Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Systembegreppet och luftförsvaret, av Tore Gullstrand - Industriproduktion och elförbrukning i Sverige andra kvartalet 1962, av Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än de, som nu är under produktion och
utveckling.
Det innebär naturligtvis en viss fara att
basera luftförsvaret på ett fåtal stora system. Ett
stort system kan, om man ej har vidtagit
åtgärder för att hindra det, vara sårbart för
fientlig motverkan och uppvisa en mindre
tillfredsställande funktionssäkerhet. Man är
emellertid synnerligen uppmärksam på dessa
problem och har vidtagit åtgärder för att minska
denna fara. Ett stort system kan även vara
inflexibelt. Detta gäller speciellt för vissa
robotsystem, som är specialgjorda för att vara
högeffektiva för vissa typer av uppgifter. De
moderna bemannade flygplansystemen
uppvisar emellertid en mycket stor flexibilitet.
Samma flygplan kan t.ex. utföra såväl jakt- som
attackuppgifter och förses med ett stort antal
olika vapen för olika ändamål.
En av de kanske allvarligaste nackdelarna
med stora system är inflexibiliteten under
utvecklingsfasen. Man måste vara säker på vad
man gör vid igångsättningen av
utvecklingsarbetet. Om det senare visar sig, att man gjort
en grov felbedömning, som allvarligt ruckar
på den militära målsättningen, eller att den
militära målsättningen senare visat sig vara
felaktig, har man kommit i ett mycket svårt
läge både för kunden och för de många
leverantörerna. Hittills, när det gäller
flygplansutveckling, har man emellertid i Sverige varit
förskonad från dylika händelser, vilket väl
närmast får förklaras med det utomordentligt
goda samarbete, som råder mellan Flygvapnet
och industrin.
Industriproduktion och elförbrukning i
Sverige andra kvartalet 1962. Inom nästan alla
industribranscher har produktionsutvecklingen under
det senaste året varit retarderande eller
stagnerande. Detta framgår av tabell 1. Huruvida detta bör
Tabell 1. Procentuella förändringar i
industriproduktionen under första och andra kvartalet 1960—62
1960/61 1961/62
I—II kv. I—II kv. I kv. II kv.
Hela industrin .............. + 5 + 1 + 1 + 2
Kapitalvaruindustrin ......... + 7 + 2 + 2 + 2
Konsumtionsvaruindustrin –– + 2 1 + 0 + 1
Malmbrytnings- och metall-
+ 8 3 + 2 + 3
därav: järnmalmsgruvor ..... + 15 — 5 + 0 — 10
järn- och metallverk .. + 12 + 3 + 4 + 3
sysselsättning i verk-
städer ............... + 5 + 1 + 1 + 2
Träindustrin .................. + 3 — 5 — 5 4
Massa- och pappersindustri .. + 7 — 3 — 3 - ■ 2
därav: massaindustrin ........ + 8 — 10 — 12 — 8
pappersindustrin ...... 6 + 4 4 + 4
Livsmedelsindustrin .......... — 2 + 6 + 5 + 6
Textil- och sömnadsindustrin + 3 — 1
därav: väverier, spinnerier och
trikåindustri ......... + 4 + 1
konfektionsindustri ... + 2 — 2
Läder- och skoindustri ...... — 3 — 3 1 — 4
Tabell 2. Elproduktion och elkonsumtion i Sverige
under första kvartalet 1962
1961 1962 ökning
1961—1962
GWh GWh °/o
Total produktion ......... 9 228 9 501 3
Vattenkraft .............. 8 915 9 175 3
Kondenskraft ............ 58 68 17
Mottryckskraft ........... 255 258 1
52 95
390 281
Total belastning .......... 8 890 9 315 5
Förluster ................ 1 246 1 282 3
Elpannor ................ 712 806 13
Netto konsumtion ........ 6 932 7 227 4
4 621 4 677 1
Transport ............... 395 409 4
Detalj förbrukning ....... (1 916) (2 141) (12)
Vattenmagasinens innehåll
("/«) vid kvartalets slut .. 92 80
Indextal (1938=100)
550
Fig. 1. Indextal
(1938 = 100)
för, 1 total
elproduktion, 2
industriell
elförbrukning, 3
industrins
produktionsvolym.
250
fctsr
44’45i6 47 48’49 5051
52 53 54
5?5657
r
6T62B3WE5
877. TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
