Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Forskningsreaktorn R2. Plats i atomenergiarbetet, av Robert Vestergaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forskningsreaktorn R2
Plats i
atomenergi-arbetet
Civilingeniør Robert Vestergaard, Stockholm
R2-reaktorn, som är placerad på AB
Atomenergis forskningsområde i Studsvik, är som
bekant avsedd att vara ett av
huvudinstrumenten för det allmänna forsknings- och
utvecklingsarbete, som måste bilda grunden för ett
framgångsrikt realiserande av ett
reaktortek-niskt program i Sverige. R2-reaktorn är en
kombination av en materialprovningsreaktor
och en allmän forskningsreaktor med mycket
avancerade prestanda, vilket ger den
enastående möjligheter som forskningsverktyg.
Samtidigt blir den tyvärr i motsvarande grad svår
att sköta och använda, ty just på grund av de
avancerade prestanda, som bl.a. resulterar i
ovanligt många svårartade säkerhetsproblem,
blir till synes enkla experiment ofta ansenliga
projekt, som kräver en omfattande, fast stab
av erfarna fackmän för planering och
utförande.
Reaktorns bränsle är nästan rent uran-235,
varav det krävs en charge på ca 5 kg för en
typisk fullastkärna. Moderator och kylmedel är
vanligt demineraliserat vatten vid låg
temperatur och konstruktionseffekten är 30 MW.
Man kommer att kunna utnyttja ett ostört
ter-miskt neutronflöde på ca 3,1 • 10" cm"2 s"1 i
kärnans centrala region och ett epitermiskt
neutronflöde på ca 9,1 • 10" cm"’ s"1.
Hela anläggningen har kostat ca 32 Mkr., och
man räknar med att vara i gång med det
planerade forskningsarbetet under sommaren
1962. Anläggningens konstruktion påbörjades
på allvar vid årsskiftet 1956—1957 och
reaktorn kördes kritisk för första gången den 4 maj
1960.
Reaktorns förhistoria
R2-reaktorns historia startar med den
situation, som förelåg 1954, då Sverige fick sin
första reaktor, Rl, i drift (Tekn. T. 1955 s. 601).
621.039.524.44
Rl startades i juli detta år, men parallellt med
slutskedet av Rl-arbetet hade man inom AB
Atomenergi redan försiktigt börjat diskutera
det följande steget i atomenergiarbetet. En ur
många synvinklar logisk och säkert mycket
riktig tanke var att med utgångspunkt från
Rl-typen, som reaktortekniskt i praktiken är ett
nolleffektssystem, konstruera en
experimentreaktor för hög effekt, men enligt samma
fundamentala princip (naturligt uran,
tungvatten-moderator, låg arbetstemperatur).
I själva verket lades under åren 1953—1954
ned rätt mycket arbete på förstudier för en
R2-reaktor enligt denna princip med den
kanadensiska NRU-reaktorn som närmaste
förebild, men i reducerad skala. I vilket fall som
helst rörde sig tankarna kring rena
experimentreaktorer med låg temperatur, dvs. sådana
som inte skall lämna nyttig värmeenergi.
Sedan kom 1955 med den första
Genève-kon-gressen om atomenergins fredliga användning.
En omedelbar följd av denna blev en utbredd,
utomordentligt sangvinisk inställning till
tidsskalan för realiserande av ekonomiskt
konkur-rensduglig, praktiskt användbar atomkraft;
man trodde i vida kretsar att detta stod
omedelbart för dörren. Under trycket av denna
nya situation tog man de skissade
tankegångarna under omprövning och anlade i stället
synpunkten, att man borde koncentrera landets
egna utvecklingsresurser främst på att så
direkt som möjligt med Rl-erfarenheterna som
grund försöka realisera en industriellt nyttig
högeffektreaktor enligt naturligt uran,
tungvattenlinjen, dvs. samma familj av reaktorer
som Rl tillhör.
Att konstruktionsansträngningen för
realiserandet av energiproducerande reaktorer, trots
den vid Rl :s konstruktion vunna erfarenheten
och riklig tillgång till kunskap utifrån, skulle
behöva understödjas med en egen, till och med
mycket stor insats av forsknings- och
utvecklingsarbete var ju à priori självklart.
Därför borde man för det allmänna
forsknings- och utvecklingsarbetets bedrivande —•
med minimal svensk insats — inköpa en
forsknings- och materialprovningsreaktor med
avancerade prestanda. Vid den tiden fanns
åtminstone en sådan reaktor i drift sedan länge
(MTR-reaktorn i USA), och det fanns efter
Genève-kongressen 1955 relativt gott om utländska
industrier, som erbjöd sina tjänster för leverans
av forskningsreaktorer av bl.a. denna typ.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
