Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Planering enligt kritiska linjen. Planeringssystem av typen Pert, av Olle Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strukturplaner över aktiviteternas beroende av
varandra, dels också en tabell utvisande
aktiviteterna längs kritiska linjen, kritiska linjens
längd i arbetsveckor samt glapptid längs andra
linjer i strukturplanen.
Detta tidsprogram kan sedan av maskinen
med hjälp av något villkor, t.ex. möjlig
starttidpunkt eller önskad färdigtidpunkt, knytas
till kalendertid, varvid maskinen automatiskt
korrigerar för semester och helgveekor.
Resultatet kan sedan presenteras t.ex. grafiskt
genom strukturplaner med kalendertidsskala
eller i tabellform med aktiviteterna sorterade
efter olika principer t.ex. i ordning per
handläggande avdelning, i
aktivitetsnummerordning, per startvecka eller vanligast och mest
informativt i stigande glappordning.
Programuppföljning
En av de stora fördelarna med planering med
system av typen Pert är att den detaljerade
uppdelningen av ett stort projekt i små
aktiviteter gör det möjligt att grundligt och
kontinuerligt följa programmets fortskridande.
Inträffade förändringar i strukturplanen eller på
de bedömda tiderna för varje aktivitet skall
omgående rapporteras till ett centralt kontor.
Detta kontor samlar och granskar de
kontinuerligt inkommande ändringsmeddelandena.
Med täta intervall, t.ex. var annan vecka,
matas den nya informationen in i datamaskinen
för omplanering, varvid konsekvenserna av
eventuella förseningar prövas mot
totalprogrammet. Resultatet blir en ny aktivitetstabell
med minskade glapp där förseningar inträffat
och eventuellt en ny kritisk linje där allt glapp
förbrukats till följd av förseningar.
Vid all programuppföljning rapporteras och
behandlas endast sådana informationer 0111
aktiviteterna som förändrats eller kompletterats.
De data som är oförändrade mellan
uppföljningstillfällena behandlas ej. Detta tillsammans
med snabba enkla rapporteringsrutiner samt
maskinell databehandling möjliggör en ofta
återkommande uppföljning av programmet med
rapportering av nytt programresultat endast
ett fåtal dagar efter det att ändringsuppgifterna
insamlats.
Kostnads- och kapacitetsplanering
När nu ett stort arbetsobjekt är indelat i en
mängd väl definierade aktiviteter, vanligen så
små att de helt utföres inom en sektion, ett
kostnadsställe eller liknande organisatorisk
enhet, ligger det nära till hands att man inte
endast bedömer erforderlig kalendertid per
aktivitet utan också kalkylerar erforderlig
kapacitet i mantimmar av olika prisklasser samt
även direkta kostnader för utrustningar,
material etc.
Med hjälp av datamaskin kan sedan antalet
mantimmar multipliceras med ett timpris och
avdelningens speciella omkostnadspålägg.
Kostnaderna för inköp och material multipliceras
med sina påläggsfaktorer, varefter man får
fram den totala kostnaden för aktiviteten.
När tidsprogrammeringen är färdig, är också
varje aktivitet inplacerad till givna
kalenderveckor. Om kostnaderna tänkes jämnt
fördelade över varje aktivitet kan man sedan med
maskinell hjälp få fram det totala kalkylerade
kostnadsutfallet per vecka för hela objektet
liksom även totalkostnaden.
Planeringsmetoden ger möjlighet att följa
arbetsbelastningen på avdelningar med
begränsad eller i annat avseende intressant kapacitet
inom företaget. För detta fordras emellertid att
personalen är indelad på något entydigt sätt i
sådana kategorier som är intressanta från
kapacitetssynpunkt. Om personalbehovet för
varje aktivitet bedömes med denna
kategoriindelning som grund kan sedan med maskinell hjälp
belastningen på olika intressanta
personalkategorier tas fram.
På samma sätt kan naturligtvis
arbetsbelastningen på olika avdelningar eller andra
företagsenheter summeras då varje aktivitet
normalt skall utföras inom en och samma
organisationsenhet.
Summeringen av arbetsbelastningen på
personalkategorier eller avdelningar får emellertid
inte sitt fulla värde förrän samtliga större
arbetsobjekt inom företaget planerats och
kalkylerats enligt denna metod, så att den
fullständiga belastningen på de intressanta grupperna
erhålles.
Man kan mycket väl tänka sig att i framtiden
låta en datamaskin placera in ett arbete i tiden
och därvid ta hänsyn till tillgänglig kapacitet
på kritiska personalkategorier. Den kritiska
linjen i tidsprogrammet blir då förlängd med
någonting som skulle kunna rubriceras
"väntan på kapacitet".
Simulering
I och med att man har ett stort objekt uppdelat
i aktiviteter, som dessutom tids- och
kostnads-bedömts, kan alla dessa grunddata matas in i
datamaskin. Därefter kan man genom att ändra
på några ingångsdata och låta datamaskinen
räkna fram det ändrade tidsprogrammet eller
kostnadsutfallet på ett enkelt sätt simulera
konsekvenserna av ändringar i programmet. På
detta sätt kan man snabbt söka sig fram till
optimala beslut som, då de fattas, redan är
provade.
Än större glädje har man naturligtvis av om
alla företagets objekt vore planerade enligt Pert
såväl vad gäller kostnader som tidsprogram.
Man skulle då kunna studera en modell av
företagets hela tekniska verksamhet och spela
fram konsekvenserna av olika beslut.
Slutord
De nya planeringssystemen av typen Pert är
mycket lovande och bör, rätt använda, kunna
ge mycken information för kvalificerad
företagsledning eller objektledning på hög nivå.
teknisk tidskrift 1962 h. 22 (jq739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
