Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Forskningen ur industriforskarens synvinkel, av Franz Schückher och Hertha Schückher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F Schückher
H Schückher
Fig. 1.
Definitionsschema för
vissa typer av
forskning.
Forskningen ur
industriforskarens synvinkel
Dr phil. Franz Schückher och fil. stud. Hertha Schückher, Västerås
Forskning som begrepp kan i allmän form
uttryckas som sökandet efter nya kunskaper med
hjälp av intuition och logiska grundsatser.
Detta begrepp omfattar praktiskt taget all
mänsklig framåtsträvande tankeverksamhet. Det
omfattar en jätteplatå, där såväl arkeologiska
studier i Tanganjika som konstruktionsarbetet på
en atomreaktor är placerade. Ett begrepp av
sådant omfång är föga lämpat som
diskussionsunderlag.1 Begreppet bör därför begränsas till
aktuella områden, och begränsningen skall ske
genom såvitt möjligt entydiga definitioner.
Behovet av sådana är särskilt starkt om ett
problem kan betraktas ur olika synvinklar, och
om varje deltagare har sin egen definition,
vilket lätt leder till diffusa begrepp ("forskaren
i regel", "inventeringsforskning" etc.). Vi har
därför ansett det nödvändigt att försöka
avgränsa forskningsbegreppet så att det täcker
aktuella områden inom industrin, fig. 1.
I föreliggande uppsats avser vi att behandla
naturvetenskaplig forskning, utförd genom
experiment inom industrin, med karaktären
målinriktad grundforskning och
utvecklingsforskning, med inriktning mot kunskapssamling,
kvalitetsförbättringar och nyutvecklingar.
Forskningens syfte
Olika industrigrenars produkter
sammanhänger med varandra på i princip följande sätt:
001.891
Råvaror utvinns ur jordens olika
materialkällor och förädlas för vidare bearbetning (ex.:
kopparmalm utvinns ur koppargruvan och
raffineras till metallisk koppar i form av göt).
Genom kemiska eller fysikaliska processer
erhålls formprodukter, som kan vara en
modifikation av råvaran eller en därav härledd ny
produkt (ex.: koppargötet vidarebearbetas till
koppartråd).
Vidare bearbetning leder till slutprodukter
(ex.: koppartråden används efter lackering i
en elmotor).
I verkligheten är olika industrigrenar
sammanbundna med varandra i ett finmaskigt nät.
Människans strävan att förbättra sina
livsvillkor medför en tendens att effektivera
produktionen. Genom sammanknytningen i ett nät
drar ändringar inom en industrigren de
kringliggande grenarna med sig. I de flesta fall ställs
ökade krav direkt på slutprodukten. Detta ökar
fordringarna på formprodukten, vilket även
kommer att påverka råvarornas kvalitet.
För dessa förbättringars uppnående har den
naturvetenskapliga forskningen enligt vår
definition sin mest betydande uppgift.
Forskningens arbetsmetodik
En arbetsmetodik2,3, som synes vara väl
användbar för teknisk forskning, har getts
beteckningen "scientifikation" och innebär det
intellektuella samspelet mellan experimentella
resultat och deras tydning, vilket i sin tur
utlöser experimentell verksamhet. Genom detta
växelspel "gungar" man sig upp till en
tilltagande abstraktion. Denna process består av
följande delsteg, fig. 2.
Problemställning
Denna är antingen given genom en aktuell
uppgift eller uppfångas av industriforskaren
genom hans kunskaper om driftförhållanden.
Konturtanke
Möjliga sätt att lösa problemet genomtänks,
förkastas eller utformas till bättre sådana. Den
diffusa bilden modelleras på så sätt tills den
teknisk tidskrift 1962 h. 30 845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
