Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 32 - Konsulter för företagsekonomiska problem, av Anders Gustafson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kroppsarbetet. Arbetsstudier var på modet.
Även konsultationerna torde i huvudsak ha
legat på dessa arbetsområden, men redan tidigt
fann man, att det var väl så viktigt, att man
intresserade sig för utbildning och val av
arbetsledare. Emellertid var de vinster, som
kunde göras härigenom, blygsamma mot vad som
kunde uppnås, fann man senare, om man kunde
få företagsledningen att fungera rätt. Nu
uppkom teorier om organisationsformer,
centralisering, decentralisering, och även i detta
arbete deltog konsulterna aktivt.
Med tiden började man att mera intressera
sig för företagets struktur,
produktionsinriktning o.d. Man började tala om företagspolitik.
Hela tiden följde konsulterna med. Man
började utarbeta kontrollsystem för att hålla
samman de stora företagsenheter, som växte fram.
Nästa steg torde ha varit, att man började att
tala om företagens målsättning och de resultat
man önskade uppnå inom företaget. Man kom
alltså till det resultatet, att man från att
tidigare ha börjat så att säga i bottnen på
företaget, borde, när det gällde att förbättra ett
företag, börja i toppen ■—• börja med de stora
frågorna och därefter gå nedåt.
Vid början av seklet betraktades
företagsledning som ett privilegium för företagsledarna
— man önskade varken råd eller insyn från
medarbetarna. Det blev emellertid
konsulterna, som starkt kom att bidra till en
modernisering av företagsledandet. Utarbetandet av
många av de metoder, som nu används vid
företagen, är frukten av samarbete mellan
progressiva företagsledare och konsulter.
Utvecklingen i Sverige
Det synes som John A Carlsson var vår första
organisationskonsult. Han började som
ensamkonsult 1918 och i företagsform 1921. Under
1920-talet torde endast få personer ha varit
verksamma som konsulter och under
1930-ta-let hade vi blott en svensk firma och kanske
ett tiotal konsulter. Under 1940-talet startade
några firmor, men den verkliga expansionen
och företagsbildandet skedde på 1950-talet.
För konsulterande ingenjörer har Svenska
Konsulterande Ingenjörers Förening (SKIF)
betytt mycket, och anslutna till denna var även
de civilingenjörer som sysslade med
konsultationer inom området industriekonomi.
Utvecklingen innebar, att civilekonomernas antal i
konsultfirmorna ökade och då de ej kunde
ansluta sig till SKIF, och då vissa problem ur
konsultsynpunkt var andra än för majoriteten
av SKIF:s ledamöter, bildades 1955 Sveriges
Organisationskonsulters Förening (SOK).
Föreningen har till ändamål:
att till fruktbärande samverkan förena
organisationskonsulter, som har att på uppdrag av
företag, organisationer eller myndigheter lösa
tekniska, ekonomiska, administrativa och
kommersiella problem,
att till gagn för näringslivet och det allmänna
främja utveckling och framåtskridande inom
detta område,
att upprätthålla hög standard hos
organisationskonsulter och att i samband härmed
tillvarata ledamöternas allmänna yrkesintressen.
För ledamotskap fordras bl.a. akademisk
examen och viss tid som självständig konsult.
Le-damotskapet är personligt, men ledamöterna
ansvarar för att man inom respektive firmor
följer SOK:s regler.
Grundkrav på en konsult
För att ett samarbete mellan uppdragsgivaren
och konsulten skall komma till stånd, måste
uppdragsgivaren ha valt konsult. Vad bör då
uppdragsgivaren kräva av konsulten?
Erfarenhet och kompetens
Grundförutsättningen för att det skall löna sig
att anlita konsult är givetvis, att han är
kunnig och erfaren. Uppdragsgivaren väntar sig
en metodisk och noggrann problemlösare med
goda teoretiska och praktiska kunskaper samt
förmåga att snabbt sätta sig in i den aktuella
situationen. Han måste därför se till att den
konsult som anlitas har gedigen utbildning och
god praktik.
Opartiskhet och oberoende
Uppdragsgivaren måste kunna lita på att
förslag från konsulten endast är dikterade av
hänsyn till företagets bästa. Det skulle vara
betänkligt, om konsulten hade ett
ovidkommande ekonomiskt intresse av att en viss åtgärd
vidtogs.
Ansvar inför uppgiften
Det skall ligga lika mycket i konsultens som i
uppdragsgivarens intresse, att uppdraget blir
snabbt och väl genomfört. Konsultens
målsättning måste vara att sköta ett uppdrag så, att
uppdragsgivaren gärna rådfrågar honom vid
senare tillfällen.
Sekretess
Den som arbetar som konsult hos ett företag
får ofta en mycket ingående kännedom om
interna förhållanden. Uppdragsgivaren måste
obetingat kunna lita på att dessa kunskaper ej
kommer att användas på obehörigt sätt samt
att konsulten respekterar givna förtroenden.
Skäligt arvode
Man har rätt att kräva, att konsulten har fasta
och skäliga arvodesnormer, samt att det finns
möjlighet att på ett smidigt sätt få ett opartiskt
och bindande avgörande, om man skulle bli
oense med konsulten om arvodets skälighet.
Samarbetet uppdragsgivare — konsult
Det vanligaste sättet att söka konsult torde vara
att man frågar sina bekanta om de kan
rekommendera någon. Konsulter, som är anslutna till
SKIF eller SOK, har förbundit sig att uppfylla
de nämnda kraven. Därmed inte sagt, att
andra konsulter icke gör detta.
teknisk tidskrift 1962 h. 30 806
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
