Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Forskningen ur industriforskarens synvinkel, av Franz Schückher och Hertha Schückher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får en viss kontur. Denna viktiga process sker
ej endast genom logiskt tänkande utan
uppkommer i första hand ur intuition och fantasi.
Konturtanken ger vägledning för
försöksplaneringen.
Hypotes
Genom förförsök kan prövas, om konturtanken
håller. Är så fallet, kan den ordnas upp till en
hypotes. Detta kräver förmåga att omformulera
intuition till tankebyggnad med logisk
bakgrund och skärpa.
Teori
En hypotes är ej säker och har karaktären av
ett provisorium. För att underbygga hypotesens
riktighet bör man följa sidospår och omprova
prognoser, som är baserade på hypotesen
genom väl planerade försök. Ett nätverk av
logiska slutsatser och experimentella bekräftelser
bör eftersträvas. På detta sätt skapas en teori,
som genom sin abstraktion leder till en viss
allmängiltighet. Den kunskapsnivå som
teori-skapandet medför är värdefull, eftersom den
ger möjlighet till snabba och riktiga svar inom
nära besläktade men ändock olika frågor.
Sådana svar är billigare än snabba provförsök,
vilkas värde i många fall kan vara synnerligen
diskutabla och i sämsta fall leder till
kostsamma felbedömningar.
Forskaren som individ
Forskaren är en människa, som varken bör
över- eller undervärderas. Det finns ej heller
någon genomsnittsforskare och det är
omtvistat huruvida några gemensamma drag
utmärker forskarbilden.
Forskaren måste använda två olika processer
för att arbeta sig fram till ett resultat, fig. 2.
Den ena är det logiska tänkande, som präglar
t.ex. problemställande, försöksplanering och
försöksutförande. Den andra, t.ex. utbildandet
av konturtanke och hypotes, kommer i första
hand ur intuition. Den har i figuren
betecknats med en blixt i en cirkel. Den förutsätter
hos forskaren skaparkraft ocli leder i
extremfall till geniala förskarbragder. En tvistefråga
är om skillnaden mellan dessa två processer är
en gradskillnad i intelligens eller en
artskillnad i tankeverksamhet. Detta problem är av
praktisk betydelse. Om man kände lösningen,
skulle det vara möjligt att få en vägledning
hur forskarkrafterna bäst skall utväljas och
utnyttjas.
Av grundläggande intresse är vad man
psykologiskt tror sig veta om skaparkraften. Alla
försök att förstå detta utmynnar i en upplösning
i delprocesser4, som i sin tur kräver definition
och förklaring. Med ett visst stöd av
Kretschmer arbete om geniala människor kan
emellertid sägas, att skaparkraften möjliggör den
intuitiva övergången från det logiska spåret till
nya och ibland oanade samband. Detta tyder
mer på en artskillnad mellan den logiska och
den intuitiva tankeverksamheten5.
Fig. 2. Schema för "scientifikations"-processen;–-
tankeverksamhet, – experimentell verksamhet, o
erforderlig intuitiv "gnista".
Å andra sidan får man inte glömma bort, att
dessa två tankeverksamheter kan påverka
varandra inbördes. Sålunda yttrar Kowarski0:
"Förmågan att producera arbete utan att man
vet exakt Vad man gör eller har för avsikt att
göra, är väsentlig för framgång inom all
forskning och det ser ut som om den akademiska
vetenskapen utgjort den enda verkligt effektiva
träningen för denna förmåga. Den
vetenskapligt tränade hjärnan tycks vara den som
lättare än någon annan kan finna sig tillrätta i
en snabbt växlande situation."
En blivande forskare, som kommer från
högskola eller universitet och står beredd att visa
sin förmåga och börjar med ett industriarbete,
är fri från förutfattade meningar. Han kan
genom klok ledning föras in i den för företaget
gynnsammaste riktningen. Psykologin har
under de sista decennierna givit en del uppslag
om hur en sådan vägledning kan ges på ett för
individen väl anpassat och därför effektivt sätt.
Principen är därvid att varje människa har
olika behov av fysisk-psykisk och social
skapande art, vilkas tillfredsställande är en
förutsättning för ett harmoniskt liv och goda
prestationer. I samma mån som företagets krav kan
förenas med forskarens behov skapas denna
förutsättning, och forskaren kommer att
organiskt växa samman med sitt företag.
Behovet att experimentera och tillfredsställa
nyfikenheten
Detta medfödda behov är naturligtvis särskilt
utpräglat hos forskningssinnade människor.
Behovet , kan lätt uppfyllas genom uppgifter,
som antingen är intressanta från början eller
som visar sig vara intressanta efter ett
närmare studium.
Behovet att prestera
En forskare vill utföra sina arbeten
självständigt och utan sådana detaljföreskrifter, som
stör hans försöksplanering1,3> 6. Han bör också
teknisk tidskrift 1962 h. 30 846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
