- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
766

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 30 - Nya metoder - Försegling av plastförpackningar med ultraljud, av SHl - Gödsel av ammoniumnitrat i liten skala, av SHl - Gaskromatografi för framställning av högrena preparat, av HJ - Rening av spillvatten från antibiotikaframställning, av HJ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid svetsning med ultraljud kan svängningsenergin
tillföras på olika sätt; det lämpligaste beror på det
svetsade materialets natur. Vid fogning av plaster
har det visat sig lämpligast att utnyttja en rörelse
hos verktyget, som är vinkelrät mot ytan av de båda
folier som skall fogas samman (H Deans i Modern
Plastics aug. 1961 s. 95, 97—99, 101, 165). SHI

Gödsel av ammoniumnitrat i liten skala

Ammoniumnitrat, erhållet som biprodukt i relativt
liten mängd, brukar kastas därför att det inte lönar
sig att bearbeta det till gödsel. Svårigheten är
nämligen att den granulering, som är nödvändig för att
hindra ammoniumnitratets vattenupptagning, inte
kan utföras ekonomiskt annat än i mycket stor
skala. Man tycks emellertid nu ha funnit ett sätt
att kringgå detta hinder.

Man har nämligen i USA föreslagit att låta
am-moniumnitratet reagera med kaliumklorid i
vattenlösning till ammoniumklorid och kaliumnitrat.
Lösningen koncentreras tills dess kokpunkt blivit 114°C,
varefter den kyls till 20°C. Härvid kristalliserar
nästan hälften av kaliumnitratet ut och erhålls som
en värdefull produkt med ca 95 % renhetsgrad.

Salterna i lösningen innehåller ca 20 % N och
23 % K20 och är en tilltalande beståndsdel i
konstgödsel, eftersom de inte är hygroskopiska och med
mycket liten justering ger växtnäringsförhållandet
1-0-1.

Förfarandet bör vara av intresse t.ex. för dem som
betar rostfritt stål i salpetersyra i stor skala, då
det inte är ovanligt att de kastar 10 t/dygn delvis
förbrukad salpetersyra som kan överföras till
ammoniumnitrat. Tillverkare av nitrofosfat kan också
få ammoniumnitrat som biprodukt (Tekn. T. 1952
s. 545; 1953 s. 811).
Om en lösning, innehållande jonerna K+, Cl", NH4+
N03~, industas, kristalliserar KN03 och NH4C1 som
är systemets stabila saltpar. En lösning av
ekvimo-lära mängder av dessa salter, innehållande 18 % N
och 30 % K20, förlorar vatten till luften under
normala betingelser. En sådan blandning bör därför
vara en användbar ingrediens i biandgödsel med hög
kaliumhalt, och man behöver därför inte alltid skilja
ifrån kaliumnitrat (Chemical & Engineering News
18 sept. 1961 s. 83). SHI

Gaskromatografi för framställning
av högrena preparat

Gaskromatografi (Tekn. T. 1955 s. 912; 1956 s. 431;
1957 s. 1098; 1960 s. 136, 694, 1236; 1961 s. 794) har
hittills använts huvudsakligen för analys.
Framställningen av högrena preparat är en ny tillämpning av
gaskromatografi som man experimenterar med vid
US National Bureau of Standards.
En försöksapparat för rening av vätskor, fig. 1,
utgörs av en kolonn med innerdiametern 13 mm
och den sammanlagda längden 9,2 m. Kolonnen 6,
som innehåller polyetylenglykol på fast bärare,
beskickas satsvis med vätska från förrådskärlet 2
med hjälp av pumpen 4, vars inkoppling regleras
av tiduret 3. Vätskan förångas i avdunstaren 5
innan den tillförs kolonnen. Ångan drivs genom
kolonnen med en ström av bärargas som kommer
från gastuben 1.

Den från kolonnen avgående gasströmmen delas
med en vid 7 placerad trevägsventil så att ca 1 %
av gasen passerar detektorn 8 och därifrån ut i
atmosfären. Resten av gasen passerar genom T-röret
10 och kan, beroende på vilken av ventilerna 11
eller 12 som är öppen, antingen gå ut i atmosfären

EJ

Fig. 1. Automatisk gaskromatograf för framställning
au högrena preparat; 1 behållare för bårargas, 2
förrådskärl för preparat som skall renas, 3 tidur,
4 pump, 5 avdunstare, 6 kolonn, 7 trevägsventil, 8
detektor, 9 skrivare, 10 T-rör, 11 och 12
solenoid-ventiler, 13 kondensor, 14 utsläpp av gas i
atmosfären.

vid 14 eller passera kondensorn 13, där den ånga
som medföljer gasen kondenseras.

Detektorn 8 innehåller en eluppvärmd
motstånds-tråd. Dess temperatur och motstånd beror av den
passerande gasens värmeledningsförmåga.
Värmetråden är inkopplad i en Wheatstonebrygga och
trådens motstånd registreras av skrivaren 9.
Föroreningarna i ångfasen adsorberas starkare i kolonnen
än i huvudkomponenten. Genom att reglera in den
elektroniska utrustningen på lämpligt sätt kan man
få gasströmmen att passera genom kondensorn 13
när gasströmmen innehåller ren huvudkomponent,
under det att gasströmmen släpps ut i atmosfären
vid 14 när den innehåller mera förorenad ånga.

Genom lämpligt val av kolonnfyllning,
kolonntemperatur, gasflöde genom kolonnen samt den tid
under vilken tiduret kopplar in pumpen 4 kan man få
apparaten att fungera automatiskt. Den har kunnat
drivas under flera veckor praktiskt taget utan
tillsyn och utan att några svårigheter uppträtt.

Framställningen av högrena preparat med
gaskromatografi har hittills tillämpats endast på vätskor.
Som exempel på uppnådda resultat kan nämnas att
man kunnat höja renhetsgraden hos toluen från 99,4
till 99,95 mol-% och hos etylbensen från 99,1 till
99,8 mol-% vid kontinuerlig drift. Vätskor som
innehåller flera olika föroreningar är svårare att rena.
En komplex blandning av mesitylen och flera olika
föroreningar måste separeras två gånger innan
resultatet blev tillfredsställande (National Bureau of
Standards Technical News Bulletin dec. 1961 s. 212
—213). HJ

Rening av spillvatten från
antibiotikaframställning

Spillvattnen från framställningen av antibiotika,
såsom penicillin, streptomycin och aureomycin, är i
allmänhet starkt sura. Den fasta substansen är inte
sedimenterande och den biokemiska
syreförbrukningen mycket hög. Trots detta kan spillvattnen
renas biologiskt i två steg. Det första steget utgörs
antingen av en aktivslamanläggning eller av
hög-belastade biologiska filter. Som andra steg används
lågbelastade biologiska filter eller sandfilter.
Sotningen av de stora mängderna överskottsslam måste
övervakas noga om den skall förlöpa utan
störningar (J Pöpel i Gas- und Wasserfach 6 april 1962 s.
335—338). HJ

766 teknisk tidskrift 1 962 h. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free