Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Erfarenheter från idrifttagandet av R2, av Robert Skjöldebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av strålskyddet kring reaktorn avslutades med
en utomordentligt detaljerad genomgång av
alla utrymmen.
Intressant var framför allt att
strålningsnivåerna ovanför reaktorbassängens yta var bara ca
5 mR/h. Man hade där väntat betydligt högre
strålningsnivåer från kväve-16, som bildas
genom syres (np) -reaktion i närheten av kärnan
och kunde föras upp till vattenytan genom
termisk konvektion i reaktorbassängen eller
bubbelbildning. Bassängcirkulationen är
tydligen så riktad att mycket litet av nybildat
kväve-16 kan vandra till bassängens yta; det
förs ut i cirkulationssystemet, där det
avklingar med mycket kort halveringstid.
Alla dessa mycket tillfredsställande resultat
gjorde att leveranskörningen kunde startas
mycket snart och leveransprovet, som
utgjordes av sju dygns körning vid full
konstruktionseffekt, avslutades den 8 december 1961.
Hela idrifttagningsprogrammet med den nya
reaktortanken genomfördes på mindre än tre
månader. Detta möjliggjordes uteslutande av
det mycket stora erfarenhetsmaterial och den
stora driftrutin, som erhållits genom de
långvariga lågeffektsprogrammen med den gamla
reaktortanken. Det inte minst väsentliga var
i detta fall att driftpersonalen, som annars
hade måst ges en i huvudsak teoretisk
utbildning, nu kunde få en praktisk grunderfarenhet
av reaktordrift vid låg effekt, som sedan kunde
kompletteras genom teoretiska kurser för att
till slut utnyttjas i kontinuerligt
treskiftsarbete vid körningen med full effekt.
Vidare hade man effektivt utnyttjat de första
lågeffektsprogrammen och den därefter
följande ombyggnadsperioden för att avhjälpa
alla de mindre defekter och besvär, som
oundvikligen finns i ett så stort och komplicerat
system som R2. Detta gäller framför allt för
instrumenteringen, som i allmänhet lätt ger en
första driftperiod, mycket störd av ofta
återkommande avstängningar beroende på
instrumentfel. I vårt fall har instrumenteringen inte
givit några väsentliga bekymmer, och
leveranskörningen kunde t.ex. genomföras utan några
som helst driftstörningar, därför att
instrumenteringen från början gjorts enkel och småfel
i konstruktionen kunnat avhjälpas under
nästan ett års drift.
Man har dock konstaterat mindre fel som
måste avhjälpas och som i en del fall
begränsat den experimentella utnyttjningen av
reaktorn. De har i allmänhet visat nödvändigheten
av att vid reaktorbyggen eftersträva största
möjliga enkelhet i alla konstruktioner. R2 är
i stort utförd som ett enkelt
forskningsinstrument, där experimentatorn själv skall
komplettera de befintliga, enkla experimentella
utrymmena med mer eller mindre invecklad
apparatur för sitt speciella experiment.
I några fall har man dock frångått denna
princip och redan från början infört
komplicerade experimentella faciliteter, men det har
i allmänhet visat sig att svårigheterna
inträffat just där dessa komplicerade experiment-
anordningar funnits. Genom R2:s karaktär av
lättvattenmodererad, modifierad
bassängreaktor med den därav betingade lätt
åtkomligheten av samtliga system har dock dessa fel
undantagslöst kunnat avhjälpas på ett enkelt
sätt så att störningarna av reaktordriften
blivit av liten omfattning.
I en del fall har drifterfarenheterna varit
mycket positiva; betydligt mindre besvär, än
vad man från börjat hade vågat hoppas, har
uppstått. Strålningsnivåerna kring
reaktorsystemet efter avstängning har t.ex. visat sig
vara betydligt lägre än väntat. Detta gör att
man praktiskt taget omedelbart efter ett stopp
av reaktorn kan göra en komplett inspektion
av samtliga rörsystem. Vidare har arbete i
reaktortanken, t.ex. installation av
experimentella anordningar, genom relativt låg aktivitet
hos tankmaterialet kunnat utföras mycket
enkelt med personal arbetande inne i
reaktortankens övre del, sedan kärnan endast
plundrats på bränsleelement och kontrollstavar.
Sedan uppkörningen av reaktorn till hög
effekt avslutats för att visa reaktorns
drift-karakteristika har belastningen av reaktorn
börjat genom att experiment successivt
installerats i reaktorkärnan och i de olika
experimentutrymmena. Det har därvid inte alls
oväntat visat sig att man kan få mycket stora
besvär av enstaka experiment.
Experimentarbete i denna typ av reaktor är
emellertid för oss i Sverige ett pionjärarbete,
vid vilket inte minst erfarenhet av de
konstruktiva detaljerna för experimentanordningar
måste vinnas innan en störningsfri reaktordrift
kan uppnås för samtliga
experimentatorgrup-per. Det har därför varit mycket lyckligt att
reaktorn kunnat belastas successivt så att varje
experiment kunnat studeras för sig under
uppkörning av reaktorsystemet till hög effekt.
Det är säkert att man genom det långa
idrifttagningsprogrammet för R2 uppnått en kunskap
om reaktorsystemet, som i vissa avseenden
överträffar vad man normalt brukar kräva av
en driftorganisation för denna typ av reaktor,
men man har säkerligen ändå många
aspekter kvar att studera för att nå en effektiv
experimentell utnyttjning av reaktorn. Det kan
gälla reaktorfysikaliska studier av
experimentella anordningar för R2:s kärna för vilka R2-0
som kritisk facilitet är ett utomordentligt
hjälpmedel.
Det kan vidare gälla den konstruktiva
utformningen av experiment för bestrålning av
material, vid vilka de praktiska detaljerna måste
lösas i intimt samarbete med
reaktordriftperso-nalen och långa förberedande experiment
antingen i provriggar i laboratorium eller i själva
reaktorn kan krävas. Sett från denna synpunkt
är det första idrifttagningsprogrammet för R2
endast början på ett långt utvecklingsprogram,
som bör löpa kontinuerligt så länge reaktorn
är i drift och experimentellt utnyttjas, och vars
mål och omfattning kan styras endast av
programmet för reaktorns experimentella
utnyttjning.
teknisk tidskrift 1962 h. 22 (jq3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
