Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Industriproduktion och elförbrukning i Sverige andra kvartalet 1962, av Mats Bärlund - Svensk järnhantering första halvåret 1962, av WS - Sovjets utrikessjöfart och handelsflotta - Lufttrafiken i Sovjet, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 3. Industrins elkonsumtion och
produktionsvolym under andra kvartalet 1961 och 1962
Elkonsumtion ökning
GWh 1961—1962
Elkons. Prod.
volym
1961 1962 •/« °/o
Gruvindustri ....................................214 221 3 — 10
Metall- och verkstadsindustri 1 660 1 645 — 1
därav: järnverk ............................572 603 5 3
elhyttor ..............................109 86 — 21
legeringsverk ..................259 242 — 7
mek. verkstäder ............285 278 — 2 2
Jord- och stenindustri ..............197 202 2
Träindustri ......................................110 110 ±0 — 4
Massa-, pappers- och grafisk
industri ...................... 1 498 1 539 3 — 2
därav: träsliperier ........................131 102 —22
cellulosafabriker ............566 583 3 — 8
pappersbruk ....................664 716 8 4
wallboardfabriker ..........107 106 — 1
Livsmedelsindustri ......................148 158 7 6
Textilindustri ..................................89 92 3
Läderindustri ..................................36 38 6 — 4
Kemisk industri ............................602 602 + 0
Gas- och vattenverk ....................67 70 4
Industrin totalt .............. 4 621 4 677 1 2
betraktas definitivt som en konjunkturavmattning
eller ej är ännu svårt att avgöra.
Den kraftigaste tillbakagången från den tidigare
expansionen noteras inom järnmalmsgruvorna och
massaindustrin. Inom båda dessa branscher var
expansionstakten under den tidigare delen av
högkonjunkturen ovanligt hög. Detsamma var
förhållandet inom järn- och metallverken, där stegringstakten
visserligen sjunkit, men fortfarande är relativt hög.
Under rådande omständigheter på
produktionssidan visar elförbrukningen inom industrin under
andra kvartalet inte heller någon nämnvärd ökning.
Trots att såväl transport- som detaljförbrukningen
synes ha utvecklats starkt, stannar ökningen av den
totala nettokonsumtionen vid 4 %. Den goda
vattentillgången och kraftindustrins starkt ökade
produktionsresurser har möjliggjort betydande
leveranser, såväl för export som till elpannor. Enbart
elpanneleveranserna svarar för ca 10 % av den totala
elkonsumtionen i landet. Mats Bärlund
Svensk järnhantering första halvåret 1962.
Produktionen, jämförd med första halvårets 1961, har
för tackjärn vuxit från 885 000 t till 1 024 000 t.
Produktionen av järnsvamp var i stort sett oförändrad,
medan götstålsproduktionen ökade från 1 835 000 till
1 921 000 t. Sammanlagda produktionen av
handelsfärdiga produkter inklusive ämnen ökade från
1 215 000 till 1 281 000 t eller med 66 000 t.
Exporten av järnmalm minskade med över 1,1 Ml
från 10,1 till 9,0 Mt och tackjärnsexporten från
24 000 t till 17 000 t. Exporten av järnsvamp
utgjorde 15 000 t. Exporten av handelsfärdiga
stålprodukter inklusive ämnen minskade från 290 000
till 282 000 t eller med 8 000 t.
Importen av tackjärn ökade från 55 000 till 104 000
t, och importen av smidesjärnsskrot minskade från
90 000 till 23 000 t. Den totala importen av
handelsfärdiga stålprodukter inklusive ämnen minskade
från 541 000 till 514 000 t, varav importen av
grov-och mediumplåt minskade från 172 000 till 126 000 t.
Ökningen i produktionen sammanhänger med
kapacitetstillskott inom järnhanteringen. Produktionen
kunde i övrigt hållas vid i stort sett oförändrad nivå
tack vare den inneliggande orderstocken.
Marknadsläget har emellertid fortlöpande
försämrats såväl i fråga om handelsjärn som även för
kvalitetsstål, i all synnerhet rostfritt stål.
Orderingången har visat en påtaglig avmattning och
prisläget har försämrats, särskilt för rostfritt stål och
handelsjärn, som utsatts för upprepade
prissänkningar under 1962. Kostnadsläget inger bekymmer
(enl. Järnverksföreningen). WS
Sovjets ut rikessjöfart och handelsflotta.
Sovjetunionen har 22 reguljära lastlinjer, och sovjetiska
fartyg besökte 522 olika hamnar i 62 länder 1959.
Trafiken på nya stater har ökat särskilt kraftigt.
Passagerarfarten har femfaldigats 1940—1959.
Två tredjedelar av den sovjetiska handelsflottans
fartyg är yngre än tio år. Tjänstefarten hos
fartygen ökade i genomsnitt 22 % 1953—1959.
Hamnarna måste nu rationaliseras, så att de moderna
handelsfartygen kan betjänas effektivt.
Hamnkapaciteten skall enligt sjuårsplanen 1959—1965 öka 60—
70 %.
Under 1959—1961 har man seriebyggt fartyg för
9 000—13 000 t torrlast (typ "Leninskij",
"Komso-mol" och "Leninogorsk"), kol-malmfartyg för 6 300
—8 900 t last (typ "Ugleuralsk" och "Dzjankoj")
samt trälastfartyg på 5 000 t och tankfartyg (typ
"Kazbek" och "Pekin"). Ett 140 m långt
torrlastfartyg av typ "Volgo-Don-1" byggs utan
tvärskepps-skott, så att lasthanteringen ombord underlättas.
Man har byggt passagerarfartyg av typ "Michail
Kalinin" och "Kirgistan". På Krasnoe
Somorvo-var-vet i Gorkij byggs ett 134 m långt och 18 m brett
fartyg för 300 passagerare för Kaspiska havet.
Bär-plansbåtar utförs såväl för öppen sjö som för
flodfart. På Volga samt i Moskva- och
Leningrad-områdena skall de kunna ta 300 passagerare.
Bärplans-båtar avsedda för lokaltrafik får plats för 240
passagerare och 40 t last, resp. 180 passagerare och 10 t
last. En typ bärplansbåt projekteras med
gasturbindrift. På varvet i Gorkij bygger man en katamaran
för borrtornsunderhåll i öppen sjö. Den får
däcksytan 6 500 m2 och en krän för 250 t last.
Det bulgariska varvet Dimitrov har levererat et I
120 t stort kylfartyg till Sovjet. Fartyget, "Druzjba",
som gör 10 knop, skall i öppen sjö ta emot fisk från
trålare och förse dessa med förnödenheter (Morskoj
Flot 1961 h. 10; Korabostroenie 1961 h. 1).
Lufttrafiken i Sovjet. För första gången har det
sovjetiska lufttrafikföretaget Aeroflot offentliggjort
trafikstatistik, tabell 1. Man redovisar
prestationerna för 1960 och har också lämnat uppgifter för
några tidigare år. I prognoser förutspås dessutom, att
den inhemska luftfarten i fråga om passagerare
skall åttafaldigas 1960—1970 och 18—20-faldigas
1960—1980. På samma tid skulle den
gränsöverskridande trafiken 80—90-faldigas. Flygplatserna i
Sovjet skall nu moderniseras och ca 4 000 städer och
regionala centra skall öppnas för luftfart.
Aeroflots trafikprestationer är höga t.ex. i
jämförelse med det största luftfartsföretaget utanför
Sovjet, American Airlines. Detta företag redovisade
8,2 milj. passagerare och 186 milj. godstonkm
under 1960 (Aeroplane 22 mars 1962 s. 4). BoJ
Tabell 1. Det sovjetiska lufttrafikföretagets Aeroflot
trafik
Passagerare milj. Gods milj. tonkm Post milj. ton
1940 0,4 23,2 0,014
1955 2,5 252 0,064
1958 8,2 399 0,088
1959 12,2 439 0,058
1960 16,0 563 0,15
878. TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
