Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 24 - Torktrummor för kornformigt gods, av Gustav Bojner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lossna är att anordna slagverk, dvs. klubbor
som slår på trummans utsida, så att manteln
vibrerar och godset lossnar på insidan. Några
firmor använder grova rullande kättingar inuti
trumman. Effekten av dessa beror dock helt på
godsets egenskaper.
Man bör kanske skilja på gods som klibbar
vid alla under torkningen förekommande
temperaturer och de som bränner fast endast vid
högre temperaturer. Leror och fina malmer
samt mycket fuktiga sliger av järn, bly,
svavelkis och zink samt mycket fin kalksten med hög
fukthalt och hög halt av lera är mycket svåra.
Torkning av starkt slitande gods
Det värsta slitande torkgods jag träffat på är
koksgrus. När det gäller torkning i enbart
ösar-trummor är det väl inte så mycket att göra åt
problemet, ty vid det fria fallet hamrar gruset
obönhörligen sönder plåten. Men arbetar
torktrumman med insatta värmeytor, t.ex. ett
sektorsystem kan slitningen väsentligen motverkas
genom påsvetsning av slitjärn, fig. 7. Trumman
i fig. 7 är visserligen avsedd för ett så
obetydligt slitande torkgods som granulerad
masugns-slagg, men kostnaden för mer än 2 000 m
slitjärn, som insvetsades, har visat sig vara väl
använda pengar.
Torkning med varmluft
Då värmet i torkluft, som bereds med ånga,
varmvatten eller elenergi, alltid är dyrare än
värmet i direkta rökgaser måste man ofta
undersöka, om värmeförbrukningen kan minskas
genom cirkulation av torkluften.
Vid beredning av varmluft med ånga och
elenergi och cirkulation av torkgasen bör
returluften inblandas efter batterierna för att inte
dammet i returluften skall förorena
batterierna, fig. 8. Om torkgodset exempelvis tål en
ingående temperatur på torkluften av 180°C men
det endast finns ånga av 8 at ö tillgänglig, kan
man icke uppnå denna temperatur. Ångan har
temperaturen 174°C och med den kan man
endast bereda varmluft av ca 150°C. Det betalar
sig då i regel att koppla in ett elektriskt batteri,
naturligtvis helkapslat, i serie med ångbatteriet
och med detta höja temperaturen på luften till
180°C. Det är även lätt att reglera eleffekten, så
att lufttemperaturen hålls konstant. Om den
från trumman avgående torkluften har låg
mättning, alltså låg daggpunkt, då den lämnar
torktrumman, kan det medföra en betydande
värmebesparing att cirkulera eller återföra en
del av torkluften. Man bör då värma luften till
en viss övertemperatur, alltså i det aktuella
exemplet över 180°C, så att blandningen av
friskluft och returluft får den rätta
temperaturen. Man har emellertid två viktiga saker att
notera, dels att det är svårt att blanda två
luftströmmar av olika temperatur, dels att dammet
i returgaserna inte får skadas av den varmare
friskluften från värmebatterierna eller från
eldstaden.
Kallluft
(lodi ut
Fig. 8. Luftcirkulation vid torkning.
Värmeförbrukning
Värmeförbrukningen är i hög grad beroende av
godsets ursprungliga fukthalt. För en
torktrumma av god konstruktion kan man för torkning
av värmetåligt gods med direkt tillförda
rökgaser räkna med värmeförbrukningen ca 900
kcal per kg avdunstat vatten, om godsets
ursprungliga fukthalt är 40 % eller däröver, fig.
9. Värmeförbrukningen är räknad på bränslets
effektiva värmevärde och inkluderar
avgasförluster och strålningsförluster samt avser 2 %
slutlig fukthalt. Vid låga värden på ursprunglig
fukthalt stiger värmeförbrukningen snabbt per
kg avdunstat vatten. Kurvorna visar hur
viktigt det är att en uppgift om värmeförbrukning
per kg avdunstad fuktighet åtföljs av uppgifter
om vilka fukthaltsgränser torkningen avser. Vid
torkning från 7,5 % till 2 % fukthalt är
värmeförbrukningen ca 1 330 kcal/kg men vid
torkning från 30 % till 2 % endast 930 kcal/kg.
Värmeförbrukningen per kg torkad produkt
stiger ungefär linjärt med godsets ursprungliga
fuktkvot.
Torkkonstruktioner
Fig. 9. Värmeförbrukning räknad pd bränslets effektiva värmevärde vid
direkt torkning med rökgaser till fukthalten 2 % efter torkningen; A
beräknad pä torkad produkt, B beräknad pä avdunstat vatten.
, ,,, , fukthalt f
I det följande skall visas några exempel på
torkkonstruktioner för kornformigt gods.
Fuktkvot fore tork
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
