Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Motrotationsturbinens framtida användning i ångkraftverk, av Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordrar större bredd än pannan. Vårt
cross-compoundarrangemang för Stenungsunds
första maskiner är ur utrymmessynpunkt lika
ofördelaktigt som tandem-compoundalternativet
men motiverades av förläggningen inne i
berget. Ingen av dessa lösningar ger dock en
tillfredsställande utnyttjning av maskinsalen, vars
bredd oftast bestämmes av tillhörande panna.
På senare tid har emellertid utarbetats
konstruktioner, som gör det möjligt att bygga ihop
högtrycks- och lågtrycksturbinerna till en
mycket kompakt enhet med fvra identiskt lika
generatorer, fig. 2 och 3. Maskintypen, baserad
på Durax-konstruktionen, har döpts till Quad,
som är en förkortning av quadruple, syftande
på de fyra generatorerna.
Ångan expanderar först i en högtrycksturbin,
som är en ren radialturbin, mellanöverhettas
i pannan och expanderar därefter i en
mellan-trycksturbin, också den en ren radialturbin.
Från denna leds ångan över till fyra identiskt
lika lågtrycksturbiner, utförda som
axialsy-stem, en på varje rotor. För mycket stora
enheter kan antalet avlopp bli åtta. Turbinerna
placeras på en gemensam kondensor,
varigenom man får en ytterst kompakt enhet utan att
förlora i åtkomstmöjlighet. Formen och
dimensionerna ger nu en optimal utnyttjning av
maskinsalen.
Det förhållandet att man får fyra
generatorer, där en axialturbin har en eller två, kan
vid dessa storlekar vara en fördel. Dels
reduceras kraven på lyftdon och dels fordras inga
speciella konstruktiva åtgärder för att klara
transporten. Slutligen kan man nå en bättre
ut-nyttjningskonstant hos generatorn eftersom
man ej tvingas så långt från det optimala
längd-diameterförhållandet som fallet är vid en
dubbelt eller fyra gånger så stor generator.
Ett aggregat av denna typ på 275 MW skall
levereras till Stenungsund för att tas i drift
1965 (Tekn. T. 1961 s. 1315).
Konstruktioner för låg
värmeförbrukning
Kraven på lägre värmeförbrukning för med sig
många konstruktiva problem. Utvecklingen mot
mellanöverhettning har redan berörts och även
den lösning, som kommer att tillämpas för
stora enheter. Redan nu förekommer emellertid
behov av mellanöverhettningsmaskiner i
storlekar under 100 MW och en uppdelning på fyra
generatorer är då en mindre tilltalande lösning.
En konstruktion, där högtrycksdelen före och
mellantrycksdelen efter mellanöverhettningen
bygges ihop i ett enda radialsystem har därför
utarbetats, fig. 4.
Ångan leds in till centrum av systemet på
vanligt sätt och expanderar genom en
högtrycksdel, varefter ångan går till pannan för
mellanöverhettning. Därefter tas den in genom
andra ånginloppsrör, av vilka ett skymtar
bakom inloppsröret för högtrycksångan,
expanderar genom ett mellantryckssystem och leds
därefter till de som axialsystem utförda låg-
Fig. 2.
Quad-aggregatets
uppbyggnad.
trycksturbinerna, en på varje rotor (ej med
på figuren). Konstruktionen överensstämmer
i stort sett med de flerskivesystem, som
numera är det vanligaste utförandet av radialdelen
i motrotationsturbinen. Principen kan även
till-lämpas i en Quad-maskin i de fall man önskar
gå till två mellanöverhettningar.
Då det gäller att möta kravet på mycket höga
ångtemperaturer kommer
motrotationsturbi-nens speciella förtjänster i radialdelens
konstruktion till sin fulla rätt. Turbinens
högtrycksdelar dimensioneras för att tåla krafter
från ångtryck och temperaturgradienter vid en
hög temperaturnivå. Samtidigt måste
konstruktionen utformas elastiskt för att tåla de
upprepade temperaturchocker, som framför allt
uppträder vid start och stopp men även vid
lastvariationer.
I ett radialsystem för hög temperatur, fig. 5,
leds ångan till en ringformad central
ångkam-mare genom rör, som svetsats till den kallare
sidoplattan på så sätt att man får rimliga
temperaturgradienter och att den varma delen av
röret kan expandera fritt. Den centrala
kammaren styrs axiellt av klackar, som medger en
radiell expansion på styrpinnar i förhållande
till dén kallare sidoplattan. Samtidigt
överförs via dessa klackar de stora tryckkrafterna
från labyrintplattan till sidoplattan och från
denna till turbinhuset.
Ett strålningsskydd omger den varma centra-
Fig. 3. Quad-aggregat för 200 MW och däröver med
turbinerna placerade på en gemensam kondensor.
teknisk tidskrift 1962 h. 746 (jq3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
