- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
951

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 36 - Stril 60, av Olof Hörberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. i. Exempel på bild från en planpolär indikator (PPI) som ger
målens positioner jämte viss syntetisk information.

eller riktade antenner för meddelanden till
rörliga mottagare.

Vissa förbindelser ordnas bredbandiga för
direkt överföring av t.ex. den råa
radarinformationen. Dessa framföres till större delen i
radiolänknätet men i vissa fall används
koaxial-kabel.

Bandbreddskravet varierar med pulslängden
hos de aktuella radarstationerna, normalt
ligger bandbredden inom området 0,3—2 MHz.
Eftersom de flesta radarstationer har flera
videoutgångar, linjär och logaritmisk
förstärkning m.m., och i en del fall behov föreligger
att simultant överföra flera av dessa kanaler
så störsäkert som möjligt, har ett omfattande
arbete måst nedläggas på detta område.

Flertalet förbindelser är dock smalbandiga och
kan alternativt anordnas i båda näten och in-

r

Fig. 5. Bild från
tabellrör för
presentation av
syntetisk
information av
valfritt slag.

rättas för överföring av tal eller data i
siffer-form med varierande hastighet. Eftersom
överföringen av data mellan olika utrustningar sker
utan mänsklig övervakning har ett omfattande
automatiskt testsystem införts för kontroll av
informationsöverföringen. Förutom den
vanliga paritets-metoden använder man speciella
testmeddelanden.

Nästan alla förbindelser är fast kopplade
mellan två punkter och oftast även mellan två
befattningshavare eller utrustningar i systemet.
Förmedlad trafik förekommer endast i
obetydlig omfattning och då endast för överföring av
information där snabbheten ej är av
utslagsgivande betydelse.
Enbart trådnät och terminalutrustningar
innebär en investering av ca 100 Mkr. Denna
utbyggnad kräver stora insatser av främst
Televerket. I övrigt svarar svenska industrien och
flygvapnets verkstäder för utbyggnaden.

Behandling av information

Den från radarstationen och andra organ
levererade informationen behandlas i centraler av
olika slag.

Den till dessa centraler överförda
informationen är normalt kraftigt övertäckande, större
delen är under goda yttre förhållanden
överflödig (redundant). Därför sammanställs och
filtreras först alla inkommande data så att en
nettoinformation erhålles. Denna kompletteras
genom tillsats av bl.a. lokal information, så att
varje mål "kläds upp" med all känd och
erforderlig information vid dess presentation till
en vidare kundkrets på särskilda indikatorer,
som visar hela eller valda delar av luftläget,
fig. 4.

För presentation av andra uppgifter än läget
har man i mera kvalificerade sammanhang valt
att använda särskilda tabellrör. På dessa
anges i tabellform data om önskade mål, fig. 5.

Slutligen används även storbildspresentation.
För denna utnyttjas TV-teknik och här ges i
färg önskade uppgifter om luftläget. Denna
form användes då all personal i ett helt rum
skall få översikt över och kunna diskutera och
behandla luftläget.

Denna kontinuerliga presentation av
sammanställd, filtrerad och kompletterad
information om varje mål och dess rörelse kräver ett
relativt stort, centralt minne. I detta samlas
alla data för att vid behov kunna distribueras
till presentationsutrustning, datamaskiner etc.

Den direkt från radarstationen kommande
informationen är i de flesta fall analog och
presenteras normalt som sådan för
målobservatörerna på en planpolär indikator.
Observatörernas uppgift är att upptäcka och följa mål.
För detta ändamål har centralutrustningen
flera särskilda utrustningar. Om ett mål har
upptäckts av en observator behöver han ej själv
fortsätta att följa målet. Utrustningen sköter
själv om denna och till det centrala minnet
matas automatiskt läge, kurs, hastighet m.m. i
sifferform.

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 3S 951

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0981.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free