Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 27 - Nybyggen - Danskt Kanal-tunnelprojekt, av BoJ - Pressverk 62 vid Sandvikens Jernverk, av HJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nybyggen
Danskt Kanal-tunnelprojekt
Ett förslag till sänktunnel i Engelska Kanalen har
framlagts av den danska firman Christiani &
Nielsen. Det omfattar utgrävning av en ränna för
betongtunneln med rektangulär tvärsektion, fig. 1.
tillverkning av tunnelelement i torrdockor, transport,
sänkning och inriktning av tunnelelementen samt
fogningsarbeten och underfyllning.
Åtta tunnelelement per månad skulle tillverkas i
torrdockor på såväl den brittiska som den franska
sidan. De 100 m långa, 20 m breda och 9 m höga
elementen förses med vattentäta ändskott, så att
de kan bogseras till sänkplatserna. Tunnelrännorna
vid kusterna skulle intill 25 m vattendjup utföras av
flytande grävmaskiner. Därefter skulle en speciell,
kombinerad gräv- och sänkmaskin, fig. 2, överta
arbetet. Maskinen har hydraulisk framdrift och stöder
framändan med hjul på bottnen och bakändan med
hjul på spår på de tidigare utlagda
tunnelelementens sidor.
När vattendjupet över tunnelns översida från land
räknat blir ca 12 m, fortsätts arbetet genom
sänkning av tunnelelementen vid fyra kassuner samt
genom uttransport av elementen på räler på den
färdiga tunneldelen fram till sänkningspunkterna. De
kombinerade gräv- och sänkmaskinerna utför
sänkningen, sedan tunnelelementen transporterats från
kassunpunkterna med en automatiskt arbetande
"traktor". Slutstycket mellan de från stränderna
utskjutande tunneldelarna, vilket får en från
standardelementen avvikande längd, sänks från ytan och
undergjuts med betong.
Fördelen med en sänktunnel anges bl.a. vara att
man frigör sig från bottenlagrens kalkformationer,
vilka möjligen innehåller grusåsar (jfr Tekn. T.
1961 s. 709—714). Den för sänktunnlar vanliga
metoden (jfr Tekn. T. 1960 s. 1307—1312) kan ej
användas för större vattendjup än 30—35 m.
Kanaltunneln skulle till stora delar ligga på 30—60 m
vattendjup. Broalternativet anser man tills vidare
vara ett tveksamt förslag (jfr Tekn. T. 1962 s. 89).
Den officiella brittisk-franska studiegruppen har som
bekant rekommenderat alternativet järnvägstunnel
(M Lassen-Nielsen i Ingeniören 1962 h. 4 s.
155—-161). BoJ
Pressverk 62 vid Sandvikens Jernverk
Efter en byggnadstid av knappt två år invigdes vid
Sandvikens Jernverk vid hundraårsjubileet den 17
juni 1962 "Pressverk 62", avsett för sprutpressning
(Tekn. T. 1952 s. 401) av rör samt solida och hålade
profiler av främst rostfritt stål och andra liknande
stålkvaliteter.
Byggnaden vilar på 2 000 pålar, var och en
bärande 40 t. Byggnadsvolymen är 135 000 m3 och totala
golvytan 18 000 m2.
Ämnena utgörs av valsade eller smidda rundstänger
med 125—280 mm diameter. De kapas till önskade
längder i bandsågar, borras (med undantag av vissa
grövre ämnen) i långhålsborrmaskiner samt
rensvarvas (mantelytan och den vid pressningen
fram-åtvända ytan) i kopiersvarvar. Efter avfettning
transporteras ämnena till pressplanet, där de värms
i vertikala eller horisontala induktionsugnar före
vidgningen eller varmhålningen i en vertikal
hål-ningspress med 1 200 Mp presskraft. Ämnena
sprut-pressas sedan till rör eller profilstänger i två
pressar, som levererats av Loewy Engineering Co., Ltd.,
Bournemouth. Presskraften är 1 250 och 3 000 Mp.
Som smörjmedel används glas. Detta tillförs dels
genom att ämnet, innan det införs i pressen, rullar
över en bädd med glaspulver, dels genom att en
glasplatta insätts i pressen framför ämnet.
Materialförlängningen i enstegspressningen är 10—60 gånger
och utloppshastigheten för materialet är ca 5 m/s.
Färdigställningen omfattar riktning i press-, rull-
eller sträckriklningsmaskiner, kapning i önskade
längder, avgradning, betning samt syning och
fläckslip-ning. Utrustningen för detta installeras hösten 1962.
Pressverk 62, som kostat 38 Mkr., beräknas kunna
producera ca 12 000 t rör per år. De tre första rören
pressades den 13 juni 1962. HJ
Fig. 1. Tvärsnitt
av
järnvägstunneln av betong i
det danska [-Kanal-tunnel-projektet.-]
{+Kanal-tunnel-
projektet.+}
Undernattens-
Vunnele/ementsän/ir Frasar
Fig. 2. Gräv- och sänkmaskin för tunnelelement pä större bottendjup än 25 m i det danska projektet.
teknisk tidskrift 1962 h. 706 (jq3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
