Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 1962, H. 32
- Datamaskinen Putte, av Gunnar Wedell
- Nybyggen
- IBM 1401, av JRT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hoppinstruktionerna kan indelas i tre olika
grupper: enkla hopp, Wheeler-hopp och
programvalshopp. Instruktioner i den första
gruppen användes, då ett visst avgränsat
beräkningsmoment avslutats och ett nytt skall
inledas. Wheeler-hopp användes för ingång i
standardprogram och utföres i Putte med hjälp av
en speciell instruktion, vars mikroprogram
innefattar delvis automatisk administration av
återhoppsadressen.
 |
Fig. 5.
Datamaskinen Putte. |
I samband med standardprogram har man för
övrigt en svårighet, orsakad av
brytsignalprincipen. Vill man nämligen använda ett och
samma standardprogram för flera brytprogram,
uppstår konflikter. Ett bemästrande av dessa
förutsätter, att instruktionslistan upptar
instruktioner för ändring eller upphävande av
brytsignalernas prioritet. Sådana instruktioner
saknas för närvarande i Puttes
instruktionslista, och vill man använda ett och samma
standardprogram i flera brytprogram, måste
man duplicera standardprogrammets
instruktioner i samtliga brytprogram.
Den sista gruppen, programvalshopp,
innehåller två speciella instruktioner för in- och
uthopp i ett brytprogram. Dessa instruktioner
innefattar all den administration som är
nödvändig för ett senare återupptagande av det
vid avbrottet uppskjutna arbetet.
Inhoppsinstruktionen placeras i en speciell minnescell,
som är direkt associerad till en bestämd
brytsignal. Därigenom kan nämnda brytsignal
användas för automatiskt hopp till en godtycklig
cell i minnet.
En speciell stoppinstruktion användes för att
mer eller mindre definitivt avbryta
beräkningarna. I många fall vill man emellertid avbryta
beräkningarna endast temporärt, för att
återuppta dem så snart en brytsignal inkommer,
dvs. man vill initiera alla beräkningar med
hjälp av brytsignaler samt ha perioder av
väntan mellan olika beräkningsavsnitt. Detta
ordnas i Putte programmeringsvägen på så sätt att
maskinen försättes i ett svängningstillstånd
med uthämtande av samma instruktion ideligen.
Uppbyggnad
För Puttes uppbyggnad har konventionella
kretsar innehållande relativt billiga
komponenter använts. De olika kretsarna har byggts upp
på drygt 200 kort med tryckt
ledningsdragning, fig. 4. Korten har sammanförts i ett antal
ramar monterade i två standard 19 tumsstativ.
Stativen täckes framtill av dörrar, på vilka de
nödiga manöver- och övervakningsdonen
placerats, fig. 5.
Maskinen innehåller approximativt 3 000
transistorer och 1 900 dioder. Den färdigbyggdes
i början av 1961, och efter en viss tids
inkörning (innefattande vissa kretstekniska
förbättringar) kunde den tas i aktiv drift. Efter vad
laborator Olof Carlstedt meddelar, har
driftserfarenheterna varit goda. Nu användes Putte
dagligen för beräkningar i samband med vissa
experimentella systemundersökningar, och
planer finns på ett utnyttjande av maskinen i
samverkan med andra system under fältmässiga
förhållanden.
Nybyggen
IBM 1401
Det automatiska databehandlingssystemet IBM 1401
är byggbart kring centralenheten 1401. Till denna
anslutes efter behov ytterligare enheter såsom
1402-kortenhet, 1403-skrivenhet, 729-magnetbandenhet
etc. Enheterna är genomgående byggda med
transistorer och tryckt ledningsdragning.
1401-centralenheten omfattar ett ferritkärnminne
om alternativt 1 400, 2 000, 4 000 eller, med extra
tillbyggd minnesenhet 8 000, 12 000 eller 16 000
alfanumeriska positioner, där varje position är
adresserbar. Vidare finnes ett antal indexregister.
Aritmetiska och logiska operationer utförs direkt i
minnet utan användning av ackumulatorer. Detta
reducerar behovet av operationskoder samtidigt som
färre instruktioner kräves. Typiska operationstider är:
| | ms |
| addition (8 siffror) | 0,29 |
| multiplikation (5×6 siffror) |
| programmerad | 21,39 |
| inbyggd (ej standard) | 2,26 |
| jämförelse | 0,23 |
| hopp | 0,07 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0851.html
