Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 30 - Lagstiftningen om måttenheter överses, av Wilhelm Söderström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagstiftningen om
måttenheter överses
351.821 : 389.16
Finansministern har med K.M:ts
bemyndigande tillkallat tre utredningsmän att se över
gällande lagstiftning om metrologiska enheter
m.m. Utredningsmännen är lagman Bengt
Län-nergren (ordförande), Svea Hovrätt,
byrådirektör Karl-Ingmar Edstrand,
Kontrollstyrelsen, och revisionssekreterare Nils Åke A:son
Åhström. Byrådirektör Karl-Fredrik Laurell,
Mynt- och Justeringsverket, skall som expert
biträda utredningsmännen, och förste
byråsekreterare Jon Hanson, Kommerskollegium, skall
fungera som deras sekreterare.
Lagstiftningen och enhetssystemet
i Sverige
Den svenska lagstiftningen om mått och vikt
omfattar, som finansministern framhåller i sin
motivering, i första hand regler om de olika
enheter, som skall gälla vid mätning och
vägning (metrologiska enheter) samt definitioner
av dessa. Grundenheterna är för längd meter
och för vikt kilogram. Härledda enheter har
fastställts för yta och volym. Grundläggande
för kontrollen av mätnings- och
vägningsred-skap är de hos K. Mynt- och Justeringsverket
förvarade riksnormalerna för meter och
kilogram. Till bestämmelserna om enhetssystemet
ansluter sig särskilda stadganden om
justerings-plikt för bl.a. de mätnings- och
vägningsred-skap som används inom den allmänna handeln.
Det gällande svenska enhetssystemet har
utformats i enlighet med internationella
överenskommelser till vilka Sverige har anslutit sig.
De definitioner av grundenheterna — metern
och kilogrammet ■—- som lämnas i lagen om
mått och vikt, motsvarar sålunda de
internationella definitioner, vilka fastställts vid
allmänna konferenser för mått och vikt. De
svenska riksnormalerna är kopior av särskilda,
för alla anslutna länder gemensamma normaler
som förvaras hos den internationella byrån för
mått och vikt i Sèvres utanför Paris.
Sedan lång tid tillbaka har genom den
internationella byrån för mått och vikt bedrivits
ett omfattande arbete i syfte att utvidga det
internationella enhetssystemet till att gälla
också andra grundläggande enheter än dem som
avser längd och vikt. Jämsides härmed har
man även sökt nå fram till en mer exakt
bestämning av meterenheten än den hittills
använda. Som ett resultat av dessa strävanden
har man numera — under svensk medverkan
— nått enighet om ett system, som förutom
enheterna för längd och vikt även omfattar
enheter för tid, elektrisk ström, temperatur och
ljusstyrka. Samtidigt har en på nyare
vetenskapliga rön grundad definition av metern
antagits.
Utredning önskad av
Mynt-och Justeringsverket
De överenskommelser som sålunda träffats har
gjort en mängd frågor aktuella för svensk del.
En utredning av dessa har därför begärts av
Mynt- och Justeringsverket, som är vår
centrala myndighet på det metrologiska området.
Verkets framställning (Tekn. T. 1961 s. 99)
avser dels de ändringar i den svenska
lagstiftningen, vilka föranleds av de nya
internationella överenskommelserna, dels utformningen
av statens insatser på det metrologiska
området. Vid remissbehandling av framställningen
har myndigheter samt institutioner och
organisationer inom vetenskap och näringsliv
uttalat sig för en utredning.
De internationella överenskommelserna om
ett reformerat och utvidgat enhetssystem har
i främsta rummet tillkommit för att tillgodose
den moderna vetenskapens och teknikens krav
på enhetliga och exakta bestämningar av de
viktigaste grundenheterna. För svensk
forskning och industri är det naturligtvis ett
angeläget önskemål att vi håller internationell
standard på det mätningstekniska området,
framhåller finansministern. Delade meningar synes
inte heller råda om att man inom en snar
framtid måste ta ställning till frågan om en
anpassning efter de åtgärder som nu vidtagits
på det internationella planet.
Direktiven för utredningen
I lagstiftningen om mått och vikt gäller det i
första hand att anpassa bestämmelserna efter
den nya metoden för bestämning av metern
och att pröva frågan om en utvidgning av den
författningsmässiga regleringen till att
omfatta de nya enheterna. I anslutning härtill bör
även undersökas, om det vore ändamålsenligt
att särskilja bestämmelserna om de
metrologiska enheterna från föreskrifterna om
justering av mätnings- och vägningsdon.
I den mån utredningen finner sig böra
föreslå nya riksnormaler, torde även den framtida
metrologiska verksamheten i övrigt böra
undersökas närmare. Den fråga som här
uppställer sig först är, huruvida riksnormalerna i
fortsättningen bör handhas av Mynt- och
Justeringsverket, eller om uppgifterna som
central metrologisk myndighet bör överföras till
annat organ. Även andra alternativ bör dock
prövas. Den mätningstekniska kontrollen kan
t.ex. anförtros skilda, tekniska eller
vetenskapliga institutioner, som specialiserats på de olika
ämnesområdena. Även kan man tänka sig den
framtida verksamheten utformad på basis av
ett samarbete mellan statliga och privata organ.
teknisk tidskrift 1962 h. 30 767
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
