare utbyggnad.
Inom Vast studerar man nu 35 kommunala och
privata utbyggnader utförda 1947—1952. Den
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
