Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 36 - Stril 60, av Olof Hörberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, vapnets egen målspaning samt
bekämpning. Genom att här systematiskt söka sig fram
till optimala parametervärden kan man erhålla
väsentligt ökade prestanda
(nedskjutningssannolikhet) till bibehållen systemkostnad.
Detta arbete har, dock med även efter svenska
förhållanden små resurser, bedrivits någon tid.
Mycket lovande resultat har erhållits. Nu
studeras en markmodell med ca 240 parametrar.
Denna körs på Foas datamaskin IBM 7090 och
man utnyttjar härvid större delen av denna
maskins behandlingskapacitet.
Man har även för avsikt att särskilt utförligt
studera vissa funktioner i modell, på en
speciellt för ändamålet anskaffad försöksanläggning
bestående av två Facit DS 9 000. Dessa två
arbetar som siamesiska tvillingar, där den ena
kan specialbehandla en funktionsdel i kedjan
medan den andra ger miljön omkring den del
som studeras.
Sådana delsimuleringar kan exempelvis
utnyttjas när man vill undersöka hur
noggrannheten vid målföljning under olika yttre
förhållanden varierar med målföljningsmetod.
Anläggningen användes även för att studera
anpassningsproblemen mellan människa och
maskin.
Datainsamling
Strilsystemets primära del utgörs av organ för
insamling av information rörande luftmåls
position och egenskaper. Dessa organ utgörs
normalt av radarstationer. Deras förmåga att
leverera riktiga informationer är beroende på
de yttre förhållanden under vilka de arbetar.
Utöver de av naturen förorsakade störningarna
måste man i ett krig räkna med att fienden
kommer att utnyttja avsiktlig störning av olika
slag för att försvåra eller förhindra
radarspaning.
Man arbetar därför nu hårt i många länder
med att konstruera eller förvärva utrustning
som möjliggör radarspaning även under
mycket svåra signalförhållanden.
Som en följd av arbetet på att skaffa
stör-resistent och noggrann radarmateriel
differentieras och specialiseras radarstationerna
alltmer för sina uppgifter (Tekn. T. 1962 s.
169). Man kan bl.a. skilja på planmätande,
höjdmätande eller tredimensionellt mätande
stationer, på fasta och transportabla, på puls-,
doppler- och CW-radar eller kombinationer, på
stationer för fjärrspaning, lågspaning,
flygspaning, målföljning, styrning etc.
Det svenska Stril 60 innehåller ett flertal
olika typer av radarstationer, fig. 2 och 3. Utöver
de egentliga radarstationerna användes även
annan materiel för inmätning och igenkänning
av luftmål.
Överföring av data
Karaktäristiskt för moderna
stridsledningssystem är kravet på mycket snabb överföring
av den insamlade informationen. Samtidigt får
Fig. 3.
Höjd-mätande (
nickande) radar.
noggrannheten eller detaljrikedomen hos
primärinformationen ej eftersättas. Detta
tillsammans med den mycket stora informationsmängd
som skall överföras ställer stora krav på
överföringssystemet.
Av flera skäl har man valt radiolänk- och
trådnätssystem för informationsöverföringen.
Det förra byggs exklusivt för och av försvaret
medan det senare till större delen fås genom
Televerket. Dessutom används för vissa
ändamål speciella radiosändare med rundstrålande
Fig. 2. Radar för jaktstridsledning. Den 20 m breda vägledarmatade
antennen ger en strålbredd mindre än ’/20.
950 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
