Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 35 - Nya metoder - Centrifugalluftrenare, av SHl - Bjälklag gjuts på marken och lyfts på plats, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För kontinuerlig drift har man ordnat så att
vatten då och då kan sprutas in i luftströmmen för
bortspolning av de utskilda fasta partiklarna.
Vattnet släpps ut genom en ventil i periferin, som hålls
stängd utom vid spolning.
Man har funnit att det avsatta materialet är
klas-serat efter kornstorlek. Vid renarens användning
som klasserare har den emellertid försetts med en
rotor av annan konstruktion. Med den har man
enligt uppgift erhållit god klassering av material,
såsom talk, glaspärlor och zirkoniumdioxidaerosol,
med kornstorlekar på 0,5—100 |xm (Chemical &
En-gineering News 18 dec. 1961 s. 50). SHI
Bjälklag gjuts på marken och lyfts på plats
För "läkarhuset" i Solna Centrum, som nu uppförs,
fig. 1, använder man för första gången i Sverige
"lift-slab"-metoden enligt Youtz-Slick (jfr Tekn. T.
1950 s. 159; 1951 s. 633; 1952 s. 90). De markgjutna
betongbjälklagen lyfts med hydrauliska domkrafter
på stommens pelartoppar och fästs vid pelarna med
i bjälklagen ingjutna stålkragar. Ytterväggarna i
form av storelement med färdig fasadbehandling
lyfts i detta bygge på plats från marken med
mobilkran.
De fabrikstillverkade pelarna är 10—12 m höga,
varför pelarna i hus med större höjder skarvas
genom att i pelarändarna ingjutna stålstycken svetsas
samman och skarven gjuts igen med cementbruk.
Bjälklagsplattorna gjuts i markplanet med färdig
över- ocli underyta kring de förut resta pelarna.
En färdiggjuten bjälklagsplatta används som form
för ovanliggande platta med endast ett separerande
medel mellan plattorna. Formar fordras endast för
bjälklagens kanter samt för ursparingar i
bjälklagen.
I Solna-huset består bjälklagen av sex 22 cm
tjocka plattor. Varje platta har 750 nr yta och är
uppdelad på två sektioner på 350 och 400 nr.
Tillverkningstakten har varit en platta per vecka i varje
sektion. Plattorna har gjutits och ytbehandlats i
samma arbetsomgång. Den permanenta
arbetsstyrkan har varit fyra armerare och två träarbetare.
Gjutningarna har sysselsatt fem betongarbetare och
tre cementarbetare två gånger i veckan.
Före pelarresningen har stålkragarna, som skall
gjutas in i plattorna, trätts på pelarna och fästs på
lämplig höjd. Bjälklagen har därefter lyfts i två
steg. I första steget var lyfthöjden 11,5 m och i
det andra 9 m. Lyfthastigheten har normalt varit
1—2 m/h, men högre hastigheter kan också komma
i fråga. Det största lyftet har varit 600 Mp med
tre bjälklagsplattor i ett "paket".
De hydrauliska lyftarna på pelartopparna verkar
på ok och dragstänger av specialstål, fig. 2.
Muttrarna på dragstängerna vrids runt av
hydraulmoto-rer som alla sinsemellan är synkroniserade.
Därigenom åstadkommer man att avvikelsen i höjd
mellan två lyftpunkter aldrig överskrider 12 mm.
Systemet av lyftare slås nämligen från automatiskt, om
höjddifferensen skulle bli större. Varje lyftare har
70 Mp lyftkraft, och för de två bjälklagssektionerna
har använts 24 resp. 25 sådana lyftare. Lyftarbetet
har sysselsatt fyra man och en förman.
Fasadelementen väger ca 1 500 kg och har
dimensionerna 0,25 X 1,5 X 5,0 m. De har 10 cm djupa
och 25 cm höga slitsar i vilka de hängs upp på
bjälklagskanten, fig. 3. Elementen förankras vid
pelarna med 10 mm rundjärn, som gjuts fast vid
monteringen. De vertikala ändytorna har två slitsar, som
fylls med tunnflytande cementbruk för tätning och
sammanhållning i sidled. De fabrikstillverkade lätt-
Fig. 1. "Läkar
huset" i Solna
Centrum under
uppförande
enligt "lift-slab"-metoden.
betongelementen har en från fabriken fullt färdig
yta av färgade mineralkorn ingjutna i akrylplast
("preobas"-behandling). Fasadelementen har under
en vecka monterats i takten tre element per timme
av ett arbetslag om en kranskötare, två montörer
på bjälklaget och en man på marken.
Vid byggen i USA och Storbritannien har man
använt stållinor för sidostagning av byggnadsstommen
under byggnadstiden, men i Solna-huset använder
man de i förväg glidformsgjutna trapphusen.
Bjälklagslasten i stålkragarna överförs till pelarna genom
stålkilar. De relativt stora pelarhålen har krävt
tämligen kraftig armering i bjälklagskanten runt
pelarna.
Metoden med domkraftslyfta bjälklag har tidigare
studerats av en svensk delegation i Frankrike. Då
det franska bygget misslyckades genom att
bjälklagslyftningen körde fast, har metoden ej tidigare
ansetts vara acceptabel i Sverige. Nu uppges
produktionen av hus med domkraftslyfta bjälklag
enligt Youtz-Slick-metoden totalt omfatta 3—4 milj.
Fig. 2. Lyftsystemet för betongbjälklagen med, t.h.
pelartopp med lyftare och dragstänger, t.v.
manöverbord för bjälklagslyftning.
940 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
