- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
823

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 32 - Nybyggen - Dalbobron i Vänersborg, av BoJ - Vattenförsörjningen i Ruhrområdet, av HJ - Nya metoder - Rengöring av reläer med ultraljud, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1. Dalbobron över Nya trafikkanalen i Vänersborg; t.v. brodelen
från västra tillfarten, i mitten det öppningsbara spännet samt t.h. östra
tillfarten med den underliggande bron till Lilla Vassbotten.

masthöjd ändrades utförandet titi en enkelklaff, då
man antagit att planerna för en ny kanal mellan
Vänersborg och Uddevalla (för större fartyg än vad
Trollhätte kanal tillåter) kan vara ett realistiskt
projekt. Klaffen är 49 m lång och väger ca 300 t.
Den medger 32,7 m fri seglingsbredd i leden.
Klaffens 46 m höga anslagspelare har nedförts till berg
ca 28 m under vattenytan och får på
undervattens-delen cirkulär sektion med 8 m diameter.

östra tillfartens brobana vilar på stålbalkar och
pelare av stålrör eller betong. Fundamenten utgörs
av "flytande stöd" grundlagda på befintlig mark.
För att jämvikten i undergrunden ej skall störas
har en 30 m bred och 3 m djup grav motsvarande
tillfartens vikt schaktats ut. Skulle tillfarten ändå
sätta sig har man möjlighet att justera broläget med
domkrafter. Östra landfästet ligger på 72
betongpålar som förts ned till fast botten ca 50 m under
mark. Mellan brons stöd 21 och 22 har byggts en
tvärgående, liten bro för trafiken till området Lilla
Vassbotten.

Anslagspelarens grundläggning har gjorts inom
järnspont nedslagna till 28 m. Den ursprungligen
föreslagna byggmetoden med schaktning i
sänkkam-mare under övertryck visade sig bli för dyrbar. —
Ett annat större schaktningsarbete har varit graven
under Östra tillfarten, där 17 000 m3 mosand tagits
ut. För bygget har åtgått ca 10 000 m3 betong, 500 t
armeringsjärn och 1 200 t stål för överbyggnaden.

Entreprenör har varit Skånska Cementgjuteriet.
Stålöverbyggnaden och klaffen har monterats av AB
Järnmontering. Klaffen och dess maskineri har
byggts av MAN i Tyskland tillsammans med Svenska
Siemens AB. BoJ

Vattenförsörjningen i Ruhrområdet

Tryggandet av vattenförsörjningen i Ruhrområdet är
det viktigaste vattenvårdsproblemet i detta
tätbefolkade och starkt industrialiserade område, där dessa
problem är större och svårare än på de flesta andra
håll i världen.

Av de 50 m3/s vatten, som befolkningen och
industrin behöver, tas 70 % eller 37 m3/s ur
Ruhrfloden. Detta motsvarar hälften av
medelvattenfö-ringen. Man tar ut vattnet i brunnar i de genom-

släppliga sand- och gruslagren längs flodstränderna,
och distribuerar det utan annan rening än
klorering. Av det uttagna vattnet återförs 23 m3/s till
floden såsom avloppsvatten från en befolkning på
1,5 milj. människor och en omfattande industri,
medan resten efter användningen avleds till andra
flodområden (Emscher, Lippe, Ems och Wupper).

Trots den stora tillförseln av avloppsvatten är det
vattenledningsvatten, som utvinns ur Ruhr, fullt
tillfredsställande från hygienisk synpunkt. Förtjänsten
härav tillkommer vattenvårdsförbundet
Ruhrver-band, som sörjer för att avloppsvattnet renas i
erforderlig utsträckning samt dessutom genom
anläggandet av dammbassänger ("Stauseen") förbättrat
självreningsförmågan i floden avsevärt.

Den naturliga vattenföringen i Ruhr varierar starkt;
högsta vattenföringen vid mynningen i Rhen
överstiger 2 000 m3/s och lägsta vattenföringen är bara
4 m3/s. Det andra vattenvårdsförbundet i området,
Ruhrtalsperrenverein, vars uppgift är att kvantitativt
trygga vattentillgången, har genom anläggandet av
regleringsdammar ("Talsperren") lyckats jämna ut
flödet i sådan grad att vattnet räcker, utom då två
torrår kommer i följd.

För att klara situationen även vid sådana tillfällen
skall man komplettera de befintliga 14
regleringsdammarna med en sammanlagd magasinsvolym av
321 milj. m3 med den under byggnad varande
Bigge-dammen. Denna får en höjd av 54 m, en krönlängd
av 240 m och magasinsvolymen 140 milj. m3.
Magasineringsförmågan motsvarar 74 % av den årliga
medeltillrinningen. Ett kraftverk byggs, som skall
ge 20 GWh/år.

Anläggandet av Bigge-dammen har medfört, att 10
km järnvägslinje och 50 km landsväg måst läggas
om, samtidigt som nya bostäder måst byggas för
de 2 700 människor, som måste flyttas.
Ruhrtalsperrenverein har alltid sökt inpassa sina
regleringsdammar i landskapet på ett arkitektoniskt
tilltalande sätt. Det gör man också med Bigge-dammen. I
dammens närhet ordnas ett stort rekreationsområde
(Gas- und Wasserfach h. 26 1962 s. 661). HJ

nya metoder

Rengöring av reläer med ultraljud

Kontaktresistansen i ett relä beror i huvudsak av
kontakttrycket, kontaktmaterialet, kontaktytornas
beskaffenhet och kontaktens förbindning med
kontaktfjädern. Genom diverse åtgärder har man
kunnat minska kontaktresistansen avsevärt, men
förbättringen har dock alltid äventyrats genom smuts
på kontaktytorna.

För alt damm och andra främmande ämnen inte
skall öka kontaktresistansen kan man utföra alla
arbeten vid reläets sammansättning i ett dammfritt
rum. Denna metod är emellertid dyrbar, om den
görs fullt effektiv, och man har därför sökt en
rengöringsmetod som är så effektiv att reläer kan
tillverkas i vanliga arbetslokaler. I ultraljud har
man enligt uppgift funnit ett medel som fyller de
uppställda fordringarna.

823 teknisk tidskrift 1 962 h. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0853.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free