Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Motrotationsturbinens framtida användning i ångkraftverk, av Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ökning av specifik värmeförbrukning
10
W 50 60 70 SO 90 1007.
Belastningsgrad
Fig. 8. Exempel på värmeförbrukningens ökning vid
dellaster:-strgpreglerad turbin,–-partialregle-
rad turbin.
vid dellaster. I värmekraftländer räknar man
med att stora kraftverksturbiner, som
installeras idag, kommer att köras som
grundlastma-skiner ca fem år framåt, men eftersom man då
sannolikt tar nya turbiner med lägre specifik
värmeförbrukning i drift, måste man räkna
med att variera lasten på de äldre turbinerna
och kanske även köra intermittent med stopp
över söndagsdygn och på nätter. Här i Sverige
blir förhållandena något annorlunda, eftersom
vi kan reglera på vattensidan och låta
ångturbinen gå fullbelastad den tid som den är igång.
Vi måste dock räkna med att på
exportmarknaden möta krav på bättre
dellastverkningsgra-der än vad en ren strypreglering kan ge och
därför har de Laval Ljungström introducerat
partialreglering även av radialturbiner.
I ett radialsystem utfört med partialreglering,
fig. 7, expanderar ångan från ångkammaren
genom en fast ledskena, varefter
hastighetsenergin utnyttjas i två motroterande
skovel-kransar. Ånga tillförs vid lägre laster endast
från den högra ångkammaren men runt hela
periferin. Vid ökande last tillförs ånga även
från den vänstra ångkammaren, men först
sedan fullt admissionstryck uppnåtts på höger
sida. Man får med detta arrangemang sänkning
av värmeförbrukningen vid dellaster med ca
1,5 %, fig. 8.
Starttid
h
O 20 W 60 60 KO 120 h
Avstättningstid
Fig. 9. Karakteristiskt starttidsdiagram för
axialtur-biner i intermittent drift.
Driftförhållanden
Som nämnts är värmespänningsproblemet av
väsentlig betydelse för en turbins
konstruktion men även för dess driftegenskaper. Såväl
General Electric som Westinghouse har
analyserat inspektionsrapporter från ett stort
antal turbiner, för General Electrics del över 800
levererade under de sista 20 åren. Man finner
ett tydligt samband mellan driftförhållanden
och sprickbildning. Som väntat förekommer de
flesta sprickorna i turbiner, som körts vid
varierande last och i intermittent drift, men även
högre tryck och temperatur ökar förekomsten
av sprickor. Dessa uppträder där
anvisnings-verkan och stora lokala temperaturgradienter
ger upphov till så stora töjningsamplituder att
brott inträffar efter ett begränsat antal
belastningscykler. Som redan nämnts resulterar den
tekniska utvecklingen i att turbiner för allt
högre temperatur och tryck överförs från
grundlast till varierande belastning och
intermittent drift, och därmed ökas risken för
sprickbildning påtagligt. För att minska
sprickbildningstendensen har man tvingats införa
rigorösa bestämmelser såväl för start som för
lastvariationer, samtidigt som man för nya
maskiner lägger ner stor omsorg på att utforma
konstruktioner med större värmeelasticitet.
De starttider som idag tillämpas i USA för
axialturbiner i intermittent drift är avsevärda,
fig. 9. Tiden för en igångkörning varierar
givetvis med avsvalningsperiodens längd och
man anger en tid från start till tomgång, en
annan för körning vid 5 % last och en tredje
tid slutligen för lastpåläggning till fullast, allt
som funktion av avställningstiden. Vid start av
en turbin efter ett söndagsstopp på ca 40 h
skulle man enligt fig. 9 behöva 1 h 15 min till
tomgång, 35 min vid 5 % last och ytterligare
1 h 50 min för lastökning till fullast, dvs. totalt
3 h 40 min. Efter ett nattstopp blir den totala
tiden ca 2 h.
Motsvarande tider för
Stenungsundsmaskiner-na är 45—55 min, vilket helt bestämmes av
snabbheten hos pannan. För turbinernas del
gäller uppkörningstiden 5 min, varefter
tillkommer 8 min för belastning från tomgång till
fullast. I undantagsfall kan en ännu snabbare
pålastning göras på 1 min.
Nu skall man inte förledas att tro att tiden som
sådan är det väsentliga vid intermittent drift.
Den kan visserligen vara av betydelse om det
gäller att snabbt få igång en anläggning vid en
oförutsedd tidpunkt, men vanligtvis är tiden
endast ett uttryck för den merförbrukning av
ånga man har att räkna med vid start och
lastupptagning. Värdet av en reducerad starttid
kanske bäst belyses av att Westinghouse
rekommenderar utbyte av turbinhusen för sådana
äldre maskiner som överförts från grund- till
spetsbelastning.
Med hänsyn till att varje grundlastmaskin
efter ett visst antal år kan väntas övergå till
varierande last och även intermittent drift, så är
det sannolikt att man framdeles kommer att
teknisk tidskrift 1962 h. 22 (jq749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
