Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 24 - Torktrummor för kornformigt gods, av Gustav Bojner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av godset tidigt, och varannan är riktad snett
framåt. Ridåbildningen av godset är ganska
god. Denna trumma användes t.ex. för
torkning av fiskmjöl i medström med stor
gashastighet efter kokning och pressning.
En intressant, effektiv amerikansk
konstruktion bygger på ett centralt, cylindriskt eller
veckat rör, fig. 3. Den ger inte så högt fall för
godset och alltså mindre dammbildning.
Värmeytan för indirekt värmeöverföring är stor.
Den utföres även med cylindriskt rör och
gaseller oljeeldningsanordning i centrumröret, i
vilket fall gaserna vanligen får vända i
trumman. Röret bör då vara murat invändigt med
eldfast tegel som skyddar flamman för den
allra värsta värmeutstrålningen och framför allt
hindrar att oljedroppar stänker mot den kalla
plåten och går bort som sot eller rök.
Centrum-röret används även för tillförsel av varma
torkgaser i ett senare skede av torkningsprocessen
vid torkning i medström och i ett tidigare
skede vid torkning i motström.
Bockade och tandade ösare, fig. 4, och
matar-plåtar används endast på en mindre del av
trummans längd i den avbildade torken.
Matar-plåtarna träder i funktion först då
beskickningen stiger över en viss höjd och deras
frammat-ningseffekt ökas vid stigande beskickningshöjd
eller djup. Trumman behöver därför inte luta
så mycket. Ridåbildningen blir god över
trummans hela tvärsektion, fig. 5. I resten av
torktrumman används sektorsystem, fig. 6.
Torkning i medström eller motström
Frågan om torkning i med- eller motström
måste avgöras i varje särskilt fall med hänsyn till
torkgodsets egenskaper.
Värmetåligt gods
För torkgods inom bergs- och järnhanteringen,
dvs. värmetåligt gods, såsom sand, grus,
malmer, sliger, kalksten, koksgrus och leror kan
man i allmänhet använda direkt
värmeöverföring från rökgaser, vanligen från oljeeldning.
Torkning i medström har då fördelen att det
är mycket lättare att hålla något så när
konstant temperatur och fukthalt hos det torkade
godset. Detta följer av att
temperaturdifferensen blir mindre och mindre mellan gods och
torkgas i utmatningsänden av trumman, fig. 1.
Medströmstorkningen har emellertid nackdelen
att dammbildningen är mycket svårare och
bränsleförbrukningen något högre än vid
motström, trots att strålningsförlusterna från
trumman blir något lägre.
Torkning i motström har fördelen att
bränsleförbrukningen blir något lägre och
dammbildningen i avgaserna avsevärt lägre samt att
torktrumman blir något mindre för samma
torkningseffekt. Motströmstorkningen har
nackdelen att det är mycket svårare att hålla konstant
temperatur och fukthalt på det torkade godset.
Svårigheten ökas, om godset skall torkas till
full torrhet men inte får ha någon väsentlig
övertemperatur, då det lämnar trumman. Detta
Fig. i. Bockade och tandade ösare i en mindre del
av trummans längd.
Fig. 3.
Ösar-konstruktion
med centralt
Fig. 5.
Ridå-bildning av
godset i en
torktrumma.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
