Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Motrotationsturbinens framtida användning i ångkraftverk, av Carl Larsson - I en materialforskningsavdelning vid MIT, av GAH - Avvisningen av sökande till fackhögskolorna, av WS - Privatradioanläggningar i Sverige, av JRT - Räddningstjänst för rymdresenärer, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fästa ett visst avseende vid
turbinkonstruktio-nens förmåga att anpassas härtill. Detta
kommer dessutom att accentueras av utvecklingen
mot högre tryck och temperatur.
Motrotations-turbinen erbjuder härvid påtagliga fördelar då
man kan ernå bästa tänkbara startegenskaper,
samtidigt som dess höga verkningsgrad gör den
väl lämpad som grundlastmaskin.
Automatisering av driften
Som inledningsvis nämnts måste man räkna
med en ökad automatisering dels för att sänka
personalkostnaderna och dels därför att start
och övervakning av framtidens anläggningar i
vissa avseenden ej kan anförtros rutinpersonal
eller man kan önska styra anläggningens
ut-effekt med datamaskiner. Motrotationsturbinen
intar ingen särställning i detta avseende och
medger därför samma utvecklingsmöjligheter
som andra turbintyper. Det finns även ett
flertal motrotationsmaskiner i drift med
elhydrau-lisk reglering. Detta ger inte bara stor
snabbhet och precision utan även lätt anpassning
till olika regleringsformer och
programstyrning. I Stenungsund kan man exempelvis låta
turbinen arbeta som panntrycksregulator och
genom programstyrning ernå kortast möjliga
tid för tryckupptagning i pannan, dvs.
last-påläggning efter ett stopp.
Slutord
Utvecklingen mot allt större enheter har för
turbinbyggaren skapat problem framför allt i
turbinens avloppsända, där såväl antalet
avlopp som skovellängderna har behövt ökas
väsentligt. Eftersom en betydande del av
tillverkningskostnaden ligger i dessa delar, samtidigt
som värdet av en minskad avloppsförlust är
synnerligen stor, krävs här en omsorgsfull
optimering.
Genom konstruktioner som Durax och Quad,
vilka kombinerar radial- och axialturbinernas
principiella fördelar — hög verkningsgrad
respektive förmåga att ta hand om stora
ång-volymer — har effektgränsen för
motrotationsturbinen höjts till samma nivå som den
konventionella axialmaskinens.
Radialprincipen möjliggör dessutom en
vär-meelastisk konstruktion, vilket med moderna
ångdata visat sig vara synnerligen väsentligt i
all synnerhet som dagens grundlastmaskiner
om några år kan väntas arbeta med varierande
last och kanske även intermittent.
Drifterfarenheter från mellanöverhettningsmaskiner på 160
MW visar att motrotationsturbinen lämpar sig
väl för såväl grundlastkörning som för
intermittent drift.
I en materialforskningsavdelning vid MIT skall
man nu sammanföra hittills separata grupper
arbetande med elektronik, fysikalisk kemi, fasta
tillståndets fysik, halvledarteknik samt "molekylteknik".
Man anser att de arbeten som här utförs rörande
t.ex. kretsbloek, tunna filmer, masrar, infrarödaktiva
element osv. är så beroende av alla de angivna
områdena att detta kräver en organisatorisk
sammanknytning av forskningsgrupperna. Många av de
apparater och andra hjälpmedel som grupperna
behöver är också de samma. Inom avdelningen skall
upptas större forskningsprogram syftande till nya
intressanta produkter (Electronics 29 juni 1962 s.
100). ’ G AH
Avvisningen av sökande till fackhögskolorna.
Arbetsmarknadsstyrelsen begärde i januari—februari
1962 förhandsuppgifter av studenter och
abiturienter om deras studieplaner för höstterminen 1962.
På basis av de inkomna uppgifterna (svarsprocenten
var så hög som 90 %) har styrelsens
prognosinstitut fått fram en prognos för bl.a. hur många
sökande till inträde i fackhögskolor som måste avvisas
hösten 1962. Enligt prognosen skulle inemot 3 000
sökande inte kunna vinna inträde vid den
fackhögskola (eller medicinska fakultet) som de sökte till
enligt sitt förstahandsalternativ. Det sammanlagda
antalet intagna till samma högskolor torde bli
ungefär lika stort som antalet avvisade.
De läroanstalter som måste avvisa det största
antalet är de tekniska högskolorna med 1 200, de
medicinska fakulteterna med 500, handelshögskolorna
med 300, tandläkarliögskolorna med 200 samt GCI
och Sjukgymnastinstitutet med 200 vardera. WS
Privatradioanläggningar i Sverige har varit
till-låtna sedan 1957 inom frekvensbandet 460—470
MHz, men beroende på att apparaterna har ställt
sig relativt dyrbara har efterfrågan varit ganska
ringa. I maj 1961 öppnades ett nytt frekvensband
för allmänheten, 26,96—27,28 MHz. I och med detta
har intresset ökat avsevärt. Vid årsskiftet 1961/62
hade 172 privatradiotillstånd utfärdats.
Tillstånd ges endast för tillståndinnehavarens egna
rörliga radioanläggningar. Fast radiotrafik tillåtes
endast i speciella fall. Rundradio- eller
amatörradiotrafik får ej bedrivas på dessa frekvenser.
Innehavaren måste vara över 18 år.
Apparaterna typprovas av Telestyrelsen och får
vara på högst 5 W tillförd anodeffekt. Inga exklusiva
frekvenser tilldelas, utan störningar på grund av
frekvensdelning med andra trafikslag må tålas.
Det har i första hand varit företag som använt
denna nya möjlighet till förbindelser mellan
servicebilar, dirigering av truckar, kranar etc., men
även enskilda personer har utnyttjat möjligheten
till förbindelse mellan bilen och hemmet, mellan
båten och sommarstugan eller i samband med
fjällfärder och skjutövningar för ökad säkerhet ("Det
hände 1961" utgiven av Telestyrelsen). JRT
Räddningstjänst för rymdresenärer. En rädd
ningstjänst för personal på rymdforskningsfarkoster
i nöd har föreslagits av både USA och
Sovjetunionen. Förslagen har ställts till såväl den
vetenskapliga och tekniska som den juridiska underkommittén
till FN:s kommitté för fredligt utnyttjande av
världsrymden vid dennas möte i Genève i juni 1962.
Sovjetunionens delegat i den juridiska kommittén
underströk, att internationellt samarbete vid
utforskningen av den yttre rymden är nödvändigt, sedan
denna forskning på senare tid har utvecklats till sin
nuvarande höga tekniska nivå. Han föreslog, att
kommittén skulle utarbeta ett förslag till
deklaration av de juridiska grundprinciper som gäller för
den yttre rymden samt ett avtal om internationellt
räddningssamarbete för astronauter och
rymdfarkoster (FN-nytt 1962 h. 6). " WS
teknisk tidskrift 1 962 h. 27 750
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
