- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
695

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Erfarenheter från idrifttagandet av R2, av Robert Skjöldebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väntat sig variationer i neutronflödet på upp
till en faktor två, vilket även verifierades av
de senare mätningarna på "heta", förgiftade
kärnor.

Efter det att det första lågeffektsprogrammet
på detta sätt avslutats, fylldes reaktortankens
mantelsystem med tungt vatten och hela det
första lågeffektsprogrammet upprepades.
Syftet var givetvis att undersöka vad man
egentligen vunnit genom att införa det tunga
vattnet på tre sidor av reaktorkärnan. Skillnaden
för kärnans del var mycket liten, men detta
var inte oväntat. Genom att införa det tunga
vattnet har man t.ex. vunnit endast ca 0,40 %
i reaktivitetstillskott. Flödesändringarna i
kärnan var mycket små, men däremot har man
ökat det experimentellt användbara flödet
utanför själva kärnan, t.ex. i utrymmena för
isotoptillverkning, till det 1,5-faldiga.

På grund av att så lång tid stod till
förfogande för lågeffektsprogrammet kunde en del
mätningar planeras, som normalt inte utförs
på reaktorer av denna typ. De avsåg
framförallt kinetiska studier på reaktorkärnan. Främst
kan nämnas en mätning av reaktorns
transferfunktion med en "pile"-oscillator.

Transferfunktionen kan ju visserligen
förutsägas med ganska god noggrannhet teoretiskt,
men är dock beroende av vissa fundamentala
karakteristika hos kärnan som i allmänhet inte
är särskilt väl kända, t.ex. den effektiva
fraktionen fördröjda neutroner. Uppmätningen
av transferfunktionen gav för R2 att kärnan
har ett mycket högt värde på den effektiva
fraktionen fördröjda neutroner (0,86 %). Den
på detta sätt uppmätta transferfunktionen har
givit goda möjligheter för studier av reaktorns
regleringssystem och för kinetiska studier av
hela reaktorsystemet med analogimaskin för
simulering av olycksförlopp etc.

Högeffektsprogram

Efter det att den nya reaktortanken
installerades genomfördes på nytt ett
lågeffektspro-gram av i stort sett samma omfattning som
det tidigare, men eftersom det i detta fall
bestod uteslutande av en upprepning av väl
kända mätningar, kunde det genomföras på en
mycket kort tid, ca 3 veckor. Mätningarna
avsåg i detta fall icke ett studium av
karakteristika hos reaktorn utan endast en verifiering av
att förhållandena i reaktorkärnan icke ändrats
sedan de tidigare mätningarna.

Som en förberedelse för uppkörningen till hög
effekt mättes sedan den isoterma
temperaturkoefficienten genom körning på låg effekt med
full cirkulation av primärvattnet.
Pumpförlusterna gav då en temperaturstegring upp till
drifttemperatur hos reaktorsystemet 54°C, och
under denna temperaturstegring utfördes
noggranna mätningar av kontrollstavslägena för
kriticitet och den isoterma
temperaturkoefficienten kunde på detta sätt noga bestämmas.

Sedan de säkerhetsvårdande myndigheterna
givit högeffektstillstånd började sedan en lång-

sam effekthöjning. Vid effekter av 1—10 MW
utfördes noggranna effektkalibreringar genom
termiska mätningar på samtliga kylsystem och
interkalibrering av alla effektproportionella
instrument. Man har därvid inte bara de
neutronmätande instrumenten utan även t.ex.
monitorer för kväve-16 i primärvattenströmmen
och i bassängvattenströmmen.
All instrumentering utsattes under denna
driftfas också för en utomordentligt noggrann
genomgång för kontroll av att alla
mätkana-ler verkligen kunde ge noggranna och
riktigt visande mätresultat vid drift med full
effekt. Samtidigt började också en noggrann
kontroll av strålningsnivåerna kring reaktorn
och kring dess kylsystem. Ett mindre antal
defekter i strålskyddet upptäcktes därvid, dock
i huvudsak på redan tidigare kända ställen,
där man av utrymmesskäl hade planerat att
komplettera strålskyddet med staplar av bly
till tillräcklig tjocklek.
Vid 1—10 MW effekt utfördes också
mätningar av y-strålningens uppvärmning av material
genom studium av kalorimetrars uppvärmning
under ändring av reaktorsystemets effekt.
Dessa mätningar är utomordentligt väsentliga
som underlag för studium av de konstruktioner
som skall införas i kärnan vid reaktorns
användning för experiment; värden från andra
reaktorer har visat sig vara relativt osäkra.

Innan effektstegringen påbörjades från
lågeffektsprogrammet hade hela reaktorsystemet
programmerats för analogimaskin och
reaktorsystemets beteende vid effekthöjningarna
kunde därigenom förutsägas med god
noggrannhet, samtidigt som ett bättre analogiprogram
för reaktorn kunde erhållas. Ett komplett
analogiprogram är väsentligt för
utnyttjningsmäs-siga studier av reaktorn och framför allt för
studium av reaktorsystemets säkerhet vid
projektering av experiment i reaktorkärnan.
Xenon-samariumförgiftningen är av mycket
stor betydelse för en reaktorkärna med så hög
effekttäthet som R2:s på grund av de krav den
ställer på reaktivitetsbalansen vid drift med full
effekt och efter snabbstopp från full effekt.
Vidare är förgiftningsförloppets kinetik
omedelbart efter snabbstopp och dess inverkan på
säkerheten vid start med en successivt allt mer
förgiftad kärna av stor vikt.
Förgiftningsförloppet kan förutsägas med god noggrannhet
teoretiskt, och man mätte det därför endast för
att verifiera de teoretiska beräkningarna och
för att ge en bakgrund för de
analogimaskin-mätningar, man senare kan utföra för att
studera just säkerheten vid start efter ett
snabbstopp.

Vid hög effekt hos reaktorn visade det sig att
kylsystemen i allmänhet var kraftigt
överdimensionerade och att man icke behöver
vänta några andra effektbegränsningar än som
redan förutsetts för själva kärnan.
Effektökningen kunde därför gå mycket snabbt, och
30 MW uppnåddes redan den 24 november,
mindre än en månad efter det att
myndigheterna givit sitt högeffektstillstånd. Kontrollen

teknisk tidskrift 1962 h. 22 (jq3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free