Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Planering enligt kritiska linjen. Planeringssystem av typen Pert, av Olle Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del av projektet, så att man kan tids- och
kost-nadsbedöma aktiviteten separat.
Aktiviteten inramas vid start och avslut av
händelser ("events") som inte har någon
utsträckning i tiden och som kan beskrivas så
att personal på alla nivåer inom företaget
förstår deras innebörd, fig. 1.
Graden av finindelning av ett projekt i
aktiviteter kan variera högst avsevärt. Vid den
första programläggningen av ett projekt, samt vid
behandling av program flera år framåt i tiden,
kan det räcka med en ganska grov uppdelning
där varje aktivitet omfattar en kalendertid av
storleksordningen några månader till några
kvartal. För mindre delar av programmet, och
framför allt för den närmaste kalendertiden,
göres vanligen indelningen mycket finare
varvid en aktivitet kan komma att omfatta från
någon vecka till något tiotal veckor.
Vid den ständigt fortgående uppföljningen och
omplaneringen göres successivt en allt längre
driven finindelning av programmet under den
närmaste kalendertiden.
De aktiviteter, som på detta sätt definierats,
kopplas därefter ihop på ett sådant sätt att en
aktivitet, som ej kan starta förrän en eller flera
andra aktiviteter slutförts, kopplas efter dessa.
Aktiviteter som kan starta oberoende av andra
parallellkopplas. Om aktiviteterna uppritas
grafiskt enligt denna princip erhålles ett
kopplingsschema som benämnes strukturplan
("net-work"), fig. 2. Denna visar hur olika
delarbeten inom det stora projektet är beroende av
varandra.
Stora projekt som har nått en viss grad av
finindelning kan omfatta många tusen
aktiviteter. Dessa kan då ej längre hanteras manuellt
och ej heller uppritas grafiskt i hela deras
omfattning. För att göra det hela mera hanterligt
brukar man utnämna vissa av händelserna i
programmet till huvudhändelser och endast
låta dessa ingå i ett överordnat totalprogram. För
övrigt kan man spjälka upp programmet i
delprogram för varje större delobjekt, där
programmet för varje delobjekt lättare kan
hanteras och redovisas grafiskt.
Tidsplanering
Sedan ett större arbete indelats i aktiviteter
kan varje sådan göras till föremål för tids- och
kostnadsplanering.
Vid tidsplanering enligt Pert uppskattar den
för en viss aktivitet handläggande avdelningen
hur lång kalendertid i veckor som behövs för
att genomföra arbetet. Därvid måste vissa
antaganden göras beträffande arbetets
förläggning till kalendertid, tillgång till kapacitet och
utrustning, prioritetsfrågor, etc. De
antaganden som göres utgör förutsättningarna för det
tidsprogram som så småningom erhålles.
Pert innehåller dessutom en möjlighet att få
fram ett osäkerhetsmått på tidsprogrammet.
När den som har ansvaret för en viss aktivitet
skall bedöma hur lång kalendertid (f«) som
behövs så ombedes han dessutom att ånge en op-
Upprätta kontrakt med
leverantör av pressar
Tillverkning av pressar
Projektering
O-M
Upprätta kontrakt
med elkonsult
timistisk tid (t0) som man möjligen skulle
kunna uppnå om allt går över förväntan bra,
samt en pessimistisk tid (tp) som kan tänkas
fordras om oförutsedda svårigheter hopar sig
i arbetet. I tp skall dock inte hänsyn tagas till
force majeure.
Om man förutsätter att den verkliga
erforderliga kalendertiden vid utförande av ett stort
antal likadana arbeten fördelar sig som en
binominalfördelning kan man beräkna en
förväntad tidsåtgång tf för resp. aktivitet samt
variansen (<5") av detta värde:
t„ + 4 t, + tp
6
Fig. 2. Ej
tids-anknuten strukturplan.
52=Cv^r
Antagandet att fördelningen är en
binominalfördelning är ej stringent statistiskt
underbyggt, utan valet är gjort mera på intuition.
I amerikansk litteratur rekommenderas
emellertid dessa formler, då de vid praktiska
försök visat sig ge användbara värden på
osäkerheten i ett tidsprogram.
Då alla aktiviteter kopplats ihop med
varandra och dessutom tidssatts kan denna
information matas in i en datamaskin som söker
igenom alla vägar i strukturplanen från
programmets början till dess slut. Maskinen
finner då dels den längsta vägen, kritiska linjen,
dels också mängden av reservtid, glapp ("släck
time"), längs alla de andra vägarna genom
programmet.
För att få ett spridningsmått på programmets
slutpunkt rekommenderas sedan att man endast
summerar variansen hos alla aktiviteter längs
den kritiska linjen. Egentligen borde man även
ta hänsyn till eventuell sannolik påverkan på
sluttidpunkten från aktivitetskedjor med litet
glapp men metoder för detta finns ännu ej.
I nyare litteratur om Pert rekommenderas att
osäkerheten i sluttidpunkten icke anges som
en spridning angiven i veckor kalendertid, utan
i stället som ett relativt mått med spridningen
ställd i relation till hela programmets totala
längd.
Presentation
Det material som man har erhållit efter den
beskrivna bearbetningen är dels principiella
teknisk tidskrift 1 962 h. 27 738
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
