Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 36 - Inlärningsmaskiner, av Jan-Rustan Törnquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inlärningsmaskiner
371.67
Inlärningsmaskiner eller programmerad
inlärning bygger på principerna om "små steg"
samt omedelbar "förstärkning", formulerade av
B F Skinner vid Harvard-universitetet i USA.
Efter dessa principer har han lyckats snabbt
lära råttor och duvor att på order utföra
komplicerade rörelser, t.ex. dansa i åttor. Duvor
har han lärt att spela ping-pong med
näbbarna.
Ett komplicerat beteende delas upp i en serie
enkla reaktioner, "små steg". Dessa övas in ett
i sänder. Varje gång försöksdjuret lyckats
utföra den önskade prestationen belönas det med
en godbit, "förstärkningen". Av dessa enkla
reaktioner kan sedan mer komplicerade
beteenden sättas samman. En belöning för en
utförd prestation visade sig befästa färdigheten
kraftigare än en bestraffning efter ett
misslyckande.
Dessa djurexperiment har visat sig så
framgångsrika att man försökt tillämpa samma
principer även i mänskliga sammanhang, vid
inlärning av kunskaper. Metoden avser således
att presentera ett lärostoff i lämpliga smådoser
och att efter varje sådan ställa en fråga till
vilken svaret omedelbart skall kunna
kontrolleras. Svarar eleven rätt utgör
tillfredsställelsen därmed den erforderliga förstärkningen.
Detta är väl också i överensstämmelse med
vad de flesta av oss redan upplevat många
gånger. Ju mer man behärskar ett område och
ju mer man lyckas prestera inom området
desto mer intresserad blir man att få veta mer.
Presentationen av det sålunda
programmerade lärostoffet kan ske i bokform där varje steg
motsvaras, av en frågeruta. Butorna läses i tur
och ordning och motsvarande frågor besvaras
utan att man i förväg tittar i facit. Först
därefter fortsätter man till nästa ruta. Här lämnas
Fig. 2. Crowder’s inlärningsmaskin Auto-Tutor.
ett exempel på ett sådant programmerat
avsnitt2:
Uppgift
Svar
Ett program består av ett stort
antal steg som är lätta att ta.
En elev kan gå vidare från att
veta mycket litet om ett ämne till
att behärska ämnet genom ett ...
Om programmet är omsorgsfullt
upplagt, bör han göra (många/få)
fel då han går igenom det.
7. Programmerad inlärning har
många särdrag som skiljer sig
från vanlig inlärning. Du har
redan lärt dig en. av dessa
principer.
Denna princip är att eleven lär
bäst om han går fram i små ––
8. Det utmärkande för
programmerad inlärning är att man
tillämpar inlärningsprinciper som man
upptäckt i psykologiska
laboratorier. Du har lärt den första av
dessa principer.
Du vet att vi kallar den
principen om de små ........
9. Principerna, på vilka
programmerad inlärning bygger, har
upptäckts i ............ laboratorier.
Den första av dessa principer var
den om små steg.
program
få
steg
stegen
[-psykologiska-]
{+psykolo-
giska+}
10. Den första principen för
programmerad inlärning är
Principen om ............
små steg
Fig. 1.
Skinnens inlärningsmaskin
Didac.
Presentationen kan även ske i olika typer av
manipulatorer eller inlärningsmaskiner, t.ex.
Skinner’s Didac, fig. 1. I denna är de olika
rutorna skrivna på en pappersrulle och matas
fram en i sänder till ett läsfönster.
Kontrollfrågan besvaras skriftligen i ett särskilt svars-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 3S 963
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
