Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Tekniska högskolor eller tekniska fakulteter?, av Jan Rydén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekniska högskolor eller
tekniska fakulteter?
Fackhögskolorna är i annat måtto än
universiteten utbildningsanstalter. De fordrar därför en
särskild konstitution, en särskild samhälls- och
avnämarkontakt och ett särskilt "varumärke".
Dessa nödvändiga särdrag kan inte bibehållas
i en större akademisk gemenskap av
universitetens karaktär, utan fordrar för sin existens
en speciell miljö, en speciell organisation.
Detta är i korta drag ett från
fackhögskole-håll ofta framfört resonemang, i vars släptåg
ibland också följer nedärvda eller på annat
sätt hävdvunna åsikter om att det till och med
finns markerade och för evigt bestående
kvalitetsskillnader mellan fackhögskolor av
samma slag. Den ena är "finare" än den andra.
Här skall inte göras något försök att mäta
sanningshalten i dessa påståenden om
förefintliga skillnader och nödvändigheten av deras
vidmakthållande, utan de accepteras i den
fortsatta framställningen. Det problem, som
däremot skall granskas, gäller huruvida
fack-högskolorna för att kunna upprätthålla sina
särdrag måste vara organisatoriskt isolerade
från andra akademiska läroanstalter. Konkret
uttryckt: måste exempelvis de tekniska
högskolorna vara separata läroanstalter eller kan de
likaväl fungera i form av fakulteter? Detta
problem har en särskild aktualitet genom att
Statskontoret nyligen lämnat ett förslag till ny
organisation för universitetsväsendet. Innan
årets slut väntas dessutom
Universitetsutredningen, vilken initierat Statskontorets
undersökningar, framlägga sitt betänkande rörande
organisationsfrågorna.
Administrativ — akademisk
I det organisationsförslag, som Statskontoret
avgivit, visas att universitetens och
högskolornas olika ärenden kan uppdelas i tre
kategorier; sådana som är av administrativ art,
sådana som är av akademisk karaktär och
sådana som involverar både en administrativ och
en akademisk bedömning. Med utgångspunkt
från detta förhållande har Statskontoret byggt
upp sitt förslag på en organisatorisk
uppdelning innebärande att de två principiellt olika
Sekreterare Jan Rydén, Stockholm
378.962(485)
funktionerna i ärendebehandlingen skall
anförtros separata organ. Detta är liktydigt med
att varje akademisk läroanstalt skall ha skilda
organ för administration och vetenskapligt
samarbete.
Administrationen skall uppdragas åt anställda
administratörer — ekonomer, tekniker,
jurister, statistiker m.fl. — medan alla
vetenskapliga frågor skall avgöras av de kvalificerade
vetenskapsmännen själva. Vad gäller de
ärenden, som innesluter både administrativa och
akademiska aspekter, skall både
administrativa och akademiska organ deltaga i
handläggningen. Lärarna/forskarna kan på detta sätt
avlastas den rena administrationen till gagn
för deras primära uppgifter — utbildning och
forskning. Dessutom kommer med all säkerhet
denna arbetsfördelning eller specialisering att
medföra en rationellare resursanvändning och
därmed också totalt sett ökat utrymme för
såväl utbildnings- som forskningsverksamheten.
Vidare har utvecklingen kraftigt kommit att
accentuera behovet av en förstärkning av
universitets- och högskoleadministrationen, bl.a.
med enheter för utbildningsadministrativa och
ekonomiskt-organisatoriska frågor. En sådan
utbyggnad med mer dynamiska och
policybe-tonade administrativa enheter ökar det
administrativa ansvaret och kräver därför ett ökat
inflytande från statsmakternas och
näringslivets sida. I varje rätt uppbyggd administration
bör dessutom automatiskt finnas ett visst
utrymme för vad som inom företagen kallas
driftkontroll. Denna måste självklart åligga andra
än dem, vars verksamhet skall följas upp.
Centralisering eller decentralisering!
En uppdelning i akademiska och
administrativa organ skulle naturligtvis kunna göras
isolerat för var och en av de nuvarande
akademiska läroanstalterna. Det är emellertid av
ekonomiska skäl inte möjligt att utrusta alla
de existerande universiteten och högskolorna
med administrativa krafter till det antal och
med de kvalifikationer som i så fall fordras.
Åtminstone inte om man inte samtidigt vidtar
907. TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
